Mårten Snickare, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
2009-2014

Den tidigmoderna globaliseringen har på senare år vuxit fram som ett livaktigt forskningsfält. Forskare från flera länder och discipliner förenas i intresset för en värld som knöts allt tätare samman av koloniala relationer, handelsvägar och diplomatiska förbindelser, en värld där människor, föremål och idéer rörde sig i allt stridare strömmar mellan kontinenterna. Mitt projekt tar plats på det fältet. Det handlar om konst- och bruksföremål från platser utanför den kristna europeiska kultursfären som samlades och ställdes ut i 1600-talets Sverige. På vilka vägar nådde dessa föremål Sverige? Hur ställdes de ut? Vid vilka tillfällen betraktades och användes de? Vilka föreställningar förknippades de med? Dessa konkreta frågor vetter mot mer grundläggande frågor om Sveriges plats i det framväxande globala och koloniala systemet. Vilka roller spelade föremålen i en pågående förhandling om Sveriges identitet och plats i världen?

Efterhand har projektets geografiska avgränsning skärpts. Där ansökan talade om "utomeuropeiska föremål" har jag koncentrerat mig på föremål från platser till vilka Sverige under 1600-talet etablerade explicita koloniala relationer: Nordamerika (Nova Suecia 1638-55), Västafrika (Cabo Corso 1650-63) och Sápmi. Teoretiskt tar projektet plats i skärningspunkten mellan den postkoloniala diskursen och teoribildningen kring begreppet "display". Under arbetets gång har därtill frågor om föremålslighet och materialitet fått större plats. Med stöd hos bland andra Arjun Appadurai och W J T Mitchell betraktar jag föremålen som historiska agenter med förmåga att väcka känslor och utlösa handlingar, och med kapacitet att inte bara förändras utan också åstadkomma förändring.

RESULTAT

Projektet ger en ny bild av samlande och utställande i 1600-talets Sverige och av den nära relationen mellan utställande och kolonialism. I högre grad än vad som oftast erkänns var Sverige del av det koloniala systemet, liksom av museets tidiga historia. Vid sidan av välkända och till stora delar bevarade samlingar, som Livrustkammaren eller Skokloster, ger jag en detaljerad bild av bland andra Johannes Schefferus samlingar i Uppsala, eller hovmannen Mårten Törnhielms samlingar på Malmvik, Ekerö. I dessa och andra samlingar spelade konst- och bruksföremål från kolonierna en betydande roll vid sidan av europeiska konstverk, inhemska antikviteter och naturalier. Samlarnas praktiker (ordnande, framvisande, forskning) kan ses som ett led i det koloniala projektet: det handlade om att ta kontroll över och producera kunskap om världen.

Vad gäller föremålen kan resultatet sammanfattas i begreppet hybriditet. Vad som gärna betraktas som stabila uttryck for en avlägsen kultur visar sig vid närmare granskning vara föremål präglade av kulturella möten och krockar. Ett föremål kan vara sammansatt av material från olika kontinenter; ett annat kan förena symboler och tecken från olika religioner. Genom förvärv och bruk genomgår dessa föremål fysiska och begreppsliga förskjutningar. Sådana hybrida föremål utmanar de institutionaliserade gränsdragningarna mellan konst och etnografika, autentiskt och oäkta, avlägset och närliggande. Jag använder termen "kraftfulla föremål" (powerful objects) om dessa visuellt pregnanta och historiskt laddade föremål med förmåga att överskrida kategoriseringar och därmed kasta ljus över det godtyckliga i kategorier som konst eller etnografika.

Ett tredje viktigt resultat handlar om föremålens plats i dag. Med den postkoloniala vändningen har utomeuropeiska föremål i europeiska museer blivit ett problem. Med vilken rätt är föremålen här? Vem formulerar och kontrollerar berättelserna om dem? I projektet visar jag att en fördjupad kunskap om föremålens historia, deras förflyttningar i tid och rum, kan bidra till den aktuella diskussionen. Kanske kan vi rentav lära oss något av 1600-talet. Förvisso präglades århundradet av kolonial exploatering och våld. Men sättet att ordna och ställa ut föremål var präglat av öppenhet, överflöd och lekfulla associativa sammanställningar i kontrast till senare århundradens skarpa särskiljande mellan konst/etnografika, natur/kultur, europeiskt/exotiskt.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR

Ett område som efterhand fått en allt viktigare plats i projektet är samisk materiell kultur. Sveriges systematiska kolonisering av Sápmi innebar bland annat en strävan att ta kontrollen över föremål, i synnerhet föremål knutna till religiösa praktiker. Mängder av sådana föremål förstördes, andra inkorporerades i kolonisatörernas samlingar. Detta epistemiska våld fortsätter i vår tid genom vidmakthållandet av dikotomier som centrum/periferi och konst/etnografika. I samarbete med konsthistorikern Charlotte Bydler arrangerar jag en panel om dessa frågor på den nordiska konstvetenskapliga konferensen NORDIK 2015. Jag ser panelen som ett startskott för vidare forskning.

Under forskningsarbetet, som i hög grad handlat om de svenska samlarna, har föremålens producenter alltmer pockat på uppmärksamheten: de konstskickliga hantverkare i 1600-talets Nordamerika, Västafrika och Sápmi som format de kraftfulla föremålen. Hur kan man närma sig dessa historiska agenter som lämnat få spår i de skriftliga källorna? I vilken mån kan själva föremålen, materiella spår av skickligt arbete, fungera som källor? Dessa principiellt viktiga frågor vill jag återkomma till.

INTERNATIONELL FÖRANKRING

Projektet tar plats i två högaktuella internationella forskningsfält. Det första, som handlar om tidigmodern globalisering, kolonialism och transkulturella möten, är starkt i anglosaxisk forskning. Vid en gästforskarvistelse på Clart Art Institute i Massachusetts sommaren 2010 fick jag chansen att knyta kontakt med forskare på detta fält. Vid konferenser i London 2011 och 2014 samt Warwick 2012 har jag presenterat mitt projekt och tagit del av pågående forskning på fältet.

Det andra fältet, som behandlar museet, samlandet och utställandet, har en särskilt stark ställning i tyskspråkig forskning. Viktig är Horst Bredekamps forskning om den tidigmoderna konstkammaren liksom Charlotte Klonks studier av utställandet som meningsskapande verksamhet. Under projektet har jag haft kontinuerligt utbyte med Klonk. Våren 2011 bjöd jag in henne till Stockholms universitet och hösten 2012 var jag gästforskare vid Humboldt Universität på inbjudan av Klonk. Tillsammans har vi planer på en jämförande studie av utställandet av utomeuropeiska föremål i Stockholm och Berlin.

Vidare har projektet lett till utbyte med Jacqueline van Gent vid University of Western Australia, föreståndare för forskningscentret "The History of Emotions". Vid en konferens i Warwick genomförde vi en gemensam panel på temat "Objects and Colonial Encounters in the Early Modern World" och vi diskuterar vidare samarbete kring frågor om kolonialism, föremål och känslor.

FORSKNINGSINFORMATION UTANFÖR VETENSKAPSSAMHÄLLET

I projektansökan presenterade jag tanken på en utställning. Under arbetet fick jag möjlighet att medverka i ett större utställningsprojekt i samarbete mellan Nationalmuseum och Kulturhuset: utställningen "Barockt" (2014) som handlar om samband mellan 1600-talets konst och vår tid. Jag har ingått i utställningsgruppen, skrivit den inledande essän i katalogen och en rad utställningstexter. Framför allt har jag jobbat med frågor om globalisering i 1600-talet och vår tid. Jag har också haft ett seminarium med personalen på Världskulturmuseet i Göteborg kring frågor om utställandet av utomeuropeiska föremål i dag.

På olika sätt har jag låtit min pågående forskning synas i min undervisning - ett sådant flöde mellan forskning och undervisning är väsentligt för båda verksamheterna. Sedan 2011 håller jag årligen en kurs på avancerad nivå om postkoloniala perspektiv på konst och visuell kultur, där vi bland annat undersöker samlande, utställande och museer. Även på grundnivå ger jag föreläsningar, seminarier och exkursioner på temat.

PROJEKTETS VIKTIGASTE PUBLIKATIONER

Den i särklass viktigaste publikationen är monografin "The King's Tomahawk. Others on Display in Baroque Sweden". Boken har tre huvudkapitel som motsvarar de tre forskningsresultaten ovan. Första kapitlet, "Others in the Kunstkammer. Baroque Practices of Collecting and Display", undersöker konstkammare i 1600-talets Sverige, de koloniala föremålens plats i dessa och praktikerna kring dessa föremål. Andra kapitlet, "Object Biographies", följer fyra föremål från tillkomsten i 1600-talets Nordamerika, Afrika och Sápmi fram till dagens museer. I tredje kapitlet, "Learning from the Kunstkammer? Objects and Display in a Post-Colonial World", diskuterar jag dagens problematiska situation och på vilka sätt en mer precis historisk förståelse kan bidra till diskussionen? Monografin kommer att färdigställas och sändas för bedömning under 2014.

Bland befintliga publikationer vill jag framhålla "The King's Tomahawk: On the Display of the Other in Seventeenth Century Sweden, and After" (2011) där jag introducerar projektet och framför allt diskuterar display-begreppet. Vidare "Kontroll, begär och kunskap. Den koloniala kampen om goavddis" (2014) som fokuserar på en typ av föremål, goavddis eller samiska ceremonitrummor, som under det sena 1600-talet hamnade i fokus för en kolonial kamp om tolkningsföreträde. Här försöker jag bland annat lyfta fram de koloniserade som historiska aktörer.

PUBLICERINGSSTRATEGI

Monografin har hela tiden varit i fokus för mitt arbete. Jag anser att en monografi ger utrymme för fördjupade resonemang kring komplicerade frågor på ett sätt som artiklar inte kan. Monografin kompletteras med artiklar inriktade på specifika föremålsgrupper och teoretiska perspektiv. I en essä i utställningskatalogen "Barockt" görs några av projektets perspektiv tillgängliga för en bredare publik. Via en egen hemsida under uppbyggnad avser jag att tillgängliggöra så mycket som möjligt av forskningsresultaten som open access.

Publikationer

”The King’s Tomahawk: On the Display of the Other in Seventeenth Century Sweden, and After”, in: Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History, Volume 80, Issue 2, 2011, pp. 124-35 (peer reviewed).

”Gränser och gränsöverskridanden. Om barocken och samtidskonsten / Boundaries and Transgressions. About the Baroque and Contemporary Art”, in: Barockt, red. Estelle af Malmborg, Kulturhuset/Nationalmuseum 2014, pp. 10-21. 

”Kontroll, begär och kunskap. Den koloniala kampen om Goavddis”, in: RIG Kulturhistorisk Tidskrift, Issue 2, 2014. (peer reviewed).

”Research in the Kunstkammer. Two Swedish Examples”, (submitted to Journal of the History of Collections in May 2014).

”The King’s Tomahawk. Others on Display in Baroque Sweden” (book manuscript to be submitted to an international publishing house in 2014).

CONFERENCE PAPERS, LECTURES AND SEMINARS
”Karl XI:s tomahawk. Samlande och utställande av utomeuropeiska föremål i stormaktstiden Sverige”, paper at the workshop ”Collecting, Displaying and Consuming Art in Early Modern Europe”, Stockholm University, 2010.

“The King’s Tomahawk. Collecting and Displaying the Other in Seventeenth Century Sweden”, seminar at the Clark Art Institute, Williamstown, Massachusetts, 2010.

”Performing the Other. A Postcolonial Approach to Early Modern Festival”, paper at “Centre for Early Modern Exchanges Launch Conference”, University College London, 2011.

”Displaying Others. Non-European Objects at Skokloster Castle”, paper at the conference ”Global Commodities. The Material Culture of Early Modern Connections, 1400-1800”, University of Warwick, 2012.

”Displaying Others in Baroque Sweden – and today”, lecture at Humboldt Universität, Berlin, 2013.

”Objects and Emotions in a Colonial Context”, paper at the workshop ”Gender, Emotions and Material Culture in Scandinavian History”, Umeå University, 2013.

“Traces, Signs, Agents or Fetishes? Reflections on the display and conceptualization of non-Western objects in early modern Sweden – and today”, paper at the workshop ”Heritage and Critical Postcolonialism”, The Swedish History Museum, 2013.

“The Tomahawk of Charles XI: Others on Display in Baroque Sweden and Today”, paper at ”Global Things Workshop”, Royal Holloway University of London, 2014.

”Koloniala objekt”, seminar at Världskulturmuseet, Göteborg, 2014.

”Kontroll, begär och kunskap. Den koloniala kampen om goavddis i Sverige runt 1700”, lecture at the annual meeting with Barockakademien/The Baroque Academy, 2014.