Anders Bergström, KTH Arkitekturskolan

PROJEKTETS SYFTE

Syftet med projektet är att bidra till en detaljerad kunskap kring tillkomsten av Stockholms stadsbibliotek och dess huvudbyggnad, från de första utredningarna till mottagandet och senare förändringar. Projektet är avsett att resultera i en byggnadsmonografi men också i fristående artiklar och konferensbidrag.

Projektet har följt den ursprungliga projektplanen, med endast mindre förändringar. I planen ingick en resa till USA för att kunna rekonstruera Stadsbibliotekets tidiga utredningsstadier. Fyndet av arkitektens fotodagbok i Arkitekturmuseets arkiv i kombination med Stadsbibliotekskommitténs tryckta rapport innebar emellertid att behovet av resan eliminerades.

Den tidplan som presenterades i den föregående rapporten, daterad den 29 augusti 2009, förutsätter att manus till en monografi fullbordas under 2012. Tidplanen framstår som realistisk, de aktuella arkiven har i nuläget undersökts och endast mindre kompletteringar återstår. Projektledaren har också möjlighet att fullborda manuskriptet inom befintlig tjänst.

PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT

Eftersom projektet har genomförts i tre etapper, som motsvarar de tre huvudkapitlen i den kommande monografin, är det naturligt att ta dessa etapper till utgångspunkt för redovisningen. Den första etappen behandlar bakgrunden till folkbibliotekstanken och hur den kom att utvecklas genom de första utredningsförslagen till Stadsbiblioteket. Ett viktigt resultat är att inflytandet från USA var avgörande i denna process och att detta inflytande kom till uttryck på olika sätt: ideologiskt, socialt och symboliskt likväl som praktiskt, estetiskt och organisatoriskt.

Arkitektens insats kom därmed att baseras på en sammansmältning av tidigare lösningar, snarare än personliga innovationer. Ett resultat av den andra etappen, som behandlar den egentliga utformningen och byggprocessen, är också att beställaren och biblioteksexperterna har försummats i tidigare forskning, varvid arkitektens betydelse på det praktiska planet överdrivits. Den minutiösa detaljering som byggnaden uppvisar är svår att förstå mot bakgrund av projektets ekonomiska förutsättningar, och det är därför viktigt att framhålla att Stadsbiblioteket riktade sig framförallt till den växande medelklassen. Paradoxalt nog är den demokratiska anda som byggnaden utstrålar ett resultat av byggnadens exklusiva karaktär, som ofta har kritiserats i den samtida debatten.

Den tredje etappen behandlar den fullbordade byggnaden, med fokus på samtida mottagande och senare historiska värderingar. Den redogör också för senare förändringar av byggnaden. Alltsedan Stadsbiblioteket fullbordades 1928 har värderingen av byggnaden växlat. Biblioteket kom att överskuggas av Stockholmsutställningen 1930, och det var först under 1970-talet som byggnaden blev en del av den moderna arkitekturens kanon. I vår egen tid har intresset för byggnaden väckts på nytt i samband med den tävling om en tillbyggnad som genomfördes åren 2006-07. Planerna drabbades emellertid av hård kritik, såväl nationellt som internationellt, varvid projektet lades ned. En noggrannare förståelse för bakgrunden till Stadsbibliotekets historiska värdering hade kunnat förutsäga det negativa utfallet av processen. Dessutom hade en större insikt i byggnadens tillkomstskede visat att biblioteket aldrig var avsett att byggas till. Expansionen skulle ske genom att anlägga nya filialer i andra stadsdelar.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM PROJEKTET GENERERAT

Det omfattande inflytandet från USA på olika nivåer i biblioteksprocessen ställer inledningsvis frågan om inte det amerikanska inflytandet på svensk arkitektur i allmänhet har försummats i äldre historieskrivning. De resor till USA som genomfördes med anledning av Stadsbibliotekets tillkomst har sin motsvarighet i många samtida projekt inom bland annat industri, affärsverksamhet och offentlig förvaltning. En samlad forskningsinsats kring denna fråga skulle utan tvekan bidra till nya tolkningar av mellankrigstidens arkitektursituation.

Insikten att arkitektens insats tidigare har övervärderats på beställarens bekostnad leder i sin tur till frågan om inte en sådan obalans är ett genomgående drag i äldre historieskrivning. När det gäller bostadsfrågan har de yttre faktorerna visserligen fått stor uppmärksamhet, men inom området offentliga byggnader är detta inte lika självklart. Forskningsinsatser som koncentrerar sig på beställarnas roll i samverkan med arkitektinsatserna skulle inte bara bidra med nya tolkningar utan också med operativa insikter i hur en sådan relation i praktiken fungerar.

Slutligen är det viktigt att framhålla betydelsen av receptionen och senare förändringar, särskilt när det gäller offentliga byggnader. Det faktum att Stadsbibliotekets rykte och ställning i den moderna arkitekturhistorieskrivningen inte bara är ett resultat av byggnadens inneboende kvaliteter, utan också en följd av en både medveten och omedveten mediebild, skapad av kritiker och historiker, väcker frågor också kring andra byggnaders mottagande och värdering. I äldre arkitekturhistorieskrivning har sådana faktorer fått ett begränsat utrymme, och forskningsinsatser som riktas mot byggnaders mottagande och senare förändringar är därför av stort intresse, inte minst i samband med antikvariska överväganden.

PROJEKTETS TVÅ VIKTIGASTE PUBLIKATIONER

Den kommande byggnadsmonografin är avsedd att utgöra projektets viktigaste publikation, och förlagskontakter finns redan etablerade. Men i väntan på dess färdigställande finns det skäl att framhäva de delstudier som redan har presenterats och som i princip motsvarar de första och sista kapitlen i den kommande monografin. Det mer detaljrika materialet i det mellersta kapitlet, som behandlar själva byggnadsskedet, har avsiktligt uteslutits ur fristående förmedlingar av projektets resultat.

Den första publikation som redovisar delar av projektets resultat är konferensbidraget "Stockholm Public Library. Designing a Path to Knowledge", publicerat som abstract till den internationella konferensen "Erik Gunnar Asplund. Le radici della modernità", anordnad av Università IUAV i Venedig den 18 juni 2009. Här presenteras material som utgår från de tidiga skedena i processen kring Stadsbibliotekets tillkomst, med fokus på perioden 1920-24. Resultaten berör inflytandet från USA samt relationen mellan arkitektens och biblioteksexperternas insatser.

Den andra publikationen är den vetenskapligt granskade artikeln "Det moderna monumentet. Stadsbiblioteket och den historiska värderingen" (med English summary), publicerad i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 62:2011 (in press). Här presenteras Stadsbibliotekets receptionshistoria under perioden 1923-2007. Med utgångspunkt från den nyligen genomförda tävlingen om en tillbyggnad av Stadsbiblioteket diskuteras också möjligheterna till en mer operativ historieskrivning.

ANDRA TYPER AV FÖRMEDLING AV PROJEKTETS RESULTAT

Delar av projektets resultat har, som redan framgått, presenterats på en internationell konferens. Delresultaten har också presenterats på nationella konferenser, symposier och seminarier, i vetenskapliga artiklar och recensioner, samt i mer populära artiklar, vilket framgår av publikationslistan.

Bakgrunden till folkbibliotekstanken i Stockholm och de tidiga utredningar som föregick Stadsbibliotekets tillkomst presenterades på en nätverkskonferens, anordnad av Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, den 18-19 oktober 2011. Det aktuella föredraget hölls på engelska och är avsett att utvecklas för publicering i en internationell tidskrift. En mer allmän bakgrund till den svenska arkitektursituationen i det tidiga 1900-talet presenterades vid konferensen "Konst och nation", anordnad av Vitterhetsakademien och Nationalmuseum i Stockholm den 6-7 november 2008. Det aktuella föredraget hölls på svenska och är under publicering i Vitterhetsakademiens konferensrapport.

Projektet har också presenterats på ett symposium och ett högre seminarium vid KTH Arkitekturskolan i Stockholm, den 16 december 2011, samt den 21 april 2009. Publikationer som bidragit till förmedling av projektets resultat innefattar en recension av Catharina Ingemark Milos avhandling, Stockholms stadsbibliotek och Moderna museet (2010). Stadsbiblioteket fungerar här som en fallstudie för analysen av arkitekturkritikens retoriska element, och recensionen är publicerad i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 61:2011.

Även i mötet med andra forskare har projektets resultat kunnat förmedlas genom återkommande diskussioner och kommentarer på aktuella texter. Bland svenska forskare bör särskilt framhållas Victor Edman, Eva Eriksson, Mia Geijer, Stina Hagelqvist, Cathrine Mellander, Johan Mårtelius samt Johan Örn, som på olika sätt har bidragit till projektets utveckling. Från en internationell horisont har utbytet med professor Nicholas Adams vid Vassar College, New York, varit avgörande. Han har också bidragit med kunskaper och kontakter i och för de amerikanska förhållanden som spelade en så viktig roll för Stadsbibliotekets tillkomst.