Nordiska museets insamling av arbetarminnen bedrevs huvudsakligen under de femton efterkrigsåren 194560. Insamlingen skedde i samarbete med en rad fackförbund. Insamlingsarbetet inbringade nära två tusen berättelser och redogörelser, varierande i längd från ett par sidor upp till hela bokmanuskript, i vilka äldre män och kvinnor ur arbetarklassen berättade om sin uppväxt före och omkring förra sekelskiftet och om sina yrkesverksamma liv därefter. Materialet utgör en unik källa till kunskap om äldre arbetares erfarenheter av levnadsvillkoren under industrisamhällets genombrott i Sverige. Projektets syfte är att analysera Nordiska museets samling av arbetarminnen med inriktning på deras dubbla egenskap av att spegla en erfarenhet av att leva i en underordnad position i klassamhället och att konstruera denna erfarenhet i berättelsens form. Jag vill fokusera minnena som berättelser om uppväxt i förra sekelskiftets arbetarfamiljer. Hur kan klasserfarenhet definieras och analyseras? Vilken är relationen mellan erfarenhet och berättelse? På vilket sätt är berättelserna formade av sin historiska tillkomstsituation och vilken roll spelar den retrospektiva konstruktionen av minnen? Hur kan berättandets former analyseras? Projektets bidrag till teori- och metodutvecklingen inom etnologin är inriktat på att
(1) i spänningsfältet mellan kategorierna erfarenhet och berättelse utveckla den kulturhistoriska analysen av industrisamhällets genombrott samt
(2) utveckla teori och metod för analysen av folkligt självbiografiskt skrivande.