Det var en riksdagskandidats skatteskuld som till slut avgjorde ”Tullstridsvalet” 1887. När det uppdagades att frihandelsförespråkaren och riksdagskandidaten Olof ”Ångköks-Olle” Larsson inte hade betalat sina kommunala skatter ogiltigförklarades alla valsedlar med hans namn. Därmed kunde de så kallade protektionisterna säkra majoriteten i riksdagens andra kammare.

Fallet Ångköks-Olle illustrerar hur de ekonomiskt baserade kriterierna för valbarhet – det vill säga den formella rätten och behörigheten att bli vald till politiska uppdrag – kunde avgöra politik på högsta nivå. Det belyser också att enskilda kandidaters valbarhet i det sena 1800-talets Sverige kunde vara föremål för konflikter och maktkamper; genom att avslöja en motkandidats skatteskuld, eller andra förhållanden som diskvalificerade honom från valbarhet, kunde han stoppas från tillträde till politiska beslutspositioner.

I det här projektet studeras relationer mellan ekonomi och valbarhet i Sverige över tid (1860–1970) och på olika politiska nivåer. Mer precist intresserar vi oss för de ekonomiska valbarhetskriterierna: hur de formulerats, legitimerats, kontrollerats, utmanats och praktiserats före och efter den period som brukar benämnas det demokratiska genombrottet (ca 1918–1921). Projektet bidrar till fördjupad kunskap om demokrati och ekonomi i svensk historia samt utmanar förståelsen av 1921 som en slutpunkt för den plutokratiska ordning där pengar lade grunden för politiskt deltagande.