Patrik Steorn, Stockholms universitet

2010-2016 (avslut 2014)

Projektet avslutades i förtid, då projektledaren Patrik Steorn fick tjänst som museichef för Thielska Galleriet i Stockholm, med tillträde jan 2014. Detta innebar att projektet avslutades ungefär ett år tidigare än planerat. Enligt projektplanen skulle tre delstudier genomföras inom ramen för projektet; en om modets historieskrivning med inriktning på metod- och teorifrågor, en om den svenska lanseringen av modet och en om det amerikanska mottagandet av modet. Av dessa har den första och den tredje genomförts, medan den andra endast hann påbörjas. Projektets övergripande syfte har dock inte ändrats, och de resultat som uppnåtts innan forskningen avslutades i förtid ligger i linje med ovanstående formulering.

Projektets tre viktigaste resultat

Svenskt mode spelade dubbla roller i den amerikanska konstruktionen av moderiktig smak under 1960-talet. Dels var det en stil som tilltalade amerikanska konsumenter, och som passade in i den amerikanska smaken, dels presenterades de svenska kläderna som exotiska, och som något "annat" genom designens sensuella och potentiellt syndiga kvaliteter. Svenskt mode importerades inte som en helt unik stil, utan det handlar om kläder som passade in i de befintliga amerikanska stereotyperna om svenskhet, särskilt föreställningarna om "Swedish sin". Svenskt mode fick i USA också tjäna syftet att utmana den amerikanska etablerade, konservativa smaken och representera nya sätt att klä sig, och nya sätt att tänka kring mode och livsstil.

Modets historieskrivning i Sverige har en hybridisk karaktär. En stor del är översatt och har importerats från Danmark, Tjeckoslovakien, Frankrike och Italien. Modebranschen har själv bidragit med en del publikationer till detta heterogena fält av litteratur, som även innehåller både utställningskataloger och konsumentupplysning. Nedläggningen av svensk textilindustri under 1960-talet tycks ha präglat synen på svensk modekompetens på ett mycket negativt sätt. Textilprofessorn Inez Svensson omtalade detta som ett kulturmord. De etnologiska perspektiven på funktion och bruk dominerade under 1960- och 70-talen, under 1980-talet kom allt fler böcker av modejournalister, inriktade på stil och smak, och först kring 1990 kommer böcker mer inriktade på design och modekultur.

Den svenska modebranschen genomgick en förändring under efterkrigsperioden, som till viss del inspirerades av den amerikanska modekulturen. Katja of Sweden studerade för Claire McCardell i USA och förstärktes i sina idéer om demokratiskt mode som var praktiskt orienterat, och som inte reproducerade sociala skillnader. Detta var också en period när fokus skiftade från fabrikören till modeskaparen. Katja of Sweden och Sighsten Herrgård, Anna Wrange var några som lanserades under eget namn, till skillnad från de svenska manufakturer och modehus såsom Kåwe, Dehå, Sahlins, Hettemarks, Bevells eller Kaplan där direktörens efternamn eller initialer var i fokus. Tack vare Katja of Sweden står en av det svenska modets rötter att finna i USA.

Nya forskningsfrågor

Jämförande studier kring projektets huvudfrågor har väckts: Hur ser den internationella lanseringen av svenskhet ut inom andra designområden, vid sidan av mode? Följer den svenska modelanseringens utveckling ett mönster som återfinns i andra länder? Vilken roll spelar det för branschen att Sverige inte tillhör de största modeländerna? Frågeställningar som rör bokhistoria/bokkultur som anknyter till ett växande fält inom "print culture" - studier kring trycksakers kulturella verkningar. Vilken roll hade 1960-talets praktverk med färgbilder på mode, konst och konsthantverk i att sprida kunskap kring visuell kultur i bred bemärkelse? Kulturhistorien kring illustrationer i modehistoriska översikter som ett fördjupningsområde. Projektet har också väckt nya frågeställningar av mer teoretisk art, som rör modevetenskapliga studier i relation till å ena sidan designstudier, å andra sidan studier i visuell kultur: hur kan modets överlappningar mellan dessa fält beskrivas i teoretiska termer?

Projektets internationella förankring

Forskningsuppgiftens frågeställning innehåller redan ett internationellt perspektiv, vilket har präglat projektets utförande. Projektet har förankrats i en internationell forskarmiljö och bland museerna.

Projektet har presenterats vid en rad internationella konferenser:
Key note speaker: "Swedish fashion in the US. A Transnational Perspective" Fashioning the archive: new approaches to materialising textile history The Pasold conference: A Transnational Perspective on Fashion and National Identity. Goldsmiths University of London, 11 januari 2014
Key note speaker: "Swedish 1960s fashion in the US." Traveling Fashion. Styles, Diversity, Globalization Technische Universität Darmstadt, Tyskland 24 januari 2013 Paperpresentation "Fashionable sensuality and national identity. Swedish 1960s fashion in American press" 38th Annual AAH Conference, The Open University, Milton Keynes, England, 30 mars 2012.

Dessutom genomfördes en tre månader lång forskningsvistelse i USA under hösten 2013, då jag var gästforskare vid Parsons New School of Design i New York, inbjuden av professor Hazel Clark. Arbetade bland annat på Coné Nast Archives. Under vistelsen genomfördes en studieresa till Boston där jag träffade modeintendenterna vid Museum of Fine Arts, och en resa till Los Angeles där jag träffade intendenter med ansvar för mode vid Los Angeles County Museum och Museum at FIDM.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Projektet ledde till ett uppdrag som extern curator för utställningen "Vävda modedrömmar. Från Ripsa till New York, 1950-1980" på Hallwylska museet, vintern 2011/2012. Utställningen behandlade Ebba von Eckermann, en av de formgivare som ingått i undersökningen eftersom verksamheten profilerade sig tydligt med det svenska ursprunget i första hand gentemot en amerikansk marknad. Jag var ansvarig för koncept, urval av föremål och texter. Utställningen var mycket välbesökt. I samband med utställningen höll jag en föreläsning om forskningsprojektet.

Föreläsning vid det internationella symposiet "Fashion in translation" som arrangerades på Folkets hus i Stockholm av Centrum för modevetenskap, Stockholms universitet, vintern 2011

Föreläsning och medarrangör till symposium: 60-talets modescen i nytt ljus: Modevetenskapliga perspektiv i fokus, Prins Eugens Waldemarsudde, våren 2013.

Presentation vid paneldiskussion under Stockholm Pride, arrangerat av Stockholms universitet, sommaren 2014. I samband med detta intervjuades jag av Kulturnytt i P1, ett inslag som fick stort genomslag.

Medverkan i radioprogrammet "Stil i P1", feb 2013 om Katja of Sweden och svensk modeexport.

Projektets publiceringsstrategi
Inom projektet planerades ursprungligen för sammanlagt fyra publikationer: tre vetenskapliga artiklar på engelska och en bok på svenska. Artiklarna skulle utgå från projektets delstudier: den första om svensk modehistoriografi, den andra artikeln om den svenska lanseringen av mode internationellt, den tredje artikeln om den amerikanska mediereceptionen av svenskt mode under 1960-talet. Den fjärde publikationen var planerad som en bok på svenska. Den strategiska tanken var att på detta sätt både nå det initierade internationella forskarsamhället och möta ett bredare intresse från en allmänintresserad lokal publik. Av de planerade publikationerna är endast den tredje artikeln publicerad, i ett temanummer av den tyska akademiska tidskriften Querformat, på både tyska och engelska. Den första artikeln är dock insänd till Fashion Theory och är under revidering efter att en första omgång av feedback kommit från redaktionen. Övriga publikationer är lagda på is och det är osäkert om och när de skulle kunna tas upp igen. Avsikten är att göra artiklarna tillgängliga för Open Access - antingen via den enskilda tidskriften eller i DiVA, via Stockholms universitet.

Projektets två viktigaste publikationer med kommentarer
De två publikationer som producerats inom ramen för projektet kan ses som representativa för de resultat som uppnåtts inom forskningen. Den artikel som publicerats i den tyska tidskriften Querformat presenterar projektets övergripande syften och fokuserar på modefotografiets roll i att projicera in föreställningar om nationell identitet i materiella kläder, och placerar in det svenska materialet i en internationell kontext. Artikeln som är under revidering till Fashion Theory ställer övergripande frågor om modets historieskrivning, vilket visat sig vara ett tidigare mycket lite beforskat område, även internationellt. Principiella metodiska och teoretiska problem diskuteras med utgångspunkt i ett svenskt material. Båda artiklarna tar fram ny kunskap inom den internationella modelitteraturen, med särskild relevans inom områdena visuell kultur, historiografi och nationell identitet.

Publikationer

“Fashion History as Hybrid. A Historiographical Perspective on the Distribution of Fashion History in Sweden, 1950-1980”, artikel under revidering, accepterad till Fashion Theory, 31 s.
 
“Swedish 1960s Fashion in the U.S. A transnational perspective on fashion and national identity / Schwedische Mode der 1960er Jahre in den USA. Eine transnationale Perspektive auf Mode und nationale Identität ” Querformat vol. 5, 2014, 14 s.

Övriga publikationer med anknytning till ämnet, som utkommit under projektperioden

“Life-style and politics of fashion and gender in 1960s Sweden. Unisex fashion in theory and practice” The Meanings of Dress (red. Kimberly A. Miller-Spillman, Andrew Reilly, Patricia Hunt-Hurst) New York: Fairchild books, 2012, 8 s.

“’Men can be attractive and a little sexy…’ Swedish unisex fashion in the 1960s and 1970s” Nordic Fashion Studies (red. Peter McNeil & Louise Wallenberg), Stockholm: Ax:l books, 2012, 14 s.
”Vävda modedrömmar. Från Ripsa till New York på Hallwylska museet” Årsbok, Stockholm: Föreningen Garde robe, 2012, 5 s.

 "A Man Can Be Attractive and a Little Sexy": Masculinity in Change and Swedish Unisex Fashion in the 1960s and 1970s. Theorya Moda/ Russian Fashion Theory, no 22, 2011-12, 16 s.