Familjebakgrundens starka betydelse för barns inkomst är välbelagd. Detta tas ofta som intäkt för att familjebakgrunden också är en viktig faktor för inkomstojämlikheten. Dock finns det förvånansvärt lite forskning om hur stark denna koppling är och vad den drivs av.

Hur stor del av inkomstojämlikheten kan förklaras av familjebakgrunden? Till vilken grad beror sambandet på valet av ojämlikhetsindex? Med andra ord, beror betydelsen av familjebakgrunden på normativa hållningar om vad man menar med "ojämlikhet"? Hur viktiga är icke-observerade familjevariabler jämfört med observerade? Har andelen av ojämlikheten som drivs av familjebakgrunden förändrats över tiden?

Vi kommer att besvara dessa frågor genom att utveckla och tillämpa nya ekonometriska metoder på svenska registerdata. Detta görs genom att kombinera det bästa från två befintliga metoder: (1) syskonkorrelationer från litteraturen om intergenerationell mobilitet och (2) en dekomponeringsmetod från litteraturen om att uppskatta graden av ojämlikhet i möjligheter. För att skatta ojämlikheten mot syskon-fixa effekter, och därmed ta hänsyn till icke-observerade familjevariabler, använder vi oss av den senaste metodologiska utvecklingen för skattningar av korta paneldatamodeller.