Bakgrund, syfte
Få studier har systematiskt undersökt hur psykisk hälsa och intellektuell funktion förändras mellan generationer och faktorer som bidrar till sådana skillnader. Syftet med studien är att jämföra två födelsekohorter (födda 1901-02 och 1930) som följs från 70- till 75-års ålder rörande intellektuella förändringar, och insjuknande i demens och andra psykiska störningar (depression, ångest, psykossymtom), samt studera hur riskfaktorer för sådana förändringar och sjukdomar (t.ex. kroppslig sjuklighet, psykosociala bakgrundsfaktorer) förändrats under en 30 års period.  

Metod
70-åringar födda 1901-02 och 1930 undersöktes psykiatriskt med identiska metoder 1971-72 (N=392) och 2000-2001 (N=580). Undersökning vid 75-års ålder utfördes 1976-77 (n=302, 117 män och 186 kvinnor) och 2005-2006 (N=827, 322 män och 505 kvinnor. Svarsfrekvens: 70%). Anledningen till att fler undersöktes 2005-06 än 2000-2001 är att vi utökade kohorten för att ha fler att följa upp i framtida undersökningar vid 79, 81, 83 och 85 års ålder, såsom gjordes med födelsekohorten född 1901-02. Undersökningarna omfattar liksom tidigare psykiatrisk, psykosocial och somatisk undersökning, psykometrisk testning, anhörigintervju och laboratorieundersökningar inkluderande genetiska analyser. 

Alla undersökningar av 75-åringar är nu slutförda och har förts in i databasen. Med hjälp av detta anslag har vi således haft möjlighet att undersöka 827 personer med psykiatrisk, psykosocial och somatisk undersökning, psykometrisk testning, och anhörigintervju. Arbetet med datarengöring, diagnossättande och preliminära analyser fortskrider. I epidemilogiska studier av den här typen tar detta arbete oftast lång tid, och vi har därför ännu inte publicerat data i vetenskapliga tidskrifter. Vi räknar dock med att de första arbetena skall skickas in till hösten. Preliminära resultat har nyss rapporterats vid 2008 International Psychogeriatric Association European Meeting i Dublin och kommer att presenteras vid Association of European Psychiatry Epidemiology Section Meeting i Dubrovnik i juni. Detta rör preliminära resultat angående diagnoser av demens och depression. 

Demens klassificeras enligt Rothkriterier vilket var det klassificeringssystem som gällde 1971 och 1976. Depression har klassificerats enligt DSM-III-R eftersom det fanns tillräcklig information för att ställa dessa diagnoser i efterhand på dem som undersöktes 1971-72 och 2000-2001. Samstämmigheten rörande demensdiagnoser mellan Roth kriterier och DSM-III-R har rapporterats för undersökningen 2000 och var då mycket hög med ett kappa värde på 0.807. 89% av DSM-III-R fall fångades upp av Rothkriterierna (Wancata et al 2007). 

Preliminära resultat
Preliminära resultat visar att prevalensen av demens inte har förändrats hos 75-åringar från 1976 till 2005 (män 6.8% och 6.5%, kvinnor 3.8% och 5.7%). Förekomsten av depression ökade hos kvinnor (från 6.5% 1976 till 15.0% 2005; p<0.001), men inte hos män (5.1% och 7.1%; icke-signifikant (NS)). Ökningen hos kvinnor var speciellt stark för dystymi (en mildare form av depression) (från 1.6% till 8.3%; p<0.001), men var inte signifikant för egentlig depression (MDS) (från 4.3% till 6.3%; NS). Prevalensen av MDS (4.3% 1976 och 2.8% 2005) och dystymi (0.9% 1976 och 4.0% 2005) förändrades inte signifikant hos män. All depression (p<0.001), MDS (p<0.05) och dystymi (p<0.05) var vanligare bland kvinnor än bland män 2005-2006, medan inga könskillnader i depressionsförekomst noterades 1976-77. När det gäller ångesttillstånd tycks det också ha skett en ökning men här är resultaten fortfarande mycket preliminära.

Vi har nu också analyserat resultat av jämförelse av 70-åringar födda 1901-02 och 1930 undersökta 1971-72 och 2000-2001. Förekomsten av demens hos män var 3.0% 1971-72 och 0.9% 2000-2001 (NS), och hos kvinnor 2.2% 1971-72 och 3.9% 2000-2001 (NS). Det var en tendens för högre förekomst av demens hos kvinnor 2000 (p<0.056). Förekomsten av depression ökade hos män från 1.2% 1971-72 till 5.2% 2000-2001 (p<0.05), medan ingen signifikant ökning noterades hos kvinnor (från 8.8% till 11.7%). Förekomsten av MDS ökade dock hos kvinnor (från 1.3% till 4.8%), men inte hos män (0.0% och 2.2%). Depression var vanligare hos kvinnor både 1971-72 (p<0.01) och 2000-2001 (p<0.01).

Slutsats
Projektets tre viktigaste fynd är: (i) Demensförekomsten har ej ändrats hos 70- och 75-åringar under en trettioårs period (ii) Depressionsförekomsten ökade under en 30-års period hos män vid 70-års ålder och bland kvinnor vid 75-års ålder. (iii) Minskningen i könskillnad i förekomst av depression med stigande ålder kommer senare hos personer födda 1930 än hos personer födda 1901-02. 
Prevalensen av depression ökade således hos män vid 70 års ålder och hos kvinnor vid 75-års ålder från kohorten född 1901-02 och den född 1930. Den ökade inte hos 75-åriga män mellan 1976 och 2005. Detta innebär att medan inga könsskillnader noterades bland 75-åringar 1976-77, var depression vanligare bland kvinnor 30 år senare. Bland 70-åringar var depression vanligare bland kvinnor både 1971-72 och 2000-2001. Detta innebär att kohorten född 1901-02 uppvisade en minskad könskillnad med stigande ålder. Detta är i linje med litteraturen på området som beskriver att könskillnaden i förekomst av depression minskar med stigande ålder. Den andra kohorten uppvisade könsskillnad också vid 75-års ålder. Detta kan innebära att i senare generationer fortsätter depression att vara vanligare hos kvinnor upp i hög ålder. I en uppföljning vid 79-års ålder av de födda 1930 nästa år får vi möjlighet att se om könskillnaden kvarstår vid denna ålder. Kohorten född 1901-02 uppvisade ingen könsskillnad vid 79-års ålder. 
Vi håller nu på att undersöka om ökningen av depression hos kvinnor återspeglar förändringar i kvinnors psykosociala situation under de senaste tre decennierna.

ENGLISH
Background, aim
Few studies have systematically examined how mental health and intellectual functioning changes between generations, and the factors determining these differences. This study aims to compare two birth cohorts (born 1901-02 and 1930) followed from age 70 to age 75 years regarding cognitive function and development of dementia and other mental disorders (depression, anxiety, psychotic symptoms). Another aim is to examine how determinants (e.g. somatic illness, life events, psychosocial factors) of cognitive function and mental disorders changes during a span of 30 years. 

Methods
70-year-olds born 1901-02 and 1930 were examined with identical methods 1971-72 (N=392) and 2000-2001 (N=580). Examinations of 75-year-olds were performed in 1976-77 (N=303, 117 men and 186 women) and 2005-06 (N=827, 322 men and 505 women, response rate 70%). The reason for the higher number of examined individuals in 2005-2006 is that we aim to have a large enough number of individuals for follow-up examinations at age 79, 81, 83 and 85, the ages in which the cohort born 1901-02 has previously been examined. The examinations included psychiatric examinations, psychometric testing, key informant interviews, somatic examinations, psychosocial questions, and laboratory examinations, including genetic analyses. 

All examinations of 75-year-olds born 1930 have now been done and results entered into the database. With the help of this grant, we thus examined 827 individuals with psychiatric, psychosocial and somatic examinations, psychometric testing and key informant interviews. Work with data cleaning, making diagnoses, and analysing data is proceeding as expected. In this type of epidemiological studies, these tasks often take a long time. We have therefore not yet published any data in scientific journals. We expect that the first manuscripts will be submitted this autumn. Preliminary results regarding dementia and depression has recently been reported at the 2008 International Psychogeriatric Associations European Meeting in Dublin and will be presented at the Association of European Psychiatry Epidemiology Section Meeting in Dubrovnik in June. 

Dementia was diagnosed according to the Roth criteria, which was the criteria used in 1971-72 and 1976-77. Depression was diagnosed according to the DSM-III-R criteria, with minor modifications, as it was enough information collected to make these diagnoses in retrospect for the examinations in 1971-72 and 1976-77. Concordance between dementia diagnoses according to the Roth criteria and DSM-III-R was high with a kappa value of 0.807.  Eighty-nine percent of those diagnosed by DSM-III-R were also diagnosed by the Roth criteria (Wancata et al 2007).

Preliminary results
Preliminary results suggest that the prevalence of dementia did not change among 75-year-olds between 1976 and 2005 (men 6.8% and 6.5%, women 3.8% and 5.7%). The prevalence of depressive disorders increased in women (from 6.5% in 1976 to 15.0% in 2005; p<0.001), but not in men (5.1% and 7.1%; NS). The increase in women was especially strong for dysthymia (here a milder form of depression (from 1.6% to 8.3%; p<0.001), but did not reach significance for major depressive syndrome (MDS) (from 4.3% to 6.3%; NS). The prevalence of MDS (4.3% in 1976 and 2.8% in 2005) and dysthymia (0.9% in 1976 and 4.0% in 2005) did not change significantly in men. Any depression (p<0.001), MDS (p<0.05) and dyshtymia (p<0.05) were more common in women than in men in 2005-2006, while no sex difference was found among 75-year-olds examined in 1975-76. Regarding anxiety disorders, it seems that the prevalence increased between 1976-77 and 2005-2006, but these results are still very preliminary. 

As part of this study, we have now also analysed 70-year-olds born 1901-02 and 1930, who were examined in 1971-72 and 2000-2001. The prevalence of dementia in men was 3.0% in 1971-72 and 0.9% in 2000-2001 (NS), and in women 2.2% in 1971-72 and 3.9% in 2000-2001 (NS). It was a tendency for a higher prevalence in women than in men 2000-2001 (p<0.056). The prevalence of depression increased in men from 1.2% 1971-72 to 5.2% 2000-2001 (p<0.05), while no significant changes were noted in women (from 8.8% to 11.7%). The prevalence of MDS increased in women from 1971-72 to 2000-2001 (from 1.3% tol 4.8%), but not in men (0.0% and 2.2%). Depression was more common in women both in 1971-72 (p<0.01) and in 2000-2001 (p<0.01).

Conclusion:
The three most important preliminary results so far are: (i) The prevalence of dementia at age 70 and 75 years did not change between the two birth cohorts (ii) The prevalence of depression increased in men at age 70 and in women at age 75 during a 30 year period. (iii) Our results indicate that the diminishing sex difference in the prevalence of depression with increasing age comes later in later born birth cohorts. 
The prevalence of depression increased among 70-year old men from 1971-72 to 2000-2001 and among 75-year-old women from 1976-77 to 2000-2001. However, the prevalence of MDS increased in women at age 70 between the two birth cohorts. The prevalence of depression did not change among 75-year-old men between the two birth cohorts. The result of this was that no sex difference in the prevalence of depression was found among 75-year-olds in 1976-77, while depression was more common among women than among men 30 years later. Depression was more common among women than among men at age 70 both in 1971-72 and 2000-2001. This means that the sex difference in the frequency of depression decreased with age in the cohort born 1901-02. This is in line with the literature suggesting a decreasing sex difference in the prevalence of depression with increasing age. The cohort born 1930 showed a sex difference also at age 75, suggesting that in later born generations depression continues to be more common among women with advancing age. In the planned follow-up of the cohort born 1930, we will be able to examine whether the sex difference continues up to this age or whether it starts to decline. The cohort born 1901-02 showed no sex difference in the prevalence of depression at age 79. We are now analysing whether the increase in mild depression among women reflects changes in women’s psychosocial situation during the last three decades.