Anders Nilsson, kriminologiska institutionen, Stockholms universitet

Långsiktiga konsekvenser av ungdomsbrottslighet. En livsförloppsstudie

2008-2012

Syftet med projektet har varit att studera långsiktiga konsekvenser av brottslighet. Hur ser framtiden ut för de män och kvinnor som i unga år registrerats för brott? För flertalet är brottslighet något övergående, men innebär det en etablering som vuxen, med familj och arbete? Eller påverkar individens brottslighet livschanser även på längre sikt? Vi har studerat dessa frågor genom att följa en kohort av stockholmare från födseln (1953) fram till 48 års ålder (2001). Det datamaterial vi utnyttjat - the Stockholm Birth Cohort Study (SBC) - rymmer rikliga survey- och registerdata, bland annat om brottslighet och påföljder, fram till dess att de individer som ingår är 31 år gamla, därefter registerdata om familjeförhållanden och försörjning. Inom projektet har vi särskilt uppmärksammat frågan om skillnader mellan män och kvinnor, något som tidigare longitudinella studier endast undantagsvis lyckats belysa eftersom den mesta forskningen på området enbart gäller pojkar/män.

Resultat

Projektets viktigaste resultat har presenterats i tre artiklar. Frågan om vad som påverkar individer att begå brott, i synnerhet som unga, hör till kriminologins mest grundläggande och studerade frågeställningar. Mindre utforskad är frågan om långsiktiga konsekvenser av brott och straff för individen själv. Det är den fråga vi riktar fokus på i den första av dessa artiklar ("Established or excluded? A longitudinal study of criminality, work and family formation"): Hur gick det för de pojkar och flickor som under tonåren och/eller som unga vuxna dömdes för brott? I vilken utsträckning kan de då de nått medelåldern beskrivas som socialt inkluderade respektive exkluderade? Med social exkludering avses här att man antingen saknar arbetsmarknadsanknytning (inbegriper förtidspensionerade och dem med inga eller mycket låga löneinkomster) eller mottar socialbidrag.

Härigenom täcker vi två av de mest centrala aspekterna av social exkludering, det vill säga avsaknad av arbetsmarknadsanknytning och fattigdom. När två tredjedelar av de kvinnor som registrerats för brott både under tonåren och som unga vuxna är med denna definition socialt exkluderade vid 48 års ålder. Bland motsvarande grupp män är det omkring 40 procent.

Detta är väsentligt större andelar jämfört med såväl de icke-brottsbelastade som de som upphört med brott i tonåren. Påtagliga skillnader finns även då vi ser till familjebildning och dödlighet. Självfallet är det en rad förhållanden utöver brottslighet som spelar roll för levnadsförhållanden som vuxen. Bara det faktum att de brottsbelastade kommer från mer resurssvaga hem gör att vi kan förvänta oss sämre utfall för denna grupp längre fram i livet. När vi tar hänsyn till olika bakgrundsförhållanden minskar skillnaderna men mönstret kvarstår.

De som registrerats för brott efter tonåren löper en väsentlig större risk för social exkludering, även efter kontroll för andra faktorer. Värt att poängtera är dock att för de allra flesta som begått brott så har det trots allt gått bra, utifrån de indikatorer vi har studerat. När vi ser till arbetsmarknadsanknytning är skillnaderna små mellan dem som upphörde med brott under tonåren och de icke-brottsbelastade. För dem som fortsatte med brottslighet även efter tonåren är dock resultaten mer nedslående, och då i synnerhet för kvinnor.

Våra resultat pekar på att fattigdom under uppväxten är kopplat till brottslighet, och att detta i sin tur har negativa konsekvenser för livschanser, vilket tar sig uttryck i sämre levnadsförhållanden som vuxen. Brottslighet, menar vi därför, kan både ses som en utlösande faktor för marginalisering och som ett ytterligare steg på en redan ogynnsam livskarriär.

I den andra artikeln ("Does it cost more to be a female offender?") fokuserar vi på jämförelsen mellan män och kvinnor. Genom att jämföra brottsliga mäns och kvinnors livsförlopp kan vi bidra till ny kunskap om könsneutrala respektive könsspecifika processer bakom brottslighet och dess långsiktiga konsekvenser. "Krävs" det mer, i termer av riskfaktorer under uppväxttiden, och "kostar" det mer, i termer av negative konsekvenser, att vara brottsbelastad kvinna? Vilka skillnader kan vi se i social bakgrund, brottslighet, narkotikamissbruk och levnadsförhållanden?

De utfall i medelåldern som vi studerar rör arbetsmarknadsanknytning, inkomst och familjesituation. När vi studerar långsiktiga konsekvenser av brottslighet tar vi hänsyn till skillnader i social bakgrund och uppmärksammar dessutom narkotikamissbruk. Resultaten visar att skillnaderna mellan brottsbelastade män och kvinnor är påtagliga, och då till kvinnornas nackdel. Detta hänger samman med att de till antalet betydligt färre brottsbelastade kvinnorna både har sämre uppväxtförhållanden och mer missbruksproblem än de brottsbelastade männen. Den sociala utsattheten och sårbarheten är alltså större bland den relativt män lilla gruppen brottsbelastade kvinnor, vilket är kopplat till sämre livschanser som vuxen. Så vitt vi vet är denna studie unik i det att den följer individer över så pass lång tid och studerar konsekvenser av brottslighet, uppväxtförhållanden och narkotikamissbruk, både för män och kvinnor.

Den tredje artikeln som vi vill lyfta fram ("Involvement in crime, individual resources and structural constraints") bidrar till de tidigare studierna genom att även ta strukturella faktorer i beaktande. Våra resultat visar att skillnader i inkomster och arbetsmarknadsanknytning mellan brottsligt belastade och andra tenderar att öka snarare än minska över tid, bland både män och kvinnor. Hur kan denna "polarisering" förstås? Vilken betydelse har individuella resurser, brottsligheten i sig respektive strukturella faktorer?

Det vi finner är att de ökade skillnaderna delvis ska ses mot bakgrund av den arbetslöshetskris som Sverige upplevde under 1990-talets början. En arbetslöshetskris som drabbade resursvaga grupper mer än andra. Polariseringen har stärkts, men förklaras inte fullt ut av arbetslöshetskrisen. Med kontroller för "sårbarhet", det vill säga skillnader i individuella resurser, minskar skillnaderna mellan grupperna och effekten av krisen är mindre påtaglig. Det vi ser är att de med en brottslig belastning är mer känsliga för riskexponering i vuxen ålder, vilket delvis förklaras av initiala skillnader i uppväxtfamiljens resurser och individuella resurser, som utbildning och hälsa. Studien visar att både individuella resurser och strukturella faktorer bidrar till att förklara skillnader i levnadsförhållanden och livskarriärer. Våra resultat pekar på att historiska händelser på en strukturell nivå bidrar till förståelsen för hur livet utvecklar sig för olika grupper. För att förstå livsförlopp, upphörande och kontinuitet i brott är det således av vikt att inte enbart se till individuella faktorer och resurser utan även till strukturella faktorer.

Resultat har presenterats på seminarier och konferenser i Sverige och utomlands: The Annual meeting of the American society of criminology 2010, the European society of criminology 2011, the Stockholm Symposium 2011. Resultat från projektet har också rapporterats i media.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR

Vi har kunnat konstatera att frågor kring missbrukets betydelse bör ges större vikt än vad som var fallet i vår projektplan. Från att ha haft fokus på hur det gick för brottsbelastade pojkar och flickor kommer vi därför i ett nytt projekt som påbörjas under 2012 fokusera på frågor som rör vändpunkter och missbrukets betydelse för såväl den kriminella karriären som social situation och hälsa som vuxen. Vi kommer att analysera dessa frågor i tre delvis sammankopplade studier. Den första av dessa fokuserar på betydelsen av missbruk av alkohol och/eller narkotika. Vi är här i första hand intresserade av missbrukets koppling till upphörande och kontinuitet i brott och missbrukets betydelse för exkluderings- och inkluderingsprocesser. I en andra studie riktas fokus på frågan om effekter av straff. Vilken effekt har samhällets reaktion på brott för exkludering och inkludering? Innebär straff att en redan ogynnsam situation försämras? I den tredje studien analyserar vi inomgruppsvariationen bland dem som registrerats för brott. I vårt tidigare projekt har vi kunnat påvisa en stor variation i hur livet som vuxen utvecklar sig för dem med brottslig belastning. För vilka gick det bra respektive dåligt? Vilken roll spelar uppväxtvillkor respektive senare förhållanden och händelser under livsförloppet? Även i denna studie uppmärksammas betydelsen av missbruk och straff.

PUBIKATIONER

Nilsson, A och Estrada, F (2009) Hur gick det för dem? Brottsliga pojkar och flickor som vuxna. Ingår i: Hobson, K (red) "Efter løsladelse": Rapport fra NSfK:s 51. forskarseminar, Scandinavian research council for criminology.

Nilsson, A och Estrada, F (2009). Kriminalitet och livschanser. Uppväxtvillkor, brottslighet och levnadsförhållanden som vuxen. Arbetsrapport, Institutet för Framtidsstudier; 2009:20.

Nilsson, A och Estrada, F (2009). Criminality and life-chances. A longitudinal study of crime, childhood circumstances and living conditions. Department of Criminology Report series 2009:3.

Estrada, F och Nilsson, A (2010). Fattigdom och brott - från förklaring till bortförklaring. Framtider, 1:26-28.

Nilsson, A och Estrada, F (2011). Established or excluded? A longitudinal study of criminality, work and family formation. The European journal of criminology, 8(3) 229-245.

Nilsson, A, Bäckman, O & Estrada, F (2011). Criminality and life-chances – The importance of individual resources and structural constraint. I Rapport fra NSfK:s 53. forskerseminar, Scandinavian research council for criminology.

Alm, S och Nilsson, A (2011). Cause for concern or moral panic? The prospects of the Swedish mods in retrospect. Journal of Youth Studies, 14(7) 777-793.

Estrada, F och Nilsson, A (2011). Fattigdom, segregation och brott. I: Alm, S, Bäckman, O, Gavanas, A och Nilsson, A (red) Utanförskap. Stockholm: Dialogos.

Bäckman, O och Nilsson, A (2011). Social exkludering i ett livsförloppsperspektiv. I: Alm, S, Bäckman, O, Gavanas, A och Nilsson, A (red) Utanförskap. Stockholm: Dialogos.

Estrada, F och Nilsson, A (2012). Does it cost more to be a female offender? Feminist Criminology (Advance access Jan 2012).

Nilsson, A, Bäckman, O & Estrada, F (2012). Involvement in crime, individual resources and structural constraints. Processes of cumulative (dis)advantage in a Stockholm birth cohort (Submitted).