Daniel Larsson, Socilogi, Umeå universitet

2010-2015

Projektet syftade till att underso?ka sma?fo?retagares materiella fo?rha?llanden och socialpolitiska va?rderingar. Utgångspunkten i projektet var att belysa och fördjupa bilden av småfo?retagare som en heterogen grupp. Företagare har generellt, inte minst inom klassforskningen, betraktats som en tämligen homogen grupp eller kategori. Projektet fokuserade vidare pa? tva? omra?den da?r betydelsen av heterogenitet bland sma?fo?retagare a?r förbisedda: a) socialpolitiska värderingar och b) materiella levnadsförhållanden.

A?ven om forskningen om sma?fo?retagare generellt a?r ba?de bred och i många avseenden imponerande har den fra?mst fokuserat pa? sma?fo?retagares betydelse fo?r tillva?xten (Alvarez & Crespi, 2003; Davidsson, Lindmark, & Olofsson, 1998), institutionella fo?rutsa?ttningar att verka som företagare (Henrekson & Jakobsson, 2001), samt orsaker till att bli småföretagare (Arum & Mueller, 2004). Men vad gäller forskningen kring materiella förhållanden och socialpolitiska värderingar har småföretagare inte uppmärksammats särskilt mycket. När vi skrev projektansökan fanns visserligen några enstaka studier som undersökt fattigdom och som presenterat resultat gällande företagare. Men dessa är få och fokus har inte varit på småföretagare utan på fattigdom - samt att det inte gjorts en distinktion baserat på olika aspekter av heterogenitet bland företagarna. Orsaken till att det har funnits så få studier om företagare inom dessa två fält är förmodligen att det är en svår grupp att hantera teoretisk och inte minst empiriskt då företagare endast utgör ca 10% av populationen. Detta innebär att företagarna i de flesta representativa urval blir så få att det är svårt att göra mer komplexa studier. Därav ämnade projektet även samla in enkätdata där gruppen småföretagare är översamplade, något som resulterat i ett unikt datamaterial.

I projektet ställdes följande övergripande frågeställningar: 1) Vilka materiella resurser har företagare och vilka typer av småföretagare är fattiga? 2) Vilka socialpolitiska värderingar har olika typer av småföretagare? 3) Vad har lokala förhållanden för betydelse för småföretagares materiella
resurser och socialpolitiska värderingar? 4) Vilka småföretagare har en entreprenöriell personlighetstyp och vilken betydelse har detta för socialpolitiska attityder och materiella resurser?

Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa
En stor del av den forskning som genomförts i projektet har i någon form handlat om materiella resurser och välbefinnande. Ett viktigt resultat vi funnit är att företagare som grupp har högre fattigdomsnivåer än anställda, men trots detta har företagare generellt inte lägre levnadsstandard. Fattigdom mätte vi i form av inkomstfattigdom, medan levnadsstandard mättes med ett deprivationsmått. Vi fann vidare att inkomstfattiga anställda har signifikant lägre levnadsstandard jämfört med inkomstfattiga företagare. Orsakerna till denna skillnad kan vara många. Företagare har i större utsträckning möjlighet att begå olika former av ekonomisk brottslighet, de kan ha privat tillgång till resurser via företaget samt kan delvis ha andra preferenser än löneanställda. Företagares inkomster kan också vara ojämnare än vad anställdas inkomster är - vilket kan ge utslag på inkomstmåttet. Med det datamaterial vi samlat in kunde vi inte undersöka orsaken till resultatet, vilket överlag är svårt. En viktigt konklusion av denna studie är dock att de inkomstfattigdomsmått som används i generella fattigdomsstudier troligtvis överskattar fattigdomsnivån bland företagare.

Vi har vidare undersökt subjektivt välbefinnande bland företagare baserat på motiv till företagandet. I denna studie utgick vi från forskningsfälten om "ofrivilliga" företagare samt latent entreprenörskap (d.v.s. anställda som vill vara företagare). Vi fann bland annat att "ofrivilliga" företagare utgör cirka 12 procent av småföretagarna i Sverige. Dessa tenderar att åtnjuta mindre av de positiva aspekterna traditionellt förknippat med egenföretagande; de upplever exempelvis en lägre grad av subjektivt välbefinnande än andra företagare och anställda och har också en lägre grad av autonomi. Vi fann även en stor grupp (30%) anställda som hellre vill vara företagare. Dessa individer liknar på många sätt företagare, inte minst när det gäller personlighet och det faktum att de värderar frihet och oberoende högt. Men det är också en grupp som upplever lägre subjektivt välbefinnande än aktiva företagare. Studien bidrar särskilt till det internationella forskningsfältet genom att fokusera på autonomi och personlighet bland "ofrivilliga " företagare liksom att den baseras på ett representativt urval av småföretagare och även möjliggör jämförelser med löneanställda, vilket inte förekommer i någon större utsträckning inom fältet.

I en kommande studie har vi gått vidare med ytterligare frågeställningar kring "ofrivillig" företagare och undersökt om de utöver en lägre grad av välbefinnande och arbetstillfredsställelse också har lägre materiell levnadsstandard än andra företagare. Resultaten från denna studie visar att ofrivilliga företagare generellt inte har lägre inkomster och det råder inte högre fattigdomsnivåer bland ofrivilliga företagare. Däremot har ofrivilliga företagare lägre materiell levnadsnivå om man mäter relationen vad man vill ha men inte har råd att ha och vad populationen (även icke-företagare inkluderat) har.


Nya forskningsfra?gor som har genererats genom projektet
En ny forskningsfråga som projektet genererat handlar om hur företagare hanterar relationen mellan arbete och familj. Två återkommande frågor i den internationella litteraturen om företagande och konflikten arbete-familj är dels om företagande i jämförelse med lönearbete är förknippat med lägre eller högre grad av upplevd konflikt mellan arbete och familj, samt i vilken mån kvinnor kan använda företagande som en strategi för att bättre balansera kraven från familjeliv och arbetsliv.

I artikeln undersöker vi dessa frågor och fokuserar även på betydelsen av mer tid för familjeliv som ett underliggande motiv. Våra resultat visar att småföretagare generellt upplever mer konflikt mellan arbete och familj än löneanställda, men att kvinnor som är företagare utan anställda utgör ett undantag. Dessa kvinnor upplever en lägre grad av konflikt än andra företagare och drivs också av familjerelaterade motiv i högre utsträckning. Familjerelaterade motiv visar sig också vara betydelsefulla för egenföretagande kvinnor och män med anställda; bland dessa är nivån av konflikt arbete-familj avsevärt lägre om individer drivs av ett sådant underliggande motiv. Resultaten vi finner i artikeln är särskilt intressanta i relation till tidigare internationell forskning om företagande och konflikten arbete-familj eftersom vi använder enkätdata som är nationellt representativa för småföretagare och löneanställda (vilket är relativt ovanligt inom fältet) samt analyserar betydelsen av kön och huruvida man som företagare har anställda eller inte. Dessa faktorer utgör viktiga aspekter av den heterogenitet som präglar gruppen småföretagare men som inte tagits i nödvändig beaktning i tidigare forskning. Genom att studera relationen mellan familjerelaterade motiv och arbete-familj konflikt utgör artikeln också ett unikt bidrag till den internationella forskningen kring företagande och konflikten arbete-familj.

Projektets internationella förankring
Den mest påtagliga internationella förankringen i projektet är att de studier vi genomfört har eller kommer att publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter. Förstudier har vidare presenteras vid ett flertal tillfällen i samband med internationella konferenser. Daniel Larsson och Ingemar Johansson Sevä presenterade till exempel en studie om fattigdom och överlappning mellan fattigdom och deprivation bland företagare på ESPANET-konferensen i Edinburgh 2012 liksom på en konferens i Dublin 2011. Daniel Larsson presenterade vidare inkomst och fattigdomsproblematik på nätverksmöte i Köpenhamn organiserat av PREWO 2014. Vi är vidare i ett tidigt stadie till eventuellt samarbete med en forskare och dennes forskarlag, Giedo Jansen, från University of Twente i Nederländerna. Jansen bedriver just nu ett liknande projekt som detta och vi har bestämt att i början av 2016 inleda samtal om möjliga samarbeten.

Forskningsinformativa insatser
Daniel Larsson har i samband med ett seminarium organiserat av Tankesmedjan Tiden presenterat och diskuterat ofrivilliga företagare samt fattigdom bland företagare. Seminariet ägde rum den 22:a april 2015. Forskningsledaren har vidare blivit kontaktad av Johan Lindgren, förläggare vid studentlitteratur, om att producera läromedel kring forskningsprojektet. Detta är dock i ett mycket initialt skede.

En av artiklarna är publicerad i en "full open access"-tidskrift. De övriga artiklarna kommer att tillgängliggöras efter att den tidsperiod gått som förlagen kräver. Vi har kontaktat UB vid Umeå universitet för att handha kontakter gällande detta. Den konferenspublikation som ESPANET-konferensen resulterade i är fritt tillgänglig på nätet.

Publikationer

Berglund, V., Johansson Sevä, I., and Strandh, M. 2015. Subjective well-being and job satisfaction among self-employed and regular employees: Does personality matter differently? doi: 10.1080/08276331.2015.1115699 Forthcoming in Journal of Small Business & Entrepreneurship.

Edlund, J & Kulin, J. Why become self-employed? Work motivations among Swedish self-employed and employees. Re-submitted to Work, Employment & Society.

Johansson Sevä, I., Larsson, D., and Strandh, M. 2015. The prevalence, characteristics and well-being of ‘necessity’ self-employed and ‘latent’ entrepreneurs. Findings from Sweden. Forthcoming in International Journal of Entrepreneurship and Small Business.

Johansson Sevä, I., Vinberg, S., Nordenmark, M., and Strandh, M. 2015. Subjective well-being among the self-employed in Europe – macroeconomy, gender and immigrant status. Small Business Economics. doi: 10.1007/s11187-015-9682-9

Johansson Sevä, I. and Larsson, D. 2015. Are the self-employed really that poor? Income poverty and living standard among self-employed in Sweden. Vulnerable Groups & Inclusion, 6. doi: http://dx.doi.org/10.3402/vgi.v6.26148

Johansson Sevä, I. and Öun, I. 2015. Self-Employment as a Strategy for Dealing with the Competing Demands of Work and Family? The Importance of Family/Lifestyle Motives. Gender, Work & Organization, 22, 256–272. doi: 10.1111/gwao.12076

Larsson, D., & Sevä, I. J. 2012. Income poverty and deprivation among self-employed in Sweden. In ESPAnet conference Edinburgh: Stream 5. Retrieved from http://www.stis.ed.ac.uk/__data/assets/pdf_file/0011/89246/Larsson_-_Stream_5.pdf

Lindh, A. 2015. Public Support for Corporate Social Responsibility in the Welfare State: Evidence from Sweden. Scandinavian Political Studies, 38(1), 75-94.

Work in progress:
Larsson, D., Karlsson, L. & Johansson Sevä, I.” Class identity among the self-employed”.

Larsson, D., Johansson Sevä, I. & Strandh, M. “Material living conditions among necessity self-employed in Sweden”.


Daniel Larsson
http://www.soc.umu.se/om-institutionen/personal/?uid=dala0001&guiseId=126344&orgId=cf2c8c27071677417e711d8da163e2dbe94fa2e2&name=Daniel%20Larsson

Ingemar Johansson Sevä
http://www.soc.umu.se/om-institutionen/personal/?uid=inrjon01&guiseId=246757&orgId=cf2c8c27071677417e711d8da163e2dbe94fa2e2&name=Ingemar%20Johansson%20Sev%C3%A4

Jonas Edlund
http://www.soc.umu.se/om-institutionen/personal/?uid=joed0001&guiseId=126298&orgId=cf2c8c27071677417e711d8da163e2dbe94fa2e2&name=Jonas%20Edlund