Projektet "Tillväxtens gränser i ett hållbart samhälle: Energianvändning och arealbehov i det tidigmoderna Sverige" har studerat energianvändning och arealbehov i Sverige under den tidigmoderna perioden (1500-1800). Mer precist syftade projektet att beräkna och förklara energianvändning, definierat som energikonsumtion av tillverkningsindustri och hushåll, tillsammans med matbehov för arbetare och hushåll. Perioden föregick eran av fossil energi (stenkol och olja) och dåtidens energi- och födoproduktion ingick i ett energisystem som baserades på fotosyntesen. Energisystemet och det ekonomiska systemet var därför beroende av tillgången på produktiv mark. Då tillgången på produktiv mark är relativt fixerat, till skillnad från andra typer av realkapital, betyder detta att systemet upplevde begränsningar av tillväxten. Projektet har därför också beräknat arealbehovet. Studier har innefattat evolutionen av tillverkningsindustrin och befolkningstillväxt, både i ett kronologiskt och rumsligt perspektiv. En styrka med det projektet har varit sammanställning och analyser av den rika tillgången på tidigare outnyttjade arkivmaterial som täcker framförallt energikonsumtion i den betydelsefulla Bergshanteringen. Projektet har och kommer att bidra till den internationella forskningen angående tolkningen av det europeiska tillväxtmiraklet under 1800-talet, vilket kan ses som en ekologisk transition. Detta har bäring på både den globala skevheten i inkomstfördelning och välfärd samt utsläpp av växthusgaser.

Forskningsområden och mål
Projektets målsättning var att fokusera på tre specifika och komplimenterade områden för att studera olika aspekter på den historiska och socioekonomiska utvecklingen av det svenska energisystemet under perioden från sent 1500-tal till det tidiga 1900-talet. Projektet har genomförts utifrån följande forskningsfrågor: (a) Hur stor var metallindustrins energikonsumtion och hur utvecklades arealbehovet för denna konsumtion över tid? (b) Hur stor var hushållens energikonsumtion och hur utvecklades arealbehovet för denna konsumtion över tid? (c) Hur stort var det kombinerade energi och arealbehovet för industri och hushåll över tid, och kan det minskade behovet av land, på grund av användandet av fossilbränslen, förklara modern ekonomisk tillväxt? Nedan följer en mer specificerad beskrivning av genomförande av delstudier följt av projektets forskningsresultat.

Projektet har genomförts utifrån den plan som fanns vid ansökan och beviljande av projektet. En betydande del av forskningsarbetet har därför lagts på empirisk insamling av de nödvändiga historiska data som projektet innebar. Detta arbete har tagit större tid i anspråk än vad som initialts beräknats bland annat på grund av dess intressanta och viktiga innehåll. Detta har inneburit att projektets alla resultat ännu inte har publicerats. Dock har projektet uppnått det huvudsakliga målet att skapa ett empiriskt underlag och en historisk bild av Sveriges energikonsumtion och arealbehov under tidigmodern tid. Projektet har genererat resultat över fem benschmarks för åren 1570, 1630, 1690, 1750 samt 1810 där energi och arealbehov har beräknats på församlingsnivå. Valet av att genomföra tvärsnittsanalyser kom sig av att vi bedömde att Andersson-Palms nyligen avslutade projekt angående det svenska jordbrukets produktion under den tidigmoderna tiden skapade intressanta möjligheter. Detta dels genom att underlaget möjliggjorde beräkningar hushållens livsmedelskonsumtion sett till Sverige i helhet och dels för att detta utgår från församlingsnivån. Då vi själva har genomfört beräkningar av industrins energikonsumtion och arealbehov på församlingsnivå skapade denna kombination av empiri också möjlighet att studera regionala och lokala aspekter av energisystemets begränsningar för långsiktig hållbar tillväxt.

1. Metallindustrins energikonsumtion och dess arealbehov
Projektet har beräknat metallindustrins energibehov utifrån arkivstudier (RA, Bergskollegium) och beräkningar av totalproduktion (järn, koppar och silver) där energikonsumtionen studerats genom att estimera den totala vedkonsumtionen från gruvbrytning till de vidareförädlade slutprodukterna vid bruken. Vid sidan av detta har också energikonsumtionen av vattenkraft beräknats för att skapa jämförbarhet med energiskattningar från och med år 1800. Beräkningen av industrins energikonsumtion samt arealbehov har skett på församlingsnivån.

2. Hushållens vedkonsumtion och livsmedelskonsumtion
Här har projektet beräknat vedkonsumtion för uppvärmning och byggnationer (hus och stängsel m.m.) för de svenska hushållen på församlingsnivå. Livsmedelskonsumtionen och dess energiinnehåll har beräknats utifrån Andersson-Palms projekt om jordbruksproduktion under tidigmodern tid på församlingsnivå. Detta har också utgjort ett underlag för beräkningar av arealbehov.

3. Sveriges totala energikonsumtion och arealbehov
Genom att kombinera hushållens ved och livsmedelskonsumtion med industrins energikonsumtion och arealbehov har projektet genererat ett empiriskt underlag för Sveriges församlingars energikonsumtion på församlingsnivå för åren 1570, 1630, 1690, 1750 och 1810. Detta utgör sedan grunden för genomförda beräkningar och analyser av energikonsumtion och arealbehov. För att skapa jämförbarhet med nationella beräkningar av energikonsumtion har projektet beräknat tjänstesektorns (privat och offentlig) energikonsumtion utifrån den metod som används för beräkningar under 1800-talet.

Det ovan beskrivna empiriska arbetet har därefter analyserats i linje med den internationella forskningens aktuella debatter ifråga om energisystemets betydelse för uppkomsten av den moderna ekonomisk tillväxt under 1800-talet. Det vill säga om det organiska energisystemet, vilket präglade den tidigmoderna perioden, skapade begränsningar för ekonomisk tillväxt.

Forskningsresultat
Forskningsresultaten och analysen av det svenska energisystemet under tidigmodern tid kan delas upp på tre nivåer, där projektet genererat resultat. Det rör sig om den nationella nivån för att kunna studera den aggregerade utvecklingen som exempelvis relationen mellan BNP utveckling och energikonsumtion. Till detta kommer den regionala och lokal nivån som är centrala för att kunna studera dynamiken i energisystemets arealbaserade produktion. Detta för att kunna bedöma möjligheten för tillväxt med avseende på industriproduktion och befolkningsutveckling.

Utifrån den nationella nivån kan följande forskningsresultat framhållas som huvudsakliga resultat som projektet genererat:

o Projektet har skapat ett empiriskt underlag för studier av den svenska energikonsumtionen och dess arealbehov under tidigmodern tid. Sammantaget utgörs det empiriska underlaget ca 1550000 datapunkter.
o Analyser visar på en ökande total energikonsumtion under perioden 1570-1810. Dock sker en omfördelning i olika sektorers andel av energikonsumtionens utveckling, där industrisektorns andel ökar fram till 1750. Därefter stagnerar industrins energikonsumtion mellan 1750 och 1810. Ökningen av den totala energikonsumtionen under den avslutande perioden mellan 1750 och 1810 förklaras huvudsakligen av hushållens och befolkningens tillväxt.
o Studerar vi utvecklingen av energikonsumtionen per capita uppvisar den totala energikonsumtionen per capita en ökning fram till 1750, därefter en fallande utveckling fram till och med år 1810. Sett utifrån en sektorsnivå så förklaras detta fall av att energikonsumtionen per capita stagnerar för hushållen mellan 1750 och 1810. Industrisektorn minskar sin energikonsumtion per capita i Sverige mellan år 1750 och 1810. Detta sammanfaller med den stagnationen i den svenska ekonomin sett till BNP utveckling under samma period, vilket indikerar att Sverige upplevde en begränsning eller ett tak sett till energikonsumtion från mitten av 1700-talet.
o Beräkningar av energiintensitet påvisar en stigande energiintensitet under perioden 1570-1810, vilket är intressant då analyser från som täcker perioden från 1800 och framåt påvisar fallande energiintensiteter från och med 1800-talets början. Det längre tidsperspektivet i föreliggande projekt ger således bilden att den tidigmoderna perioden kännetecknades av energimässig strukturomvandling och obefintlig tillväxt. Fallande energiintensiteter har i den tolkningen att göra med ökad tillväxt.
o Beräkningen av den tidigmoderna energikonsumtionen har också genererat ett underlag för att studera kvalitén i de energiskattningar som finns för Sveriges energikonsumtion under 1800-talet. Utifrån projektets empiriska underlag har vi genomfört alternativa beräkningar av den svenska energikonsumtionen också under 1800-talet. Dessa beräkningar påvisar att nuvarande beräkningar har underskattat industrins energikonsumtion, framför allt under den första halvan av 1800-talet. Detta föranleder i sin tur nya ekonometriska analyser av Sveriges industrialisering.

För att kunna studera dynamiken i det svenska energisystemet har analyser av energikonsumtion och arealbehov genomförts på regional och lokal nivå. Huvudsakliga resultat från dessa analyser redovisas nedan:

o Från 1630 påvisar svenska församlingar med industriell produktion en signifikant specialisering i fråga om areal som tas i bruk för livsmedelsproduktion i jämförelse med församlingar utan industriell produktion. Församlingar med industriell produktion har en mindre andel areal per capita som togs i bruk för livsmedelsproduktion. Detta skapar en ökad förståelse för behovet av nationell och inomregional handel.
o Vidare visar analyser att församlingar med industriell produktion i genomsnitt inte är självförsörjande i fråga om livsmedelsproduktion efter 1690. Detta sammanfaller med den kraftiga utvecklingen av framför allt järnhanteringen under perioden 1630 till och med 1690. Församlingar utan industriell produktion var generellt sett självförsörjande över hela perioden. Undantaget 1690 då hela nationen uppvisar kraftigt fallande livsmedelsproduktion.
o Analyser av självförsörjandegraden har också genomförts på häradsnivå. Också här finns en skillnad mellan regioner som innefattar industriell produktion och regioner med endast jordbruksproduktion. Detta stärker bilden av behovet av regional och nationell handel av livsmedel.
o Sett till befolkningsutveckling så påvisar församlingar med en industriell produktion en kraftigare befolkningsutveckling där församlingar som har en historisk lokalisering av industriell produktion befolkningsmässigt växer snabbare än andra fram till och med 1750. För perioden 1750 till 1810 förändras bilden. Under denna period växer befolkningen snabbast i de församlingar som har industriell produktion 1810 men saknade detta 1750. Detta indikerar att det sker en lokaliseringsförändring av industriell verksamhet och ekonomisk utveckling, vilken sammanfaller med den period som den nationella analysen påvisar att energikonsumtionen faller per capita och faller totalt sett för industrisektorn.
o Projektet har också genomfört analyser på den lokala och regionala nivån angående arealbehovet. Här påvisar resultaten att regioner och församlingar med järnhantering och/eller kopparproduktion upplevde en begränsning utifrån tillgänglig skogsareal och möjlighet för hållbar utveckling. Projektet har också utifrån den internationella debatten kontrafaktiskt beräknat om det skulle ha varit möjligt för den svenska industrin att genomföra ett industriellt genombrott utan att använda fossila bränslen. Det vill säga att öka sin produktion av järn i samma takt som järnproduktionen i England utvecklades i samband med att stenkolet börjades användas i slutet av 1700-talet (den industriella revolutionen). Den kontrafaktiska analysen påvisar att denna typ av utveckling, givet det energisystem Sverige hade, inte hade varit möjlig att genomför utan att äventyra framtida generationers möjlighet till energikonsumtion. Detta skulle med andra ord ha lett till en massiv skogsavverkning och erodering av virkesförrådet i sådan stor utsträckning att det inte skulle ha varit hållbart för långsiktig ekonomisk utveckling.

Sammantaget på visar projektets forskningsresultat att energikonsumtionen per capita faller efter 1750 med en stagnation av total energikonsumtion i industrisektorn. Vidare finns en specialisering av produktion mellan församlingar med industriell produktion och de som endast hade en jordbruksproduktion. Detta utifrån att de församlingar och regioner med industriell produktion inte var självförsörjande på livsmedel. Kontrafaktiska beräkningar på församlingsnivån visar att industrialisering inom ramen för den organiska ekonomin inte var möjlig. Behovet av skogsareal begränsade tillväxten i den tidigmoderna ekonomin, före transportrevolutionen och den internationella handelns utveckling på 1800-talet.


Kommentar publicering

På grund av tidigare nämnda förseningar utifrån underskattande av tidsåtgång för att färdigställa det empiriska materialet och de viktiga empiriska fynden ligger projektet efter i fråga om färdigställda publikationer. Dock har projektet två publicerade artiklar. Till detta tillkommer två artiklar i manuskript som ska skickas till vetenskapliga tidskrifter. Den första publicerade artikeln av Lindmark och Andersson (2010) behandlar alternativa beräkningar för hushållens vedkonsumtion. Den har också varit en del i beräkningar och analys av beräkningsmetoder för estimeringen av hushållens vedkonsumtion i Sverige under den tidigmoderna tiden. Ser vi till publikationen av Lindmark och Acar (2014) bygger den indirekt på nya estimat av energiförbrukningen, vilket genererats av projektet.

Ett working paper (ej publicerade artiklar), presenteras "Early modern energy in Sweden 1570-1810" av Olsson Spjut och Lindmark vid det Ekonomisk-historiska mötet 8-10 oktober 2015. Efter vidare bearbetningar skall paper skickas in för publikation i vetenskaplig tidskrift. Vidare föreligger också ett working paper med titeln "New Estimates of Energy Consumption in Sweden during the Ninetheenth Century", av Olsson Spjut och Lindmark. Även detta ska publiceras i en vetenskaplig tidskrift.

Publikationer

Magnus Lindmark, Lars-Fredrik Andersson (2010), ”Household Firewood Consumption in Sweden during the Nineteenth Century”, Journal of Northern Studies, Nr 2, pp 55-78.

Magnus Lindmark, Sevile Acar (2014),”The environmental Kuznets curve and the Pasteur effect: environmental costs in Sweden 1850 – 2000” European Review of Economic History, 18 (3), pp. 306-323.

Forthcoming

Olsson Spjut, Magnus Lindmark (2015), ”Early modern energy in Sweden 1570-1810”, Working Paper in Economic History, Umeå University

Olsson Spjut, Magnus Lindmark(2015), ”New Estimates of Energy Consumption in Sweden during the Ninetheenth Century”, Working Paper in Economic History, Umeå University