Varför gråter människor? Nästan alla försök att besvara frågan under de senaste 500 åren inleds med en myt som går ut på att gråt är ett outforskat ämne. Faktum är att det finns en mängd teorier och empiriska observationer om detta beteende, men de är spridda över olika språk och svårtillgängliga akademiska genrer. Den envisa föreställningen om "tårarnas hemliga land" har motverkat ansatser att samla, klassificera och kritiskt värdera befintliga teorier, vilket är avgörande för systematisk ackumulering av kunskap och effektiv användning av experimentell forskning för att belysa genuina knäckfrågor.

Detta projekt kommer att resultera i en svensk monografi och en engelsk översiktsartikel som tar itu med denna teoretiska fragmentering inom gråtforskningen genom att samla och undersöka teorier om gråtens orsaker, intentionalitet, väsen, interpersonella och intrapersonella effekter, evolutionära funktion samt värde i denna omfattande intellektuella tradition. Åtta teorifamiljer kommer att granskas. Är gråt i grund och botten (1) ett uttryck för lidande, (2) en process för mental och fysiologisk återhämtning, (3) ett kroppsligt korrelat till kognitioner och känslor om det lidande jaget, (4) ett anknytningsbeteende för att signalera och erkänna sårbarhet och nöd, (5) en reaktion på hotade, förlorade eller triumferande värden, (6) ett uttryck för hjälplöshet/hopplöshet, (7) ett tillstånd av mental och fysisk desorganisation eller (8) mer eller mindre avsiktlig manipulation?