Lena Roos

Dangerous Liaisons. Jewish Identity and Illicit Sexuality in Christian Europe during the High Middle Ages

Projektet ska undersöka hur judiska normer för tillåten sexualitet förändras under högmedeltiden och hur denna process kan knytas till den judiska minoritetens position mellan integration och segregation i det medeltida kristna Europa. Undersökningsmaterialet består av judiska texter från Tyskland och Frankrike från 1000-1200-talen. Dessutom undersöks samtida kristna texter från samma område för en jämförelse. Projektet ska pröva två hypoteser: (1) att normer för förbjuden sexualitet fungerade som ett medel för att konstruera judisk identitet och sätta gränser mot den kristna majoritetsbefolkningen; (2) att just dessa normer, trots detta, var påverkade av den samtida kristna majoritetsbefolkningens syn på tillåten och otillåten sexualitet.

Undersökningen består av två delar. Den första delen är mer empirisk och kommer att fokusera på synen på t.ex. utomäktenskapliga förbindelser, incest, äktenskap med konvertiter till judendomen, bestraffning av sexuella överträdelser och överträdarnas möjlighet att sona sitt brott och återintegreras i gemenskapen. Förändrades dessa normer under denna period och hur kan en sådan process relateras till den historiska kontexten? Den andra delen är mer teoretisk och fokuserar på hur den normativa diskussionen kring alla dessa frågor kan relateras till konstruktionen av judisk identitet under högmedeltiden.

Slutredovisning

Lena Roos, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan i Gävle

2006-2008

Projektet huvudsyfte var att undersöka om och hur judiska normer för tillåten sexualitet förändrades under högmedeltiden och hur denna process kan knytas till den judiska minoritetens position mellan integration och segregation i det medeltida kristna Europa. Projektet avsåg att pröva två hypoteser:
1. att normer för tillåten sexualitet fungerade som ett medel för att konstruera judisk identitet och sätta gränser mot den kristna majoritetsbefolkningen.
2. att just dessa normer, trots detta, påverkades av den samtida kristna majoritetsbefolkningens syn på tillåten och otillåten sexualitet.

Projektet hade ursprungligen ett brett anslag, och detta kvarstår i den monografi som nu befinner sig i slutfasen av skrivandet. Det publikationer som hittills har kommit har dock istället kommit att fokusera på mer begränsade aspekter av detta område. En av artiklarna kan betraktas som en pilotstudie där olika delar av detta fält undersöks på basis av en enda central text. En annan artikel fokuserar på reglerna kring menstruation och deras funktion för att bygga kvinnlig judisk identitet. Den artikeln sträcker sig också längre fram i tiden, eftersom den även behandlar tidigmoderna och moderna tillämpningar av dessa medeltida normer. Ytterligare en annan artikel behandlar cross-dressing som könsöverskridande och religionsöverskridanden beteende. Ytterligare en artikel behandlar sexualitet som en viktig aspekt när det gällde relationen mellan judiska arbetsgivare och kristet tjänstefolk.

Projektets tre viktigaste resultat

Sexualitet var en viktig aspekt för att definiera judiskhet under medeltiden, och att detta har satt sina spår i judendom än idag. I de medeltida källorna visar sig detta på ett flertal sätt:

  • En kontrollerad sexualitet ses som ett tecken på fromhet. Detta gäller både kvinnor och män. Motsatsen, en okontrollerad sexualitet, tillskrivs personer utanför den egna gruppen, t ex kristna inklusive judiska konvertiter till kristendomen.
  • Det finns likheter mellan normer för när köns- och religionsöverskridande beteenden tilläts. Situationer när detta var tillåtet ska dock inte förstås som att gränsen mellan grupperna var flytande. Snarare förefaller det gränsöverskridande beteendet fungera som något som bekräftar gränserna mellan den egna gruppen och andra.
  • När det gäller att upprätthålla gränsen mellan judar och kristna återfinns ofta en sexuell aspekt i normer som ytligt sett förefaller behandla något annat. Så motiveras särskiljande klädsel för judar med att det skulle säkerställa att judar och kristna inte "av misstag" hade sexuella relationer med varandra. Det fanns också ett kanoniskt förbud mot att judar på något sätt skulle vara överordnade kristna, och som en följd av detta fick kristna inte ta tjänst i judiska hem (även om det var vanligen förekommande). På samma sätt fanns det från judiskt håll en rädsla för att kristet tjänstefolk skulle kunna inverka menligt på judiska barn. När man granskar argumentationen närmare kring detta, återfinns dock även argument som visar att de religiösa auktoriteterna var rädda att en alltför stor närhet i hemmiljö skulle kunna ge upphov till sexuella relationer mellan grupperna.

Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet

Den viktigaste forskningsfrågan som har genererats av projektet är att vidare undersöka vikten av sexualitet som komponent i religiös identitet. Detta är en nyttig påminnelse i vår kontext som är så präglad av protestantisk kristen tradition att religion tenderar att likställas med trosföreställningar, medan alla fysiska uttryck för religion lätt uppfattas som sekundära och därigenom mindre viktiga. Detta märks till exempel i diskursen kring religionsfrihet, där man sällan har synpunkter på trosföreställningar, oavsett hur mycket sådana kan upplevas som kränkande eller i otakt med moderna normer eller lagar. Däremot verkar inte fysiska aspekter av religion, som till exempel omskärelse och religiöst motiverad täckande klädsel, lika självklart omfattas av religionsfriheten.

Projektets två viktigaste publikationer

De två viktigaste arbetena som än så länge har färdigställts är artiklarna "Sexualitet och judisk identitet från Bibeln till medeltid" och "Cross-dressing among medieval Ashkenazi Jews: Confirming challenged group borders". Den första är att betrakta som en förstudie där projektets övergripande frågor appliceras på en utvald text, Sefer Chasidim. Denna studie bekräftar projektets grundläggande hypoteser, att sexualitet var ett viktigt medel för att definiera judiskhet i den här kontexten, men att sexuella beteenden trots detta förefaller ha påverkats av normer i det omgivande kristna samhället. Den andra artikeln visar att det finns en parallell mellan gränsöverskridande beteende när det gäller kön och när det gäller religion. Normerna för när detta var tillåtet relateras till andra samtida texter som visar att vid just denna tid fanns det tecken på att dessa gränser började utmanas. Diskursen kring tillåtna överträdelser förefaller därför inte vara ett tecken på en mer tillåtande inställning, utan istället, paradoxalt nog, tjäna till att bekräfta dessa gränser.

Utöver de hittills redovisade publikationerna arbetar jag fortfarande med en monografi som kommer att summera upp en hel del av de resultat som inte har rymts i de mer specialiserade artiklarna. Den befinner sig i slutfasen av arbetet och kommer att färdigställas under det kommande året. Redaktörerna för serien Early European Research (Brepols) har sagt sig vara "extremely enthusiastic" över idén att publicera den i sin serie, även om vi ännu inte har skrivit något kontrakt.

Andra typer av förmedling av projektets resultat såsom seminariet, föreläsningar, länkar till egna hemsidor
Under projektets gång har jag ett flertal gånger i olika sammanhang föreläst, hållit seminarier och därigenom presenterat delar av resultatet t ex vid Historiska institutionen, Uppsala universitet; Centrum för Teologi och Religionsvetenskap, Lunds universitet; Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet; Medeltidsseminariet, Stockholms universitet; Nathan Söderblom-sällskapet; Historiska institutionen, Carl von Ossietzky-universitetet, Oldenburg.

En lite ovanlig följd av projektet är att själva frågeställningarna inspirerade mig och en rad kolleger att tillsammans författa boken Sex - för Guds skull. Sexualitet och erotik i världens religioner. Boken har fått stor spridning och väckt sådant intresse att den även har lett till att kurser på ämnet har startats både vid Lunds och Uppsala universitet (jag undervisar på båda dessa kurser). Projektets resultat har även bidragit till ett ökat intresse för både medeltid och judendom vid Uppsala universitet där jag nu befinner mig. Det visar sig genom att Teologiska institutionen till hösten 2012 för första gången startar en mångvetenskaplig kurs i Medeltidsstudier. Jag är även en av initiativtagarna till ett förslag om inrättandet av ett Forum för judendomsstudier. Där finns ännu inte något beslut, men det förefaller troligt att ett sådant forum som ska samla forskare från olika ämnen, kommer att inrättas.
 

Bidragsförvaltare
Högskolan i Gävle
Diarienummer
P2005-0252:1
Summa
SEK 1 700 000
Stödform
RJ Projekt
Ämne
Religionsvetenskap
År
2005