Vi vet inte idag varför vissa barn med lätta till måttliga hörselskador får en språkstörning och andra inte. Systematiska jämförelser mellan barn med s.k. specifik språkstörning och barn med lätta till måttliga hörselskador saknas men skulle kunna belysa sambandet, exempelvis jämförelser beträffande förmågan att lära in nya ord. Vår hypotes är att det fonologiska korttidsminnet spelar en större roll för barnets förmåga att lagra in ord i långtidsminnets lexikon än exempelvis grad av hörselskada. Prosodiska faktorer spelar sannolikt också en mer betydande roll för korttidsminne och ordinlärning än vad som tidigare rapporterats.
Projektet utförs i två steg. Först jämförs skolbarn med hörselskada respektive specifik språkstörning, sedan görs motsvarande jämförelse på förskolebarn. Normerade språktest, analyser av spontantal samt specialdesignade instrument ämnade att ringa in begränsningar i bearbetning och minne av språkligt material kommer att användas. Teoretiska utgångspunkter är en aktuell teori om arbetsminnet samt den s.k. metriska hypotesen, vilken förutsäger hur språkproduktion och språkförståelse påverkas av språkrytmen (obetonade stavelsers placering i förhållande till betonade stavelser). Projektet kommer att leda till en säkrare identifikation av språkstörningar hos barn med lätta och måttliga hörselskador och därmed bidra till utveckling av förbättrade interventionsstrategier samt till ett ökat tvärdisciplinärt samarbete kring barn med hörselskador.