Inflationsmåttet och den digitala ekonomins baksidor: gambling, gratistjänster och konsumentsubjektet i KPI
Hur mäter man inflation i en ekonomi där allt fler priser syftar på digitala tjänster, många med både ambivalenta och skiftande kvaliteter, vissa även erbjudna i en gratisversion? Vi tar avstamp i de motstridiga agendorna hos två forskningsfält. Å ena sidan har nationalekonomer sedan ett trettiotal år uttryckt uppfattningen att inflationen är "felmätt". Etablerade metoder för att beräkna konsumentprisindex (KPI) påstås bortse från en mängd av digitaliseringens positiva sidor: ökad kvalitet på befintliga produkter samt tillgång till nya onlinetjänster, ofta rentav utan kostnad.
Å andra sidan har en mycket mer kritisk syn på den digitala ekonomin vuxit fram inom en rad samhällsvetenskaper. Kritikerna pekar på det "dolda pris" som användarna betalar. Deras uppmärksamhet fångas åt annonsörer, på digitala plattformar utformade för att främja tvångsmässig konsumtion.
Projektet undersöker hur den digitala ekonomin hittills har hanterats i KPI och i vilken mån det vore rimligt att väga in "den mörka sidan av det digitala" i de senaste årtiondenas ekonomiska statistik. Vidare undersöks vilka slags konsumentsubjekt som utgör referenspunkt när kvalitetsförändringar värderas i KPI. Teoretiska bidrag kommer att lämnas till aktuella debatter både vad gäller inflationsmätning och samtida konsumtionskultur. Detta bildar fortsättning på ett tidigare projekt om kvalitetsvärdering i 1900-talets KPI, vilket utvecklade ett teoretiskt och metodologiskt ramverk för indexkritisk forskning.
Å andra sidan har en mycket mer kritisk syn på den digitala ekonomin vuxit fram inom en rad samhällsvetenskaper. Kritikerna pekar på det "dolda pris" som användarna betalar. Deras uppmärksamhet fångas åt annonsörer, på digitala plattformar utformade för att främja tvångsmässig konsumtion.
Projektet undersöker hur den digitala ekonomin hittills har hanterats i KPI och i vilken mån det vore rimligt att väga in "den mörka sidan av det digitala" i de senaste årtiondenas ekonomiska statistik. Vidare undersöks vilka slags konsumentsubjekt som utgör referenspunkt när kvalitetsförändringar värderas i KPI. Teoretiska bidrag kommer att lämnas till aktuella debatter både vad gäller inflationsmätning och samtida konsumtionskultur. Detta bildar fortsättning på ett tidigare projekt om kvalitetsvärdering i 1900-talets KPI, vilket utvecklade ett teoretiskt och metodologiskt ramverk för indexkritisk forskning.