Stadsadministration och "body corporate" i senmedeltidens Stockholm
Resultatet av detta projekt kommer att bli en bok om Stockholms "body politic" under senmedeltiden. Studien tillämpar ett holistiskt synsätt på stadsadministrationen och studerar alla maktnivåer, från kungen till den vanliga slaktaren i Stockholm. Medan de flesta funktioner var kopplade till stadens råd, analyseras även borgarnas deltagande i administrationen och deras relation till rådet.
Många studier har undersökt det styrande rådet i olika medeltida städer ur ett maktperspektiv. De har ofta kategoriserats som oligarkier, styre av ett fåtal män med kapital. Samtidigt visar studier att städer fortsatte att präglas av korporativa ideal under medeltiden. Borgarna uppfattades av andra och av sig själva som en grupp med särskilda privilegier och skyldigheter som grupp. Denna studie nyanserar bilden för Stockholm och belyser rådets villkorade makt samt den höga aktivitetsnivån hos borgerskapet i stadsadministrationen. Jag argumenterar för att Stockholm konsekvent fungerade enligt korporativa principer, där borgarna såg sig själva som ansvariga och involverade i stadens styrelse. Styret i Stockholm bör inte definieras som exempelvis oligarki eller timokrati utan förstås som ett "body corporate".
Stockholm jämförs konsekvent med andra städer genom hela boken, vilket visar de många allmänna likheterna, samt belyser några särskiljande drag hos Stockholm.
Många studier har undersökt det styrande rådet i olika medeltida städer ur ett maktperspektiv. De har ofta kategoriserats som oligarkier, styre av ett fåtal män med kapital. Samtidigt visar studier att städer fortsatte att präglas av korporativa ideal under medeltiden. Borgarna uppfattades av andra och av sig själva som en grupp med särskilda privilegier och skyldigheter som grupp. Denna studie nyanserar bilden för Stockholm och belyser rådets villkorade makt samt den höga aktivitetsnivån hos borgerskapet i stadsadministrationen. Jag argumenterar för att Stockholm konsekvent fungerade enligt korporativa principer, där borgarna såg sig själva som ansvariga och involverade i stadens styrelse. Styret i Stockholm bör inte definieras som exempelvis oligarki eller timokrati utan förstås som ett "body corporate".
Stockholm jämförs konsekvent med andra städer genom hela boken, vilket visar de många allmänna likheterna, samt belyser några särskiljande drag hos Stockholm.