Projektet studerar hur civilsamhälle och lokalpolitiker engagerar sig i utrikespolitiska frågor på kommunal och regional nivå och de konflikter som då uppstår. Utrikespolitik anses normalt vara en fråga för aktörer på nationell nivå. Men i dagens globaliserade värld och mångkulturella samhällen hamnar sådana frågor även på kommuners och regioners dagordning. Projektet fokuserar på utrikespolitiska frågor om massvåld – såväl historiskt som risken för massvåld i framtiden. Det studerar hur diasporagrupper och politiker kämpar för erkännande av folkmord på subnationell nivå och hur de försöker uppföra folkmordsmonument på kommunal mark, samt hur städer och regioner tar ställning mot kärnvapen. Projektet använder kvalitativa metoder och identifierar relevanta exempel i Västeuropa, Nordamerika och Australien. Det kartlägger de konflikter som uppstår, politiskt och juridiskt, hur utländska stater blir inblandade, samt vad konsekvenserna blir för relationen mellan grupper lokalt och mellan stater.
Tidigare forskning har undersökt hur kommuner och regioner skapar diplomatiska relationer och agerar globalt. Vi vet betydligt mindre om kommuner och regioner som arena för utrikespolitiska frågor. Vad som står på spel är medborgares och lokalpolitikers möjlighet att engagera sig för frågor som berör dem men samtidigt klassas som utrikespolitik – samt kniviga spörsmål kring hur kommuner och stater bör hantera de alltmer otydliga gränserna mellan lokal-, inrikes- och utrikespolitik.