Den svenska fabeln 1600-1800. En genrehistorisk studie
Projektets syfte är att undersöka fabeln som litterär genre, dess ställning och funktioner i svensk litteratur mellan 1600 och 1800. I genrens kontinentala historia uppvisar denna period en dynamisk utveckling: från traditionell fabel via La Fontaine-fabel till upplysningsfabel. Också i Sverige blev fabeln under 1600- och 1700-talet en alltmer produktiv och populär genre. Med bas i ett representativt svenskt textmaterial vill projektet kartlägga enligt vilka mönster den ovanligt transformerbara fabelgenren följer en allmäneuropeisk utvecklingslinje respektive styrs av och avspeglar inhemska förhållanden och förändringsprocesser. Analyser av narration, allegorik och didaktik i en serie nyckeltexter kombineras med ett kontextualiserande perspektiv, som ställer fabeln som kommunikativ brukstext i fokus. I svensk litteraturvetenskap har fabeln länge varit ett eftersatt forskningsområde. En enda separatstudie föreligger, Ivar Hjerténs Fabel och anekdot inom Sveriges 1700-talslitteratur (1910). På det internationella fältet däremot har under de senaste decennierna bedrivits en omfattande fabelforskning, som med utgångspunkt i bland annat modern receptionsteori radikalt förnyat förståelsen av genrens roll i den litterära kulturen, inte minst under 1600- och 1700-tal. Det planerade projektet avser dels att fylla en lucka i svensk litteraturvetenskap, dels att lämna ett bidrag till den samtida utforskningen av den europeiska fabelns historia.
Erik Zillén, litteraturvetenskap, Lunds universitet
Anslaget har möjliggjort ett intensivt och fruktbart grundforskningsarbete inom ett omfattande och för svensk del i det närmaste outforskat litteraturhistoriskt fält. Det utförda arbetet kan summeras i tre huvudpunkter:
1. En systematisk inventering av svenskt och europeiskt fabelmaterial från 1500-, 1600- och 1700-tal, som resulterat i en utförlig fabelbibliografi (ca 70 s.). Arbetet har utförts dels på svenska forskningsbibliotek, dels på en rad utländska national- och universitetsbibliotek (bl.a. i Köpenhamn, Helsingfors, Berlin, Kraków, Paris). Forskningsvistelserna i utlandet (totalt ca 3 månader) har med något enstaka undantag finansierats med stipendiemedel från Lunds universitets humanistiska fakultet.
2. En metodisk genomgång och kritisk inläsning av internationell fabelforskning, främst på engelska, tyska, franska, polska och danska, som resulterat i en kommenterad fabelforsknings-bibliografi (ca 40 s.). Därtill har en stor mängd relevant teoretisk litteratur (bl.a. genreteori) och historisk forskning (bl.a. undervisningshistoria) inhämtats och arbetats igenom.
3. En ingående vetenskaplig bearbetning av det insamlade historiska primärmaterialet, som resulterat i en ny helhetsförståelse av den komplexa fabelhistoriska problematiken och i en detaljerad disposition till en brett upplagd monografi under arbetsnamnet "Den aisopiska institutionen. Fabeln i svenskt 1600- och 1700-tal". Åtskilliga moment i monografin har under arbetets gång skrivits nästan helt färdiga, övriga föreligger i skissform.
Resultat från projektet har under treårsperioden redovisats löpande och i olika former:
1. Gästseminarier (Lunds universitet, dec. 2004 & maj 2006, Stockholms universitet, sept. 2006), gästföreläsningar (Lunds universitet, sept. 2004, Venice International University, nov. 2005) och konferensbidrag (Åbo Akademi, aug. 2006).
2. Två publicerade uppsatser (totalt 60 trycksidor, en av uppsatserna med en 2-sidig engelsk sammanfattning) och två uppsatser antagna för tryck (totalt 30 manussidor, en av uppsatserna på tyska).
3. Intervjuer om min pågående fabelforskning i Lunds universitets magasin 2005:8 ("Fångad av fabler") och i Vetenskapsradion Forum (SR P1) 20.2 & 15.7.2006 ("I fablernas värld").
En helhetsredovisning av forskningsprojektets resultat kommer att ske i monografin "Den aisopiska institutionen. Fabeln i svenskt 1600- och 1700-tal". Publiceringen av monografin beräknas ske läsåret 2008/2009.