Gary Kokk, Handelshögskolan Göteborg

2008-2014

Projektet planerades mot bakgrund av, dels att svårigheten att rekrytera kompetenta produktionstekniker har identifierats som ett av den svenska tillverkningsindustrins största problem, dels att en stark tillverkningsindustri i olika politiska sammanhang har pekats ut som nyckeln till att stärka Sveriges och Europas internationella konkurrenskraft. Syftet har varit att undersöka produktionsteknikers arbetssituation och de historiska skeenden som har lett fram till dagens arbetssituation, samt att fånga yrkets pågående förändring. I huvudsak har tre infallsvinklar på yrkesrollen styrt datainsamlingen:

(a) arbetspraktiken,

(b) yrkets organisatoriska position t.ex. avseende kontaktytor med andra befattningshavare, samt

(c) yrkets status i organisationen t.ex. avseende respondenters upplevelser av möjligheter till professionell utveckling och karriär.

För att uppnå projektets syfte har primärdata samlats in via fallstudier i tre globalt verksamma och i sina respektive produktområden världsledande svenska verkstadsföretag. Under studiens senare del (från våren 2011) har projektets ambitioner breddats och kommit att behandla produktionsnära ingenjörers och teknikers möjligheter och drivkrafter att arbeta med att förbättra produktionssystemets miljöprestanda. Denna del av studien bygger på forskningssamverkan med institutionen för miljösystemanalys vid Chalmers tekniska högskola.

Resultat

Högskolornas tekniska utbildningsprogram har länge haft svårt att fylla sina utbildningsplatser, vilket försvårar rekryteringen av produktionstekniker då en hög andel av dessa idag rekryteras bland nyutexaminerade högskoleingenjörer. Men medan postindustrialismen är en realitet i så måtto att få ungdomar ser en framtid i tillverkningsindustrin visar projektet att yrkets bristande attraktivitet inte enbart är en effekt av postindustriella samhällstrender.

Ett av projektets huvudsakliga resultat är att rollens bristande attraktionskraft är en effekt av att produktionstekniker befinner sig i en långvarig professionell reträtt (2011a; 2013b). En bristande psykosocial arbetssituation kommer till uttryck i hög personalomsättning. Yrkets tillbakagång tog sin början med 1970-talets sociotekniskt influerade industriella reformer. Med införandet av mer eller mindre självstyrande arbetsgrupper i produktion tappade teknikern position, status och inflytande.

De senaste 20 åren har inneburit en industriell renässans för metoder som kan härledas ur taylorismen, t.ex. total quality management, process management och lean production, och att mycket av de med sociotekniken införda arbetsformerna har lämnats. I fordonsindustrin har löpande-band-produktion med korta cykeltider åter utvecklats till den för givet tagna produktionsformen. Eftersom lean bygger på idéer hämtade från scientific management, och eftersom produktionsteknikern i yrkets alla historiska inkarnationer--tidsstudieman, rationaliseringsingenjör, "metodare"--har stått som symbol för taylorismen, kunde införandet av lean förväntas stärka yrkets position. Paradoxalt nog har utfallet i stället blivit en ytterligare försvagning och defensiv ompositionering av den yrkesmässiga jurisdiktionen. Produktionsteknikern utgjorde länge den huvudsakliga länken i kopplingen mellan konstruktion och tillverkning, men på 90-talet påbörjades en rollspecialisering som innebär att kopplingen komplicerats. Svårigheter att rekrytera produktionstekniker samt hög personalomsättning har bidragit till att försvaga rollen vilket i sin tur gett företagen incitament att "avlöva" rollen ytterligare. Yrket fortsätter lämna ifrån sig kvalificerade produktionstekniska arbetsuppgifter i produktförändrings- och produktutvecklingsprocessen till närliggande yrkesroller och tar istället på sig mindre kvalificerade arbetsuppgifter, i huvudsak bestående av daglig produktionssupport.

I 2013b beskrivs hur det produktionstekniska verksamhetsfältets institutionella logik förändras och hur det påverkar produktionsteknikerna. Historiskt har yrkets auktoritet byggt på en bred och djup praktisk kunskap om företagets produktionsprocesser och produkter, vilket försvåras av genomsnittligt allt kortare anställningstider. Denna institutionella logik utmanas i dag av en logik grundad i managerialism, med fokus på teoretiska kunskaper och standardiserade produktionstekniska processer och metoder.

Projektet visar att en utveckling som har potential att positivt påverka yrkets arbetsinnehåll och attraktionskraft är framväxten av "green engineering", baserat på ett ökat industriellt fokus på förbättring av produktionssystemets miljöprestanda. Produktionsteknikern har i många företag goda möjligheter att minska produktens ekologiska fotavtryck genom åtgärder såväl internt i fabriken som i leverantörsledet och ut mot kund. Studien visar emellertid att teknikers yrkesidentitet fortfarande är starkt kopplat till, dels lönsamhetsförbättring, dels förbättring av fabrikens arbetsmiljö. Begrepp som rationalisering, effektivisering och resurssnål produktion kopplas lätt ihop med höjda ackord och hårdare utnyttjande av mänskliga resurser, t.ex. manifesterat i den klassiska konflikten mellan tidsstudieman och produktionspersonal. Med förändrade kundkrav och ett ökat industriellt intresse att förbättra produktionssystems miljöprestanda förändras innebörden av begreppet resurssnål produktion på ett för produktionsteknikers yrkesidentitet och status positivt sätt. Produktionsteknikers miljöarbete behandlas i några publikationer (2012a; 2012b; 2012c) och pågående arbeten (2013c; 2013d). Många tekniker visar ett starkt personligt miljöengagemang men har därutöver få incitament att arbeta aktivt med "green engineering". I 2012c redogörs för, och vidareutvecklas i 2013c, komplexiteten i de bakomliggande drivkrafter som avgör ifall produktionsteknikern prioriterar arbete som primärt är inriktat på miljöförbättrande åtgärder.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet

Rollspecialisering har gjort att det produktionstekniska verksamhetsfältet (det fält som på engelska ofta benämns industrial engineering) i dag består av många fler yrkesroller än tidigare, i ett av fallstudieföretagen ett femtontal olika roller. Medan projektet analyserar en av dessa yrkesroller pekar resultaten på att arbetsfördelningen och dynamiken i samspelet mellan olika yrkesroller är av avgörande betydelse för produktionssystemets konkurrenskraft. Det gäller samarbetet i fabriksmiljön, mellan tekniker, produktionsledare, maskinoperatörer och annan produktionspersonal. Det gäller också samarbetet mellan olika yrkesroller i det produktionstekniska verksamhetsområdet och gentemot konstruktion. Fallstudierna tyder på att arbetsfördelningen och det sociala samspelet mellan yrkesroller i de studerade företagen fungerar otillfredsställande och att det är en starkt bidragande orsak till de problem man upplever på företagen. Projektets resultat ger anledning att tro att situationen är likartad i andra verkstadsföretag, vilket motiverar en fördjupad studie av betydelsen av rollsamverkan inom produktion och produktionsteknik. En angelägen forskningsfråga kan handla om vad som kan göras för att förbättra samspelet yrkesroller emellan.

Spridning av resultaten

Resultaten har återförts till företagen via rapporter (2011a; 2012a), presentationer och seminarier. Delar av resultaten har förmedlats genom två artiklar i en doktorsavhandling vid Chalmers (2012b; 2012c). Andra resultat har presenterats vid två internationella vetenskapliga konferenser (2011b; 2011c) varav det ena konferenspappret (2011c) för närvarande är under omarbetning för att skickas till en lämplig vetenskaplig journal. Därtill befinner sig ytterligare några artikelmanus i olika stadier av färdigställande och publicering (2013b; 2013c; 2013d) varav två är vidareutvecklade versioner av artiklarna i nämnda avhandling. Projektet har skapat forskningssynergier genom att delar av det insamlade materialet har kunnat jämföras med och analyseras tillsammans med empiriskt material från forskningsprojekt som jag varit involverad i tidigare, vilket möjliggjort att nya slutsatser kunnat dras ur materialet. Det har hittills resulterat i ett populärvetenskapligt bokkapitel om hur man på Volvo Aero har lyckats integrera ett inåtriktat produktionscentrerat arbetssätt med ett extrovert kundorienterat fokus (2011c), samt en metodologiskt argumenterande artikel i tidskriften Management and Organizational History (2013a). Dessutom har delar av projektets resultat förmedlats i undervisning på Mastersnivå vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.

Publikationer

2011a. Ett yrke på reträtt: en rapport om produktionsteknikers arbetssituation på Volvo Lastvagnar. Göteborg: GRI (Gothenburg Research Institute), Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

2011b. Manufacturing engineers: observing the interactive molding of expert roles. Artikel presenterad vid ‘The 21st Nordic Academy of Management Conference’, Stockholm 20-24 August 2011.

2011c. Volvo Aero före 11 september och efter. Ingår i Jönsson och Wickelgren (red.), Volvo i våra hjärtan—hur skall det gå?, pp. 200-228. Malmö: Liber Ekonomi.

2011d. (med Mikael Wickelgren). Commemorating Taylor’s principles: time for a reappraisal? Artikel presenterad vid ‘27th EGOS (European Group for Organizational Studies) Colloquium’, Göteborg 30 Juni – 2 juli 2011.

2012a. (med Birger Löfgren) Managing BeyondZero in Manufacturing. Rapport GE12F003. Göteborg: SKF Manufacturing Development Centre.

2012b. (med Birger Löfgren och Anne-Marie Tillman) The practice of environmental life-cycle management in manufacturing: roles and responsibilities. Ingår i B. Löfgren, The Green Engineer as an enabler of life-cycle management in manufacturing: models and practices. Chalmers University of Technology.

2012c. (med Birger Löfgren) In search of appropriate conditions for ’green’ production engineering: lessons from the field. Ingår i B. Löfgren, The Green Engineer as an enabler of life-cycle management in manufacturing: models and practices. Chalmers University of Technology.

2013a. (med Sten Jönsson) Visual research methods and the importance of analytical spaces. Management and Organizational History. Vol. 8(2): 174-184.

2013b. (med Alexander Styhre) Shifting institutional logics on the shop floor: From professional understanding to managerial expertise in manufacturing engineering. Manuskript inskickat för publicering i vetenskaplig journal.

2013c (med Birger Löfgren och Niklas Egels Zandén) In search of appropriate conditions for ’green’ production engineering: lessons from an industrial MNE. Manuskript inskickat för publicering i vetenskaplig journal.

2013d (med Birger Löfgren och Anne-Marie Tillman) Introducing a lifecycle perspective in environmental management in manufacturing: lessons from practice. Manuskript inskickat för publicering i vetenskaplig journal.