Christopher Collstedt, Historiska institutionen, Lunds universitet

2008-2013

I dagens media, i forskning och politisk debatt framstår och förklaras militärers våld mot civilbefolkning i väpnade konflikter i regel som entydigt illegitima och avvikande handlingar, som själva motsatsen till civilisation, humanitet och social ordning. I det av RJ finanserade projektet "I krigets skugga", som mynnat ut i boken Våldets väsen: Synen på militärers våld mot civilbefolkning i 1600-talets Sverige har dessa i vår samtid till synes universella uppfattningar om våld ställts i historisk blixtbelysning.

I blickfånget står diskursen kring militärers våld mot civilbefolkning, det vill säga hur och under vilka omständigheter sådana våldshandlingar har omsatts i tal och på så vis tillskrivits mening och innebörd genom historien. Analyserna riktar in sig på våldsdiskursens utformning och omformning i Sverige under 1600-talet, framför allt så som problematiken framträdde i de krigshärjade och politiskt instabila landskapen Skåne och Blekinge under århundradets andra hälft. Min ambition med boken har emellertid inte "enbart" varit att ge ett viktigt bidrag till forskningen om synen på våld och oskyldigt lidande i tidigmodern tid, även om en sådan studie kan framstå som högst relevant i sig. Ett övergripande mål för projektet har varit att problematisera dagens uppfattningar om våld och övergrepp mot civila som en i tid och rum situerad diskurs, ofta starkt associerad med moderniteten och i synnerhet med efterkrigstidens förment humanrättsliga utveckling.

Med inspiration från Michel Foucaults genealogiska historieförståelse och metod samt den norske historikern Erling Sandmos innovativa vidareutveckling av densamma för utforskandet av "våld" som historiskt/diskursivt fenomen har jag haft som ambition att utarbeta ett slags genealogi över den moderna officiella diskursen kring våld mot civilbefolkning. Mot denna bakgrund har jag haft som ambition att på djupet klarlägga och problematisera de olika världsbilder och (lokala) kunskapsordningar (samt förhållandet mellan dessa) som ligger inbäddade i talet om våld mot civilbefolkning samt hur kunskaper om sådana våldshandlingar har producerats och förmedlats i olika offentliga sammanhang. Denna komplexa historia utforskas genom djupgående analyser av krigslagar, förordningar, myndighetspersoners ämbetsberättelser och bevarade rättegångsprotokoll från de militära domstolarna i Skåne och Blekinge under 1600-talets andra hälft.

Projektets viktigaste resultat

Studien visar, bland annat, hur den historiska grundvalen för dagens förståelse av våld mot civila för svenska förhållanden utformades under loppet av 1600-talet. Därmed inte sagt att det handlade om ett alldeles nytt våldsbegrepp under 1600-talet. Undersökningen argumenterar för att dagens diskurs kring våld mot civilbefolkning hänger samman med två övergripande diskursiva processer under 1600-talet - en kunskapsteoretisk och en politisk-juridisk.

Religionen var sedan medeltiden ett slags epistemologi, det vill säga en grund för vetandet om världen. Fundamentalt för det stora flertalet människor under 1600-talet var att naturen och den fysiska världen uppfattades som ett mikrokosmos av ett större gudomligt och moraliskt universum. I denna värld var "analogin", eller "liknelsen" det vill säga tanken om och upplevelsen av att allt i den fysiska världen utgjorde direkta hänvisningar till en större ordning, inte bara ett litterärt grepp utan också det kunskapsteoretiska fundamentet för sätten att tolka och ordna verkligheten på. Den epistemologiska/kunskapsteoretiska omorientering som kan skönjas inom allt fler områden under århundradets lopp innebar bland annat att denna äldre förståelse av världen började krackelera och därmed förlorade också analogin sitt värde. I dess ställe introducerades den naturliga och empiriskt fastställbara skillnaden som epistemologisk grundprincip för organiseringen av kunskap. Av grundläggande betydelse var utvecklandet och etableringen av den rationalistiska naturrätten i lärda kretsar, vilket öppnade för en mer "modern" förståelse av människan och den värld som omgav henne. Detta fick direkta effekter också för sätten att uppmärksamma och bedöma militärers våld mot civilbefolkning i lag och rättspraxis.

Den kunskapsteoretiska principen bakom lagstiftarens sätt att klassificera "våld" och andra brottsliga handlingar 1500-talet och det tidiga 1600-talets krigsartiklar var "analogin"/"liknelsen". Allt tycks här hänga samman som delar i en större gudomlig och moralisk ordning. Även det sena 1600-talets krigsartiklar utgick i viss mån från detta vetande om världen, men det var inte längre den enda utgångspunkten för utformningen av lagen. Systematiseringen av våldsamma handlingar och erfarenheter utgick här från delvis andra antaganden om hur världen skulle ordnas. Här utgjorde "skillnaden" den dominerande tankefiguren bakom lagstiftarens arbete. I det sena 1600-talets samordnades vissa handlingar i kategorier, vilka tydligt definierades och avgränsades genom informativa och förklarande rubriker. På detta sätt markerade lagstiftaren tydligt att det existerade grundläggande "skillnader" mellan vissa typer av handlingar.

Från senare delen av 1600-talet utgår lagen mer explicit från ett slags "åtskillnadens politik". Genom krigsartiklarna upprättade lagstiftaren ett komplicerat system av etiska, juridiska, kulturella och i viss mån territoriella distinktioner och gränser. Den självutnämnde garanten för dessa gränsdragningar var den allt starkare och effektivare statliga våldsmonopolorganisationen. I förlängningen innebar detta bland annat att en allt skarpare gränsdragning mellan stridande och ickestridande skapades mellan de grupper som "vi" idag betecknar som "militärer" respektive "civila", det vill säga två väsensskilda grupper med skilda funktioner, positioner, plikter och identiteter.

Den svenska krigslagstiftningen under 1600-talet uttrycker emellertid inte enbart en statlig politisk-juridisk diskurs. Den var, menar jag, även en väsentlig del av en djupgående problematisering av våld och mänskligt lidande som låg i tiden med kopplingar till den moralfilosofiska doktrinen om Jus in Bello, rätten i krig, så som den (om)formulerats och i viss mån förvärldsligats under 1600-talet av framträdande folkrättsjurister som exempelvis Hugo Grotius.

Doktrinens betoning på att grupper som barn, kvinnor, gamla män, präster, studenter, bönder, handelsmän och krigsfångar skulle betraktas som ickestridande och som oskyldiga finns tydligt representerad i de svenska krigsartiklarna Under loppet av 1600-talets genomfördes en rad väsentliga förändringar i lagstiftningens bestämmelser som bland annat innebar att skyddet för civilbefolkningen utvidgades. I 1683 års artiklar är det inte längre "våra undersåtar" utan kort och gott "människan" som står i blickfånget för lagstiftarens garantier om beskydd i samband med exempelvis plundringar, oavsett den utsatta individens kön, ålder, yrke, religion/konfession och tillhörighet till en större territoriell och politisk gemenskap. Den diskursiva förändring som skett kan på ett övergripande plan beskrivas som ett uttryck för en förskjutning från en partikulär etik i riktning mot en mer universalistisk, eller om man så vill, modern etik.

I materialet från de militära domstolarnas dömande verksamhet, i rättsprokollens många berättelser och domar rörande militärers våld mot civilbefolkning, framtonar en mångbottnad diskurs som bland annat förmedlar tidens uppfattningar om utsatthet och oskyldigt lidande. De "typiska" offren för militärernas våld var obeväpnade män, kvinnor och barn, präster, bönder och hantverkare som hade levt ett kristligt, fredligt och moraliskt oförvitligt liv samt visat en obrottslig trohet till den svenska kungamakten. I vissa fall uppmärksammar rätten det oskyldiga lidandet på ett ännu djupare plan genom korta men informativa notiser om den drabbade personen. Man fäste bland annat uppmärksamheten vid omständigheter som graviditet, ålder och kroppslig nedsättning. Även uttryck för emotionella tillstånd som rädsla och ängslan i samband med den våldsamma händelsen noterades. Några explicita referenser till den moralfilosofiska doktrinen om Jus in Bello hittas inte i rättsprotokollens berättelser och domar. Men det grundläggande etiska anrop som låg i tiden, att ickestridande och oskyldiga grupper skulle vara förskonade från soldaters våld och övergrepp, är ändå påtagligt närvarande.

Nya forskningsfrågor/projekt som genererats genom projektet

En särskilt intressant och viktig problematik som har uppkommit under arbetets gång är frågor som rör synen på män som offer för våldsbrott. Frågeställningar som rör mäns utsatthet och position som offer för andra mäns våld framstår som en blind fläck i dagens samhällsdiskurs. Även i vetenskapliga sammanhang är problematiken på det hela taget ett outforskat fält. I dagens västerländska samhällsdiskurs framstår och förklaras ett brottsoffer som passivt, lidande, oskyldigt, försvarslöst, svagt, sårbart och utsatt (jfr Messerschmidt, 1993; Stanko and Hobdell; 1995; Christie, 2004; Burcar, 2005). Det framstår som synnerligen relevant att undersöka denna tystnad ur ett historiskt perspektiv. Jag har formulerat ett projekt med arbetstiteln "Män som offer för våldsbrott". Synen på våld mellan män i samhällsdiskurs och rättslig hantering. En komparation över tid. Projektet löper över tre år och är finansierat av Brottsofferfonden.

Seminarier, konferenser osv

Jag har presenterat projektet på en rad seminarier och konferenser. Av de nationella konferenserna kan nämnas Krig og samfunn i Skandinavia arrangerat av forskare vid Oslo universitet. Vid andra konferenser har jag diskuterat frågeställningar som väckts under arbetets gång. Bland annat har jag kommit att intressera mig för det spänningsfyllda förhållandet mellan heder och vetenskap samt för frågor som rör "offentlighet" i tidigmodern tid.

Publikationer

1.Våldets väsen. Synen på militärers våld mot civilbefolkning i 1600-talets Sverige

2.Generalauditör Croneborg och våldets historia. Den militärrättsliga bedömningen av våld under 1600-talet” i Maria Sjöberg (red.): Sammanflätat. Civilt och militärt i det tidigmoderna Sverige, Opuscula Historica Upsaliensia 40, Uppsala 2009


Publikationsförteckning

Monografier (2 st):
Duellanten och rättvisan. Duellbrott och synen på manlighet i stormaktsväldets slutskede (Doktorsavhandling), Lund 2007. ISBN 978-91-976529-3-3

Våldets väsen. Synen på militärers våld mot civilbefolkning i 1600-talets Sverige, Lund, 2012, (sakkunniggranskad monografi)
ISBN 978-91-87199-07-3

Artiklar (i kronologisk ordning)
"Som en adlig vederlike. Duellbrottet i det svenska stormaktsväldet", i Eva Österberg och Marie Lindstedt Cronberg, (red.) Våldets mening. Makt, minne, myt, Lund 2004
ISBN 91-89116-77-1

"Den dödsbringande äran. Duellen som en form av hedersmord på män", i Kenneth Johansson (red.) Hedersmord . Tusen år av hederskulturer, Lund 2005, ISBN 91-89442-39-3

"Våld som konst och förfinad handling. En historia om kroppar, manlighet och kultur" i Scandia, Lund, 2005, ISBN 0036-5483
 
"Duellpolitik och duellestetik under 1800-talets första hälft. Representationer av våld i politisk debatt och skönlitterär fiktion", i Eva Österberg & Marie Lindstedt Cronberg, Våld. Representation och verklighet  (red.), Lund 2006
ISBN 91-89116-87-9

”Kyrkoherden och krigskrönikören. Synen på militärt våld under 1600-talet” i Marie Lindstedt Cronberg & Catharina Stenqvist (red.) Förmoderna livshållningar : dygder, värden och kunskapsvägar från antiken till upplysningen, Lund 2008
ISBN 978-91-85509-06-5

“The morality tale of a duellist: narratives of duelling in early modern Swedish courts” in Militär und Gesellschaft in der frühen Neuzeit, Universität Potsdam, 2008.

”Generalauditör Croneborg och våldets historia. Den militärrättsliga bedömningen av våld under 1600-talet” i Maria Sjöberg (red.): Sammanflätat. Civilt och militärt i det tidigmoderna Sverige, Opuscula Historica Upsaliensia 40, Uppsala 2009
ISBN 978-91-977312-3-2

”Heder och kunskapssyn i 1700-talets medicinvetenskapliga debatt” i Marie Lindstedt Cronberg och Catharina Stenqvist (red.) Dygder och odygder. Förmoderna perspektiv på tillvaron, Lund, 2010, ISBN 9789-71-95537-66-8


Uppdragsforskning
"Förmodernitet. Trender och tendenser i svensk forskning 1995-2008", uppdragsforskning för Riksbankens jubileumsfond (opublicerad)


Läromedel för undervisning på universitetsnivå
"Ärans män. Manlig identitet, ära och våld i det tidiga 1700-talets svenska elitkultur.", i Kompendium i genushistoria. Del I. (Stencil.) Historiska Institutionen, Lund 2004

Pedagogiska arbeten
Från skriftliga fragment till historiemedvetande. Att lära sig läsa svenska handskrifter från ca 1500-1850, (Opublicerad utvecklingsplan, Högskolepedagogisk fortsättningskurs, Lunds universitet, 2009)

Forskarhandledningens etos. Synen på ”handledning” och ”handledaren” inom Forskarskolan i historia. En komparation över tid (Opublicerat fördjupningsarbete inom ramen för kursen ”Forskarhandledning – En introduktion” vt 2012 ) *

Konferensbidrag från 2008 och framåt

“Justice and the Duellist. Crimes of Duelling and Perceptions of Masculinity in the Final Phases of Sweden’s Period as a Great Power” textbidrag till konferensen Deutungsfelder des Duells i Dresden den 17-18 april 2008 (publicerat under samma namn i Militär und Gesellschaft)

”Kyrkoherden och krigskrönikören. Skånska krigets berättelser och synen på militärt våld under 1600-talet textbidrag till konferensen Livshållningar: Idéer, dygder och värden i förmodern tid, Åkersberg, Höör, 6-7 mars 2008 (publicerat som ”Kyrkoherden och krigskrönikören. Synen på militärt våld under 1600-talet”)

"Herman Schützer och sanningens historia. Heder och kunskapssyn i 1700-talets medicinvetenskapliga debatt” textbidrag till konferensen Dygder och laster, Åkersberg, Höör den 10-12 mars 2009 (publicerat som ”Heder och kunskapssyn i 1700-talets medicinvetenskapliga debatt”)

”Tidigmodern forskning i Sverige. Hur står det till egentligen? Bidrag till konferens vid Halmstad högskola som arrangerats av seminariet för Tidigmoderna studier vid Göteborgs universitet, den 16 oktober 2009 (baserat på rapporten Förmodernitet. Trender och tendenser i svensk forskning 1995-2008, uppdragsforskning för Riksbankens jubileumsfond, 2009).

”Synen på våld i gränslandet mellan ”civilt” och ”militärt” paper presenterat vid Svenska historikermötet i Göteborg, 2011

”Kungamaktens ord. Begreppet offentlig i tidigmodern juridisk-politisk diskurs” paper
nr 1 presenterat vid workshop i Stockholm på temat Förmoderna offentligheter, nov 2011

”Märkta för livet. Offentlighetens makt och människor i 1500-talets Malmö” paper nr 2 presenterat vid workshop i Stockholm på temat Förmoderna offentligheter, maj 2012.


Recensioner
av Gudrun Andersson, Esbjörn Larsson och Patrik Winton (red.) Med börd, svärd och pengar: eliters manifestation, maktutövning och reproduktion 1650-1900, Uppsala, 2003, recenserad i Scandia, 2004

av Maud Webster, Banditer: en historia om heder, hämnd och desperados, Lund, 2008, recenserad i Historisk tidskrift, 2009:4

av Karin Sennefelt, Politikens hjärta. Medborgarskap, manlighet och plats i frihetstidens Stockholm, (Stockholmia förlag, 2011), recenserad i Historisk tidskrift, kommande 2012


Länk till egen websida:
http://www.hist.lu.se/person/ChristopherCollstedt