Sopornas universum. En etnologisk studie av kulturell nedbrytning.

Projektets övergripande syfte har varit att studera kulturella nedbrytningsprocesser. Dess utgångspunkt har varit sop- och avfallshantering i vid mening. Kulturvetenskaplig forskning och debatt hade, när projektet inleddes, i hög grad ägnats åt kulturell formering, gestaltning och identitetsskapande. I motsats till sådana uppbyggnadsprocesser har detta projekt fokuserat på förslitning och förfall och velat belysa konkreta kulturella nedbrytningsprocesser. Inga ändringar i syftet har skett under projektperioden.

I ansökan angavs två vägar för att nå detta mål. Den ena handlade om tingens död och det är denna del som fått störst utrymme i projektet. Här har kulturell förslitning studerats i termer av recycling, återbruk och second hand, vilket avspeglas i flera av de uppsatsarbeten som knutits till projektet. En annan viktig aspekt av tingens död har varit att uppmärksamma människors sätt att kategorisera och hantera förbrukade ting. Detta oavsett om det gäller saker som blivit omoderna eller vanligt hushållsavfall. Källsortering måste föregås av kategorisering. Hur lärs kategorierna in? Några uppsatser behandlar inlärningstematiken och källsortering i förskolemiljö. Mest genomgripande blir problematiken om tingens död belyst i boken ”Överflöd – mellan minnesvärt och bortglömt”. Här behandlas kulturell nedbrytning i 14 texter om vittrande ideologier och samhällssystem; konsumtion och nödvändigheten av glömska; bilkyrkogårdars nostalgiska kraft; privatsamlares bevekelsegrunder; soptippar och museernas problematiska roll som bevarare av döda ting. Bland annat.

Den andra vägen för att nå syftets målsättning att belysa kulturella nedbrytningsprocesser representerades av temat kroppens död. Här har nytta dragits av ett annat projekt under ledning av undertecknad, med inriktning på moderna livscykelsritualer. Ritualerna som omgärdar begravning har i inte ringa grad med nedbrytning, åldrande och naturligtvis med död att göra. Kopplingen mellan död/begravning och avfall har främst skett i samarbete med arkeologer och återfinns i några arbeten av undertecknad. Till detta tema hör också en magisteruppsats med fokus på sjukhusavfall. I denna studie belyses hur organiskt material från människokroppar hanteras på ett närmast rituellt sätt i den avfallskedja som börjar i sjukhusmiljön och slutar efter förbränning.

I ansökan betonas två huvudsakliga komponenter vad gäller vetenskapligt värde. Den ena är inomvetenskaplig och handlar om att nedbrytning förs upp på den kulturvetenskapliga agendan. Så har också skett. Kulturanalysens intresse för vardagliga mikroprocesser har kompletterats med insikter i hur människor hanterar och legitimerar sin avfallsproduktion. I denna till synes triviala hantering skapas och återskapas också identiteter, moraler, och kulturella gränsdragningar. Detta är ett av projektets viktiga resultat.

Den andra komponenten är tvärvetenskaplig och handlar om brobygge mellan olika discipliner. Här har ett synnerligen gott resultat uppnåtts. Ett av dem var det samarbete som skedde med Kulturen i Lund. 2006 var Kulturens tema sopor i vid mening, bruk, återbruk, glömska och förfall. Under 2005 arbetades utställningskoncept fram och texterna till boken ”Överflöd” (se ovan) redigerades av undertecknad. Flera seminarier och workshops genomfördes där forskare från flera discipliner genomlyste avfallsproblematiken tillsammans med museipersonal, konstnärer och dramaturger. Här har projektet verkat för stimulerande diskussioner både mellan forskare och mellan forskare och allmänheten.

Av ansökan framgår att projektet är tentativt och att avsikten varit att skapa en forskningsplattform kring avfallsfrågor. Även här har projektet varit mycket framgångsrikt. Undertecknad deltar nu i en stor mångvetenskaplig undersökning om hållbar avfallshantering bekostad av Naturvårdsverket. Det kulturvetenskapliga delprojektet fokuserar på källsortering ur ett brukarperspektiv. Tillsammans med arkeologer, historiker och filosofer planeras ett forskningsprojekt om ”tidsresan”, där avfall utgör en av komponenterna. Ett samarbete har inletts med Sheffield university och projektet ”Waste of the World” med syfte att söka gemensamma EU-medel för ett internationellt projekt med fokus på avfallsproblematik.

Nya forskningsfrågor har genererats inte minst genom samarbetet med konstnärer. Här har uppfattning om kategorisering, moral och upplevelser av det äckliga ställts på sin spets. Provokativ konst angriper gärna sopor utifrån ett konsumtionsperspektiv där framtiden framställs som en dystopi. Men konstnärer och konsthantverkare kan också visa på materialietens inneboende förmåga till förvandling och återbruk. En forskningsfråga värd att utveckla är relationen mellan konsumtion och avfall. Forskningstemat ”kroppens död” (se ovan) är värt att behandlas ytterligare. Som redan påpekats har ”tingens död” dominerat detta projekt. Frågeställningar som utgår från kropp och biologiskt avfall kommer att bli föremål för vidare undersökning. I projektet har också frågor om källsortering i praktiken aktualiserats, något som nu undersöks vidare inom ramen för Naturvårdsverkets projekt. Ytterligare en viktig forskningsfråga som väckts inom projektet är avfallshanteringens koppling till kriminalitet, svart marknad och illegal hantering – även i Sverige. Detta är något som måste utforskas närmare.

De två viktigaste publikationerna som hitintills är publicerade är ”Överflöd – mellan minnesvärt och bortglömt” och ”Wasting”. Den första för att den visar på forskningsområdets spännvidd, på samarbete mellan akademi, konst och museum samt på tvärvetenskap. Den andra för att den visar ett inomvetenskapligt, kulturanalytiskt, värde inom ramen för ”In search of missing processes” som var temat för detta nummer av Ethnologia Europaea.

När det gäller andra typer av förmedling har projektet och dess resultat presenterats i radioprogram, tidningsintervjuer, paneldebatter, offentliga föreläsningar, på avfallskonferenser, hos kommuner, regioner, i sjukvårdssammanhang och vid en rad andra tillfällen. Sopor och avfall är ett tacksamt och intresseväckande tema som lämpar sig lika väl för den så kallade tredje uppgiften som för universitetsundervisning och –seminarier. Projektets frågeställningar och resultat har också presenterats internationellt.

När det gäller budget, slutligen, har beviljade medel, 1.400.000 kronor, till största del använts till löner. Högskolemoms och overheadkostnader utgör nästa stora post. Till resor, konferenser och fältarbeten har 9.600 kronor använts och en blygsam summa, 7.700 kronor, hamnar under rubriken ”övrigt”. Här döljer sig översättningsarvode, böcker och kontorsmaterial.

Lund 2008-03-31

Lynn Åkesson

The universe of waste. An ethnological study of culture and decomposition.

The aim of this project has been to study processes of cultural attrition. Its point of departure has been garbage and waste disposal in a broad sense. Research and debate in cultural theory, had, when the project started, focused mainly on cultural construction, formation, and creation of identity. This project focused on the opposite, on cultural decomposition. The aim has not been changed during the time of the project.

The application stated two ways of reaching this goal. One of them was “the death of tings”. This part of the project has become the largest. Here, cultural attrition has been studied in terms of recycling, re-use, and second hand, not least in the works of students connected to the project. Another important aspect of “the death of things” is how people categorize and handle used things. This goes for things out of date as well as for ordinary household waste. Source separation must be preceded by categorization. To know how categories are learnt, some student essays focuse on source separation in kindergarten. “The death of things” are however most thoroughly dealt with in the book “Overabundance – between remembering and forgetting”. Here 14 texts tell us about mouldering ideologies and societies; consumption and the necessity of forgetfulness; the nostalgia of car dumps; reason for collecting; city dumps, and the problematic role of museums in preserving and keeping up “dead things”. 

The other way of reaching the goal of cultural attrition was “the death of the body”. Use has been made of results from another research project, lead by undersigned, on modern life cycle rituals. Funeral rituals have a lot in common with questions on attrition, ageing, and of course with death. The connection between death/funeral and waste has mainly been explored in co-operation with archaeologists and can be found in some of the works by undersigned. An essay for master degree focussing hospital waste, shows how organic, biological tissues from human bodies are handled almost ritually in the process of wasting that starts at the clinic and ends after incineration.

The application states two main components, one intra-disciplinary one interdisciplinary, in achieving scientific value. The first concerns taking cultural attrition to the agenda of cultural theory. The cultural analysis’ interest in the micro-processes of every day life has been complemented with insights in how people handle and legitimate the production of waste. In these seemingly trivial acts, identities and morals are created and cultural boundaries drawn up. This is one important result of the project.

The other component concerns building bridges between disciplines. In these collaborations, the project has been most successful. Collaboration was carried out with Kulturen, an open air museum. The thematic year 2006 was all about waste in a broad sense, displaying use, re-use, forgetfulness and degeneration. During 2005 concepts for the exhibitions was drawn up, and texts for the book “Overabundance” was edited by undersigned. Seminars and workshops were arranged where researchers from different disciplines penetrated different aspects of waste together with museum staff, artists and dramaturges. By arranging such activities, the project has contributed to stimulating discussions between researchers and between researchers and the public.

The application states that the project is tentative, and that the intention is to cerate a research platform for questions of waste. This has also been very successful. Undersigned are now participating in a large multi-disciplinary study on sustainable waste handling, funded by the Swedish National Environmental Protection agency. The cultural perspective is on users of systems for source separation. Another project on “Time-journey” are planned with archaeologists, historians and philosophers where waste is one important component. Collaboration with Sheffield University and the project “Waste of the World” is initiated, aiming for a joint application on EU-funding.

New research questions have been generated not least by collaboration with artists. Views on categorization, moral and experiences of disgust had been challenged. Art aiming at provoking, often treats waste and garbage from the perspective of over consumption, where the future is described in dystopian terms. On the other hand, artists and craftsmen, shows the possibility of different materials to be transformed, recycled and re-used. A research question well worth developing is the relation between consumption and waste. The research theme “the death of the body” (see above) is also worth further scientific treatment. As have been said, this project has focussed on “the death of things”, and questions emanating from the body and biological waste will be investigated further. Questions on practical source separation have been actualized, and are now further investigated in a project funded by the Swedish National Environmental Protection agency. Another important question emanating from the project is the connection between waste entrepreneurs and criminal activity – also in Sweden. This is a field that ought to be further investigated.

The two most important publications published until now is “Overabundance” and “Wasting”. The first because is shows the extent of the research area, the collaboration between academia, art, museum and of interdisciplinary work. The second because it makes clear the intra-disciplinary, cultural analysis’s value of waste and wasting. This text was published in a thematic issue of Etnologia Europea called “In the search of missing processes”. 

Other ways of convey results and thoughts of the project has been radio programmes, newspaper interviews, debates, public lectures, conferences on waste in regime of municipality or public medical service and on many other occasions. Waste and garbage is well suited both for popular science and public lectures as well as for lectures and seminars at the university. The results and questions of the project have also been presented internationally. 

The budget (1.400.000 SEK), finally, has mostly been spent on salaries and over head costs. Travelling costs, costs for fieldwork and conferences are 9.600 SEK and a small amount is used under the headline of “remaining”, 7.700 SEK – used for translation, books and office supplies. 

Lund 2008-03-31

Lynn Åkesson