Många länder har infört studielån för att stödja deltagande i och finansiering av högre utbildning. Andelen studenter som utnyttjar sin rätt till lån varierar dock mycket mellan högre utbildningssystem och i det här projektet frågar vi vilka faktorer på institutions- och individnivå som påverkar utnyttjandegraden av studielånet? Detta är relevant eftersom otillräckligt eller dåligt utformat ekonomiskt stöd kan tvinga studenter till betalt arbete för att upprätthålla sin levnadsstandard, göra att de hamnar i fattigdom om de inte hittar arbete eller får stöd från familjen alternativt leda till alltför stora skulder efter avslutade studier. Dessa omständigheter kan sedan i sin tur påverka studieresultaten negativt.

Vi studerar dessa frågor i en uppsättning jämförande studier som gör det möjligt för oss att analysera betydelsen av den kontext inom vilken studielånen fungerar, inklusive andra delar av studiefinansiering som bidrag eller avgifter. Först skapar vi en unik databas med detaljerade uppgifter om statligt subventionerade studielån i 34 avancerade ekonomier mellan 2010 och 2022. Sedan använder vi dessa data i en blandmetodstudie för att analysera om lånetyp och omfattningen av lånesubventionering är relaterat till utnyttjandegrad. Slutligen kommer vi att använda data från vårt unika surveyexperiment och från Eurostudent-undersökningarna för att analysera vad som påverkar studenters inställning till lån och deras sannolikhet att ta på sig studieskulder.