Ingvar Svanberg, kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet

Bakgrund, arbetsgång och översiktliga resultat

Anställd forskare i projektet var Ingvar Svanberg, som under projektets gång verkade vid Institutionen för euroasiatiska studier vid Uppsala universitetet, en tvärvetenskaplig miljö med omfattande kompetens rörande de baltiska staterna. Projektet förvaltades av Uppsala universitet. Svanberg har under projektets gång också anställts som forskare vid Södertörns högskola med dess uttalade inriktning på Östersjöländerna.

Projektet har i första hand kunnat utgå från det omfattande källmaterial som insamlats av svenska och finländska forskare, dels i fält före andra världskriget, dels genom intervjuer med och uppteckningar efter flyktingar under efterkrigstiden. Merparten av materialet bevaras på Institutet för språk- och folkminnen (SOFI) i Uppsala, men även i Nordiska museet finns samlingar. Under projektets gång har vi haft anledning att också besöka Folklivsarkivet vid Svenska Litteratursällskapet i Helsingsfors. Även Aibolands museum i Haapsalu har besökts, där vi bland annat haft tillfälle att tala med ett par äldre estlanssvenska kvinnor.

Projektet fokuserade i ett jämförande perspektiv traditionella ekologiska kunskaper hos den svensktalande befolkningen i Estland. Kunskaperna om det ekosystem och om de organismer som fanns i närmiljön baserade sig på såväl erfarenheter som traderade uppfattningar. Vi har numera bara fragmentariska uppgifter om dessa traditionella ekologiska kunskaper i bevarat källmaterial. Enskilda beståndsdelar i detta som måste uppfattas som ett meningsbärande system kan vi emellertid ibland studera närmare. Det finns ett ganska rikhaltigt material om olika folkliga taxa i arkiven, som med utgångspunkt i teoretiska perspektiv och metodiska grepp formulerade av William Balée, Ralph Bulmer, Roy Ellen, Eugene Hunn och Nancy J Turner kan användas för artmonografiskt orienterade eller mer övergripande etnobiologiska studier. Detta kunnande, detta det konkretas vetenskap - av etnobiologer vanligen kallad traditionell ekologisk kunskap - som människorna i äldre tid omfattade inbegriper inte bara sådana organismer och sammanhang som återspeglar ekonomiska behov, utan rymmer också en djup och detaljerad insikt i hela det ekosystem man verkar inom. De biokulturella domäner som uppstod i samspelet med människan och som etnobiologer fokuserar på är alltså betydligt mer sammansatta och ömsesidiga än det som nationalekonomer ibland kallar ekologiska tjänster. Det historiska källmaterialet är spretigt och fragmentariskt när man närmar sig det utifrån etnobiologisk synvinkel, något som vi visat måste kompenseras genom ett konsekvent komparativt perspektiv. Detta är metodiskt nödvändigt vid denna typ av studier.

Inom projektet har vi försökt att pröva källmaterialet genom 1) en rad fallstudier med inriktning på vilken information traditionella benämningar rymmer; 2) bäringen i tryckt och otryckt material; 3) monografiska framställningar av olika taxa. Det senare har lett till mera komparativa grepp som innefattat hela det svensktalande och ibland skandinaviska området. En rad vad vi kallar biokulturella domäner har identifierats som särstuderats, bland annat benämningsmotiv, skadedjursbekämpning, folklig läkekonst samt ekonomiska perspektiv. Studierna har också lett till en rad "utflykter," som format sig till små delprojekt, exempelvis om valar och om hus- och sällskapsdjur. Särskilt lavar har hamnat i fokus. Linnés betydelse för etnobiologin har också blivit ett sidospår i sammanhanget.

Projektets resultat har, som framgår nedan, publicerats som böcker, vetenskapliga artiklar i antologier och olika tidskrifter, samt några populärvetenskapliga bidrag i skilda sammanhang. En rad artiklar håller på att färdigställas för publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter. Material från Estland och Norden redovisas också i Atlas of the gastronomic ethnobotany of Europe - ett internationellt vetenskapligt projekt under ledning av Dr Andrea Pieroni och på initiativ av The Slow Food Foundation for Biodiversity i Toscana. Detta verk är under utgivning. Följande manuskript återstår att successivt publiceras i skilda tidskrifter och antologier.

"Traditional Ecological Knowledge among Estonian Swedes: Sources and Methods"
"Folk Knowledge about Insects among Estonian Swedes: An Ethnobiological Study";
"Folk Medicine among the Swedish Minority in Estonia";
"Plant Names as Ethnobiological Sources"
"Repellents from Wild Plants in Estonia"
"Traditional Uses of Bryophytes in Northwestern Estonia,"
"Folk Botany of the Faroe Islands"
"A Swedish Pioneer in Ethnobiological Research: F. R. Kjellman and the Folk Botany of the Chukchi in 1878"
"Lichens and Man"

Uppslag till fortsatta forskningsinsatser

Innan projektet helt avslutas hoppas vi få möjligheter att samla några forskare till en internationell workshop kring europeisk etnobiologisk forskning, med deltagare från några länder runt om i Europa. Vi hoppas att den typ av forskning som bedrivits inom projektet kunnat visa på det kvalitativt goda material som i Sverige finns till förfogande för en teoretiskt orienterad etnobiologisk forskning. De insatser som görs på andra håll är fortfarande mest amatörmässiga av skiftande kvalitet eller dokumentationsinriktade, medan en etnobiologi förankrad i internationell forskning (jfr Roy Ellen, "Introduction" i Ethnobiology and the science of humankind 2006 som ger en god översikt över forskningsläget) fortfarande saknas i Norden. Svanberg fortsätter nu inom ramarna för en annan forskningsverksamhet vid Södertörns högskola och som finansieras vid Östersjöstiftelsen. Projektet har en mer religionsetnologisk orientering, men kommer också att rymma möjligheter för etnobiologiskt relevanta frågeställningar, inte minst genom den fokusering på Linnélärjungen Johan Peter Falck som projektet har. Det kan dock ändå bara bli punktinsatser. På sikt vore det dock önskvärt att en mer stadigvarande forskartjänst med fokusering på historisk etnobiologisk forskning inrättades.

Deltagande i konferenser

Ingvar Svanberg har under projekttiden medverkat med en metodorienterad rapport rörande "Källkritiska aspekter på tryckt litteratur" vid det 7:e årliga etnobiologisymposiet med titeln "Litteratur och källor till etnobiologisk kunskap" i Stockholm den 17-18 oktober 2006, arrangerad av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien i samarbete med Nordiska Museet och Nationella programmet för traditionell och lokal kunskap vid Centrum för biologisk mångfald. Bidraget kommer att publiceras i en bok som utges av KSLA.

Svanberg medverkade också vid "Whaling History Conference, Cologne, Germany, 10-12 November 2006" i Köln med konferensbidraget "Troll whales in Scandinavian folklore and mythology". Ämnet valar återkom Svanberg till vid en föreläsning om "På spaning efter svenska valar" vid Kungl. Gustav Adolfsakademiens vårsammankomst den 18 april 2007. Bidraget kommer att publiceras i Saga och sed.

Den 30 september 2005 deltog Svanberg i "Forskarseminarium på Fulufjället" med en föreläsning om "Växter och vegetation ur ett etnobotaniskt perspektiv". Svanberg har också haft föreläsningar med etnobiologisk anknytning påi Friedrich-Alexander Universität Erlangen-Nürnberg, Erlangen den 11 januari 2007, Östergötlands naturhistoriska förening 27 mars 2007, Västergötlands Museum den 3 oktober 2007 samt Vattendagarna 2007 den 20 november 2007.

Övrig vetenskaplig verksamhet

Svanberg har under projekttiden valts in i redaktionskommittén för Journal of Ethnobiology and Ethnomedicine. Dessutom har han fått i uppdrag att vara vetenskaplig referee för flera bidrag som skulle publiceras i bland andra tidskrifterna Journal of Ethnobiology respektive Journal of Ethnobiology and Ethnomedicine samt för bidrag till internationella etnobiologiskt orienterade böcker.För KSLA:s räkning har Svanberg också skrivit en vetenskaplig biografi över den danske etnobotanisten Vagn J. Brøndegaard och dessutom gjort ett urval av dennes artiklar. Materialet skall publiceras i en särskild volym som utges av KSLA. Svanberg har under projekttiden också invalts i Svenska Linnésällskapets publiceringsutskott och haft ansvar för översättningar av Linnés akademiska avhandlingar, där urvalet 2006 - 2007 främst fokuserats på häften med direkt etnobiologisk relevans. Han har också författat vetenskapliga kommentarer och efterskrifter till dessa häften.

Internationella och nationella vetenskapliga kontakter

Under projektet har Svanberg haft regelbunden kontakt med etnofarmakologen och etnobotanisten Dr Andrea Pieroni, University of Bradford, bosatt i Köln. Kontakterna har utvecklats till ett närmare samarbete. Tillsammans med Pieroni planeras fortsatta internationella etnobiologiska projekt, bland annat en handbok om europeisk etnobotanik/etnobiologi samt en handbok om etnobiologins vetenskapshistoria. Svanberg har också haft kontakter med kollegan professor Eugene N. Anderson, University of California Riverside, rörande ett läroboksprojekt om etnobiologi som för närvarande planeras av International Society of Ethnobiology.

Tyvärr har inte tiden räckt till för ytterligare mer omfattande internationella vetenskapliga kontakter, även om initiativ inte saknats. Under projekttiden har Svanberg dock haft samarbete och vetenskapliga kontakter med Sabira Ståhlberg (Finland - vi har tillsammans författat flera artiklar), Klaus Barthelmess (Tyskland - vi har tillsammans författat flera artiklar), Sigurður Ægisson (Island - vi har tillsammans författat flera artiklar), Jo Marie V. Acebes (Filippinerna) samt Nicholas Redman (Storbritannien) rörande etnobiologiska spörsmål. I Sverige har Svanberg bland annat samarbetat med professorerna Staffan Fridell (Uppsala - vi hr tillsammans författat en bok) och Raimo Raag (Uppsala) samt fil. mag. Ritwa Herjulfsdotter (Göteborg - vi har tillsammans författat en vetenskaplig artikel) i etnobiologiska spörsmål.

Forskningsinformation

Svanberg har publicerat flera populära artiklar. Han har vidare regelbundet medverkat i olika radioprogram och diskuterat etnobiologiska frågeställningar, bland annat i P 1:s Vetenskap Forum där han också fick en egen serie där han presenterade de fem djur som haft mest betydelse för människan genom tiderna.

I anslutning till den årliga Berättarfestivalen i Ljungby arrangerade Svanberg i juni 2007 ett etnozoologiskt seminarium där han kort presenterade sin egen forskning men också gav en bredare etnobiologisk föreläsning. Seminariet samlade ett större antal åhörare. Fram till 2006 undervisade han också varje sommar i den kurs i etnobotanik som gavs vid Uppsala universitet.

Projektet har också lagt vikt vid forskningsinformation riktad till barn. I samarbete med Per Gustavsson vid Sagomuseet i Ljungby utgavs därför sommaren 2007 en barnbok om folkliga djurberättelser. En liknande bok om träd planeras inför 2008. I samarbete med hemslöjdskonsulent Tore Qvarfordt i Uppsala planeras också en bok om folkliga leksaker av växt- och djurdelar, med empiriskt material hämtat från projektet. Boken riktar sig till barn och planeras utkomma under 2008.

Publikationer från projektet

Böcker
Ingvar Svanberg, Humlehonung, korstroll och ålamask: etnobiologiska essäer om evertebrater i Norden och Estland (Europeiska studier i etnobiologi 5). Uppsala: Swedish Science Press, 2006. 83 pages.
Ingvar Svanberg, Linneaner: Carl von Linnés lärjungar i Sverige. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2006. 372 pages.
Staffan Fridell & Ingvar Svanberg, Däggdjur i svensk folklig tradition (with Staffan Fridell). Stockholm: Dialogos, 2007, 161 pp.
Ingvar Svanberg, Gäddfräs och vippröva: folklig ornitologi i Sverige. Stockholm: Dialogos (under utgivning).
Ingvar Svanberg, Fyrfotor, tomtormar och vädergrodor: folklig herpetologi i Sverige. Stockholm: Atlantis Bokförlag (under utgivning)

Bidrag till uppslagsverk
Ingvar Svanberg, ”Ethnobiology,” pp. 103–104 in: The Saami: A Cultural Encyclopedia, eds. Ulla-Maija Kulonen, Irja Seurujärvi-Kari and Risto Pulkkinen (Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 925). Helsinki: Suomalaisen Kurkjallisuuden Seura, 2005.
Ingvar Svanberg, ”Ethnobotany,” pp. 104–105 in: The Saami: A Cultural Encyclopedia, eds. Ulla-Maija Kulonen, Irja Seurujärvi-Kari and Risto Pulkkinen (Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 925). Helsinki: Suomalaisen Kurkjallisuuden Seura, 2005.

Internationella vetenskapliga artiklar (international peer reviewed)
Ingvar Svanberg”»Du grumme Søe-Konge, du Trold i det Vand«: Troldhvaler i norrøn tradition,” pp. 265–276 in: Fólkaleikur: Heidursrit til Jóan Paula Joensen, ed. Andras Mortensen. Tórshavn: Føroya Fródskaparfelag, 2005.
Ingvar Svanberg & Sigurður Ægisson, "Great Northern Diver (Gavia immer) in Circumpolar Folk Ornithology,” Fróðskaparrit: Annales Societatis Scientiarum Færoensis 53 (2005), pp. 51–66.
Ingvar Svanberg & Sigurður Ægisson, “Black Guillemot (Cepphus grylle) in North European Folk Ornithology,” Scripta Islandica 56/2005 (2006), pp. 101–114.
Sabira Ståhlberg & Ingvar Svanberg, “Sarana in Eurasian folk botany,” Journal de la Société Finno-Ougrienne 91 (2006), pp. 133–157.
Klaus Barthelmess & Ingvar Svanberg "Linnaeus' Whale: A wash drawing of bottlenose whales (Hyperoodon ampullatus) at Hammarby with remarks on other early depictions of the species,” Lychnos 2006, pp. 303–317.
Ingvar Svanberg, ”Black Slugs (Arion ater) as Grease: A Case Study of Technical Use of Gastropods in Pre-Industrial Sweden,” Journal of Ethnobiology 26 (Fall/Winter 2006), pp. 299-309.
Ingvar Svanberg, ”’The Lapps chew this Root a lot’: Milk Parsley (Peucedanum palustre) in Sami Plant Knowledge,” pp. 263–265 in: Cultural interaction between east and west. Archaeology, artefact and human contacts in northern Europe during the pre- and early history, eds. Ulf Fransson et al. Stockholm 2007.
Ingvar Svanberg, “Plant Knowledge as Indicator of Historical Cultural Contacts: Tanning in the Atlantic Fringe,” pp. 227–244 in: Travelling Cultures and Plants: the Ethnobiology and Ethnopharmacy of Migrations, eds. Andrea Pieroni and Ina Vandebroek (Environmental Anthropology and Ethnobiology 7). Oxford: Berghahn, 2007.
Ingvar Svanberg, "Human Usage of Mermaid’s Glove Sponge (Isodictya palmata) on the Faroes,” Journal of the Marine Biological Association of the UK 87:6 (2007), pp. 1773-1775.

Nationella vetenskapliga artiklar
Ingvar Svanberg, ”Etnobiologen Linné,” pp. 135–162 in: Så varför reser Linné? Perspektiv på Iter Lapponicum 1732, red. Roger Jacobsson. Umeå: Skytteanska samfundet, 2005.
Ingvar Svanberg, ”Fångst av tumlare (Phocoena phocoena) i Sverige” (Summary: Catch of Harbour Porpoise (Phocoena phocoena) in Sweden”), Svenska Linnésällskapets Årsskrift 2004-2005 (2005), pp. 85–98.
Ritwa Herjulfsdotter & Ingvar Svanberg, “Noabenämningar för huggorm (Vipera berus ),” Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv 331 (2005), pp. 135–159.
Ingvar Svanberg, ”Jóansøkugras (Plantago lanceolata) på Färöarna: om växter som kulturhistoriska källor” (Summary: ”Ribwort plantain (Plantago lanceolata) in the Faroe Islands: plants as sources for cultural history”), Gardar: Årsbok för Samfundet Sverige-Island i Lund-Malmö och Samfundet Sverige-Färöarna 36 (2005), pp. 36–40.
Ingvar Svanberg, "Strömstaren i svensk folklig ornitologi,” Cinclus Scandinavicus 17 (2005), pp. 5–8.
Ingvar Svanberg, "Strömstaren i samisk folkornitologi,” Cinclus Scandinavicus 17 (2005), pp. 9–12.
Ingvar Svanberg, “’Ett sijdobehn aff en Jungfru’: om valben i svenska kyrkor,” Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv 129 (2006), pp. 91–121.
Ingvar Svanberg, “Då Aspen leker, stiger han upp här I Uppsala åen: etnobiologiska noteringar om Aspius aspius (Linnaeus, 1758),” Uppland 2006, pp. 95–109.
Ingvar Svanberg, “Levande flugfängare: Om vilda fåglar som ohyresbekämpare” (Summary: “Living flycatchers: About keeping wild birds for controlling pests”), Rig 2006, pp. 78–84.
Ingvar Svanberg, “Odlarmöda och trädgårdsnöje,” pp. 285–318 in: Signums svenska kulturhistoria: frihetstiden, red. Jakob Christensson (Lund: Signum 2006).
Ingvar Svanberg, ”Orren på Mummens värdshus. Spelfåglar i 1700-talets Sverige,” Rig 2007, pp. .82–86.
Ingvar Svanberg, ”Fattigmanskost,” pp. 185–195 in: Till livs med Linné: om mat hälsa och levnadskonst, red. Gunnar Broberg & Gunilla Lindell. Stockholm: Atlantis, 2007.
Ingvar Svanberg, ” Gråsuggor i riks- och östsvensk folklig biologi,” Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv 2007
Ingvar Svanberg, ”Vagn J. Brøndegaard som etnobiolog,” utges av KSLA (under utgivning).
Ingvar Svanberg, ”Fabulat, plagiat och spökuppgifter: Källkritik inom etnobiologisk forskning,” konferensvolym som utges av KSLA (under utgivning).                 
Ingvar Svanberg, "Jellyfish in Northwest European Folk Biology,” Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv 2008

Bidrag till Atlas of the gastronomic ethnobotany of Europe, ed. Andrea Pieroni
“The Use of Wild Edible Berries, Plants and Mushrooms in Contemporary Denmark, Sweden, Finland and Estonia,” “Arctic Bramble (Rubus arcticus),” “Black morel (Morchella elata),””Cloudberry (Rubus chamaemorus),” “Common Polypody (Polypodium vulgaris),” “Cowberry (Vaccinium vitis-idaea), “Cowslip (Primula veris),” “Cranberry (Vaccinium oxycoccus),”  “Dewberry (Rubus caesius),” “Fat Hen (Chenopodium album),” “Funnel Chanterelle (Cantharellus tubaeformis),”  “Rocambole (Allium scorodoprasum),”  “Sea Buckthorn (Hippophae rhamnoides),” “Wild Food Plants in the Atlantic Fringe: Iceland, Faroe Islands and Shetlands,” “Alpine Mountain Sorrel (Oxyria digyna),” “Crowberry (Empetrum nigrum),” “Dulse (Palmaria palmate),” “Garden Angelica (Angelica archangelica),” “Icelandic Moss (Cetraria islandica),” “Scurvy Grass (Cochlearia officinalis)” (under utg.)

Övrigt och populärt
Ingvar Svanberg, ”Att skrämma bort valar” (Summary: ”To scare off whales”), Gardar: Årsbok för Samfundet Sverige-Island i Lund-Malmö 35 (2005), pp. 5–8.
Ingvar Svanberg, ”Lövgrodor som väderleksprofeter: primitiv form av terrarieskötsel i äldre tid,” Snoken 2005:2, pp. 16-17
Ingvar Svanberg, "Gruvgrabbe och skrattabborre: bidrag till en svensk etnoherpetologi,” Snoken 2005:3, pp. 12–16.
Ingvar Svanberg, ”Linnaeus, Fries och ilagräset,” I Värend och Sunnerbo 2005:3, pp. 11–13.
Ingvar Svanberg, ”Etnobotaniskt bibliotek till Sverige,” Svenska Linnésällskapets Årsskrift 2004-2005 (2005), p. 152.
Jimmy Lyhagen & Ingvar Svanberg, ”Unikt etnobotaniskt bibliotek till Sverige,” Svensk Botanisk Tidskrift 99:6 (2005), p. 313. 
Ingvar Svanberg, ”Linnés avhandling om hunden,” pp. 41–42 in: Cynographia eller beskrivning om hunden 1753, av Carl von Linné (Linnéavhandlingar i nytryck 2). Uppsala: Svenska Linnésällskapet, 2006.
Ingvar Svanberg, “Amerikansk strömstare (Cinclus mexicanus) i Alaska och Kanada: några etnobiologiska randanteckningar,” Cinclus scandinavicus, 18 (2006), pp. 10-14.
Ingvar Svanberg, "Bondsalvia, Tanacetum balsamita: en bortglömd trädgårdsväxt,” i Värend och Sunnerbo 2006:2, pp. 14-15.
Ingvar Svanberg, "Vad är grodspott?," I Värend och Sunnerbo 2006:1, pp. 19–20.
Ingvar Svanberg, ”Strömstaren (Cinclus cinclus) som burfågel”, Cinclus scandinavicus 19 (2007), pp. 25–27.
Ingvar Svanberg, Ingvar Svanberg, "Folkliga berättelser om djur,” pp. 43–46 i: När svanarna flög i kapp: små sagor och ramsor om djur, av Per Gustavsson, Mia Einarsdotter & Ingvar Svangberg. Ljungby: Sagomuseet, 2007.
Ingvar Svanberg, ”Efterskrift,” pp. 19–21 in: Om Blodigeln (De Hirudine) av Carl von Linné (Valda avhandlingar av Carl von Linné 69). Uppsala: Svenska Linnésällskapet, 2007.
Ingvar Svanberg, “Vitunýra i färöisk folktradition” [Summary: ‘Sea Bean in Faroese Folk Tradition’], Gardar: Årsbok för Samfundet Sverige-Island i Lund-Malmö och Samfundet Sverige-Färöarna 37 (2007), pp. 22–26.
Ingvar Svanberg, ”Linné och mossorna,” in: Mossornas användning (Usus muscorum) av Carl von Linné (Valda avhandlingar av Carl von Linné). Uppsala: Svenska Linnésällskapet, under utgivning
Ingvar Svanberg, ”Linné och binnikemaskarna,” in: Om binnikemasken (Taenia) av Carl von Linné (Valda avhandlingar av Carl von Linné). Uppsala: Svenska Linnésällskapet, under utgivning.
Ingvar Svanberg, ” Kvannen (Angelica archangelica) på Färöarna och Island” [Summary: ‘Garden Angelica (Angelica archangelica) in the Faroes and Iceland’], Gardar: Årsbok för Samfundet Sverige-Island i Lund-Malmö och Samfundet Sverige-Färöarna 38 (2008).

Information som pdf på hemsida
Ingvar Svanberg, "Gråsuggan i den svenska allmogens folkliga biologi" (Etnobiologiska meddelanden 2005:1).
Ingvar Svanberg, "Grodspott,” (Etnobiologiska meddelanden 2005:2).
Ingvar Svanberg, "Öronmaneten (Aurelia aurita) i estlandssvensk och svensk folklig biologi,” (Etnobiologiska meddelanden 2006:1).

Bokrecensioner
Ingvar Svanberg, [Review of:] Ole Högberg, Flugsvampen och människan. Rig 2005, pp. 123–124.
Ingvar Svanberg, [Review of:] Jan-Öjvind Swahn: Olaus Magnus bilder. Rig 2006:2, pp. 126–127.
Ingvar Svanberg, [Review of:] Sockenbeskrivningar från Gästrikland 1790–1791. Tillkomna på anmodan av landshövdningen F.A.U. Cronstedt, utg. av Nils-Arvid Bringéus. Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv Årg 128, H. 331 2005 (2006), pp. 210–211.
Ingvar Svanberg, [Review of:] Göran Dyhlén & Kerstin Kåll: Fiskedon: om fiske och redskap förr i tiden. Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv Årg 128, H. 331 2005 (2006), pp. 211–212.
Ingvar Svanberg, [Review of:] From Earth to Art: the Many Aspects of the Plant-World in Anglo-Saxon England, ed. C.P. Biggam. Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv Årg 128, H. 331 2005 (2006), pp. 212–213.
Ingvar Svanberg, [Review of:], Priscilla N. Russell & Geortge C. West, Bird Traditions of the Lime Village Area Dena´ina. Upper Stony River Ethno-Ornithology. Vår fågelvärld 2006:8, p. 34.
Ingvar Svanberg, [Review of:] Yngve Ryd: Flammor och glöd – samisk eldkonst. Rig 2006:1, pp. 59–60.
Ingvar Svanberg, ”Papegojornas kulturhistoria” [Review of:] Louise E. Robbins: Elephant Slaves and Pampered Parrots: Exotic Animals in Eighteenth-Century Paris; Paul Carter: Parrot. Svenska Linnésällskapets Årsskrift 2006, pp. 191–192.
Ingvar Svanberg, ”Ormar” [Review of:] Druke Stutesman: Snake. Svenska Linnésällskapets Årsskrift 2006, p. 193.
Ingvar Svanberg, ”Den röda kanariefågeln” [Review of:] Tim Birkhead: The Red Canary: The Story of the First Genetically Engineered Animal. Svenska Linnésällskapets Årsskrift 2006, p. 193.
Ingvar Svanberg, ”En brittisk kulturhistorisk fauna” [Review of:] Stefan Buczacki: Fauna Britannica. Svenska Linnésällskapets Årsskrift 2006, pp. 193–194.
Ingvar Svanberg, [Review of:] Elena Balzamo: När vår Herre måalde fåglarna: svensak ursprungssagor. Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv Årg 129, 
Ingvar Svanberg, [Review of:] Örjan Hill & Jan Töve, De gamle och skogen: kulturarvet i skogslandskapet. Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv Årg 129, 
Ingvar Svanberg, [Review of:] Margit Rosen Norlin, Berättelser från Nargö. Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv Årg 129, 
Ingvar Svanberg, [Review of:] Lars Englund, Vettar och sjöfågeljakt. Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv Årg 129, 
Ingvar Svanberg, ”Papegojor i konsten” [Review of:] Bruce Thomas Boehrer, Parrot Culture: Our 2500-Year-Long Fascination with the World’s Most Talkative Bird; Klaus Lindemann, Papagei: Seine Geschichte in der deutschen Literatur. Svenska Linnésällskapets Årsskrift 2007.
Ingvar Svanberg, ”Rara ärter” [Review of:] Lena Nygård, Om ärter. Svenska Linnésällskapets Årsskrift 2007.
Ingvar Svanberg, ”Etnobiologiska nyheter” [Review of:] Roy Ellen (ed) Ethnobiology and the Science of Human Kind; Charles R. Menzies (ed), Traditional Ecological Knowledge and Natural Resource Management; Andrea Pieroni, People and mountains in Kelmend: Documentation of a Field Study on Traditional Knowledge in the Northern Albanian Alps. Svenska Linnésällskapets Årsskrift 2007.
Ingvar Svanberg, ”Ornitologen Linné” [Review of:] Blätter aus dem Naumann-Museum. Svenska Linnésällskapets Årsskrift 2007.
Ingvar Svanberg, ”Menagerier, vivarier och zoologiska trädgårdar” [Review of:] Daniel Hahn, The Tower Menagie; Vernon N. Kisling Jr (ed), Zoo and Aquarium History. Svenska Linnésällskapets Årsskrift 2007.

Kommande publikationer
Ingvar Svanberg, “Traditional Ecological Knowledge among Estonian Swedes: Sources and Methods”
Ingvar Svanberg, “Folk Knowledge about Insects among Estonian Swedes: An Ethnobiological Study”;
Ingvar Svanberg, “Folk Medicine among the Swedish Minority in Estonia”;
Ingvar Svanberg “Plant Names as Ethnobiological Sources”
Ingvar Svanberg, “Repellents from Wild Plants in Estonia”
Ingvar Svanberg, “Traditional Uses of Bryophytes in Northwestern Estonia,”
Ingvar Svanberg, “Folk Botany of the Faroe Islands”
Ingvar Svanberg, “A Swedish Pioneer in Ethnobiological Research: F. R. Kjellman and the Folk Botany of the Chukchi in 1878”
Ingvar Svanberg “Lichens and Man”