När Göran Therborn definierar borgarklassens etablering i Sverige till Göteborg under perioden 1802-1816 är det möjligt att finna stöd för det påståendet även i den musikhistoriska utvecklingen. I vissa avseenden genomfördes förändringar i enlighet med de nya strömningar som först etablerades inom centraleuropeiska, borgerliga kulturkretsar först i Göteborg innan de etablerades i huvudstaden. Flera faktorer bidrog till att Göteborg var extra mottagligt för nya borgerliga kulturformer: dels närheten till västeuropeiska kulturcentra, dels avsaknaden av äldre kulturtraditioner som huvudstaden med hov, anrika bildningsverk m.m. var mer behäftad med. I Göteborg fanns också ekonomiskt framgångsrika familjer, som i några fall använde rikedomarna till att förverkliga sina och andras kulturella visioner. Pengarna användes bland annat till att knyta framstående musiker till staden och att på andra sätt investera för musiklivets utveckling. Så gjorde Patrik Alströmer och så gjorde de familjer som garanterade Smetanas femåriga vistelse i staden. Föreliggande projekt ämnar kartlägga musiklivets i Göteborg utveckling under förra hälften av 1800-talet och sammanbinda framställningen med den som Jan Ling har arbetat med (slutet av 1700-talet med fokus på Patrik Alströmer) och den som Anders Carlsson tidigare har presenterat gällande andra hälften av 1800-talet.