Anders Hammarlund, Svenskt visarkiv

2008-2013

Projektet förutsatte omfattande arkivforskning i Göteborg. Denna utfördes huvudsakligen under 2009 och första halvåret 2010, med kompletterande återbesök under 2011 och 2012. I september 2009 gjorde jag ett forskningsbesök i New York, där professor Mark Slobin introducerade mig i några för projektet väsentliga forskningsmiljöer. Under hösten 2010 företogs även en arkivforskningsresa till Berlin (Judiska museet, Leo Baeck-institutet) för att klarlägga Abraham Baers tyska rötter. Parallellt med detta studium av primärkällorna genomfördes en omfattande inläsning beträffande de politiska, kulturella och sociala förhållandena i den kulturmiljö som utgjorde kontexten till kantor Abraham Baers liv och verk, som ju var huvudobjektet för underökningen. Slutrapporten författades huvudsakligen under 2011.

Den ursprungliga frågeställningen gällde Göteborgsmiljöns betydelse för tillkomsten av Baers epokgörande arbete "Baal t'fillah oder der practische Vorbeter" (1877). Denna aspekt belyses i rapporten utifrån flera olika infallsvinklar, och den tidigare oklara bilden av Baers insats för dokumentationen av den judiska liturgiska traditionen, liksom av hans biografi, har väsentligt förtydligats genom projektet.
Slutrapporten En bön för moderniteten. Kultur och politik i Abraham Baers värld (Carlsson bokförlag 2013) formades till en bred kulturhistorisk och musiketnologisk studie där den övergripande tematiken är en analys av interaktionen mellan den judiska reformrörelsen i det tyskspråkiga Europa och de svenska liberaliserings- och sekulariseringssträvandena under 1800-talet. Författaren visar att Abraham Baers arbete måste ses mot bakgrund av framväxten av die Wissenschaft des Judentums, den akademiska tyska judaistiken. Under de senaste decennierna har man kunnat märka ett starkt ökande internationellt intresse för den judiska reformrörelsens väsentliga roll i 1800-talets allmänna moderniseringsprocess. I den svenska kultur- och samhällsvetenskapen har ämnet emellertid varit mycket styvmoderligt behandlat, trots att de små judiska församlingarna i Sverige spelade en oväntat framträdande roll i den europeiska liberaljudiska kontexten. Projektets slutrapport fyller därför en lucka, och har trots sin musiketnologiska utgångspunkt en allmän humanvetenskaplig relevans. Den reformjudiska miljön spelade dessutom en viktig roll för framväxten om den moderna kultur- och samhällsvetenskapen, och slutrapportens teoretiska avsnitt presenterar utförligt det överraskande innovativa tänkande kring kulturell, religiös och nationell identitet som där formulerades - ett tankegods som i Sverige till stor del fallit i glömska, inte minst på grund av vår tids bristande kontakt med den tyskspråkiga vetenskapstraditionen . Författaren visar att det uppstod en slags intellektuell synergieffekt när den judiska, talmudiska lärdomstraditionen genom 1800-talets emancipationsprocess kunde förenas med den tyska bildningsrörelsen, vilket skedde inte minst genom interaktionen mellan Berlins universitet och den i samma stad belägna Hochschule für die Wissenschaft des Judentums. Denna aspekt diskuteras särskilt i ett bidrag till ett symposium i Visby 27-28 september 2011, med titeln "Filehne - Berlin - Göteborg. Till musiketnologins rötter" , publicerat 2013 i antologin Mellan nation och tradition : idéströmningar i 1800-talets insamlingar av folklore, red. Ulf Palmenfelt.

En annan viktig aspekt i rapporten är studiet av den judiska reformrörelsens förhållande till den allmänna sekulariseringsprocess som kännetecknar perioden. En väsentlig roll spelar här den svenska bildningsrörelsen, och dess mest framträdande gestalt i 1800-talets Göteborg, denn nationalliberale publicisten, opinionsbildaren och politikern Sven Adolf Hedlund. Det var Hedlunds aktiva stöd som möjliggjorde publiceringen av Baers judiska liturgihandbok. Den för sin tid mycket frisinnade reformjudiska religionshistoriska forskningen blev också en tillgång för de statskyrkokritiska liberalerna i deras kamp för religionsfriheten på 1850-talet, vilket i rapporten bland annat belyses genom en diskussion av Viktor Rydbergs religionspolitiska insatser. Bildningsrörelsens - liksom reformjudendomens - mål var danandet av självständigt tänkande individer, medborgare i det nya liberala samhälle som skulle ersätta ståndssamhället.

Rapporten har publicerats som en tryckt svenskspråkig monografi, samt som en engelskspråkig open access-publikation ("A Prayer for Modernity. Politics and Culture in the World of Abraham Baer"), tillgänglig som PDF på Statens musikverks/Svenskt visarkivs hemsida.
Som en spinoff-effekt av projektet erhöll Svensk visarkiv två mycket intressanta donationer av judiska musikmanuskript. Kantor Jona Schain, verksam i Kristianstad under första hälften av 1900-talet, efterlämnade en ur internationellt perspektiv mycket intressant handskriftssamling, som i digitaliserad form har tillförts samlingarna. Genom samarbete med kantor Maynard Gerber i Stockholms stora synagoga kunde även överkantor Leo Rosenblüths personarkiv förvärvas av myndigheten. Ordnandet och registreringen av denna samling kunde till stor del genomföras inom projektets ramar.

Med anledning av projektet ägnades 2009 års nummer av Svenskt visarkivs tidskrift Noterat (nr 17) i sin helhet åt temat "musik och religion".
Projektet genomfördes i nära kontakt med det akademiska nätverket "Judarna i Sverige. En minoritets historia". Projektledaren medverkade med papers vid nätverkets vetenskapliga konferenser i Uppsala 2009 och 2010. 10-13 december december 2009 presenterade han projektet vid konferensen "Jewish Migration and Integration to the Metropolises of Europe 1848-1918", som arrangerades av universitetet i Wien. I oktober 2012 var han inbjuden att föreläsa vid Hebrew Union College i New York. Vid ICTM:s (International Council for Traditional Music) internationella konferens i Shanghai 11-17 juli 2013 redovisade projektledaren projektets resultat samt presenterade den nyutkomna slutrapporten.

Projektledaren har hållit två vetenskapliga seminarier om projektet på Svenskt visarkiv (28 april 2009; 7 mars 2012) i regi av Svenska kommittén av ICTM). Han har även framträtt vid Svenska historikermötet i Göteborg 5-7 maj 2011, vid seminarier på institutionen för musikvetenskap vid Stockholms universitet, samt vid institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet.
Populärvetenskapliga föredrag om projektet har hållits för Föreningen gamla mosaiska församlingens vänner i Göteborg (7/3 2010), på Judiska biblioteket i Stockholm samt vid den Judiska kulturfestivalen Limmud i Stockholm 20-21/11 2010.

Publikationer:

Hammarlund, Anders 2008: Gestaltning, identitet, integration. Kantor Abraham Baer (1834-1894)  och liturgireformen i Göteborgs synagoga. In Dokumenterat. Bulletin från Statens  musikbibliotek. Nr 40 (2008). Also published in Kyrkomusikernas Tidning nr 7 2010, pp 4-8.

Hammarlund, Anders 2009: Blå biljett till Kristianstad. Jona Schain, en judisk förebedjare i Skåne. In Noterat nr. 17, pp 45-65.

Hammarlund, Anders 2011: Inventing Galicia. The province that became a project. In Baltic Worlds 3 2011, p 4-8.

Hammarlund, Anders 2012: The Prussian provice of Posen. A reservoir for modernity. In Baltic Worlds 3-4 2012, pp 15-21.

Hammarlund,  Anders 2013: A Prayer for Modernity. Politics and Culture in the World of Abraham Baer. (Main publication of the project, English edition.) Online publication at statensmusikverk.se/svensktvisarkiv/publikationer/onlinepublikationer/a-prayer-for-modernity/
 
Hammarlund, Anders 2013: En bön för moderniteten. Kultur och politik i Abraham Baers värld. Stockholm (Carlsson bokförlag) (Main publication of the project, Swedish edition)

Hammarlund, Anders 2013: Filehne – Berlin – Göteborg. Till musiketnologins rötter. In Mellan nation och tradition : idéströmningar i 1800-talets insamlingar av folklore : föredrag från ett symposium i Visby 27-28 september 2011 Ed. Ulf Palmenfelt. Pp. 77-88. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, 0065-0897; 124. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs akademien för svensk folkkultur.