2011-2016
Syftet med projektet var att utarbeta metoder för och färdigställa en modern textkritisk edition av den fornsvenska versionen av Heliga Birgittas uppenbarelser, bok 1. Utgåvan skulle presentera en så enhetlig och fullständig text som möjligt av den textversion som kan bedömas ha varit den mest spridda, om än därför inte den mest ursprungliga. Uppenbarelserna föreligger i både latinsk och fornsvensk textgestalt. Den latinska texten finns redan utgiven efter flera decenniers arbete. Den fornsvenska texten gavs ut av G. E. Klemming redan under andra halvan av 1800-talet i Svenska fornskriftsällskapets samlingar. Diplomatariska utgåvor av två av böckerna, baserade på en enda handskrift, har publicerats i senare tid. Det har länge varit ett starkt uttalat önskemål från nordiska filologer att Klemmings utgåvor bör ersättas med en edition som bättre svarar mot nutidens krav på tillgänglighet och mot de senaste decenniernas utveckling av den filologiska vetenskapen. Ett av de tyngst vägande skälen är att den äldre utgåvan baserar sig på ett begränsat och delvis godtyckligt handskriftsunderlag och därmed inte förmår illustrera dynamiken i texttraditionen samt att den ibland avsevärda variationen mellan olika textvittnen döljs. Till detta kommer att flera tidigare okända handskriftsfragment kommit i dagen vilka kastar nytt ljus över tidigare problemställen och på så sätt vara till hjälp vid textetableringen. Idén var att utveckla metoder och publiceringsformer som i framtiden skall kunna tillämpas på Birgittas samtliga texter på fornsvenska (se vidare nedan). Utgåvan skall också ha utvecklat tydliga principer för textemendation i syfte att den publicerade texten inte skall lida av sådana fel som orsakats av skrivarens slarv eller missuppfattningar av sin förlaga.

Projektets tre viktigaste resultat
1. Det viktigaste synliga resultatet av projektet är att uppenbarelsernas första bok nu publicerats och finns tillgänglig i tryckt version (Andersson 2014). Detta var ju också det övergripande syftet med hela projektet.
2. Det andra viktiga resultatet ligger på det metodiska planet. De största svårigheterna när det gäller val av utgivningsmetod och textgestaltning har att göra med de komplicerade och delvis outredda förhållandena mellan de olika faserna i textens tillkomsthistoria. Huvuddelen av den fornsvenska texten är en översättning från latinet verkställd trol. omkring 1380 eller strax därefter. Denna översättning föreligger dels i en ursprunglig, dels i en väsentligt bearbetad form. Till detta kommer att det finns vissa smärre partier som anses vara ursprungligare än latinet. Viktigast de så kallade Birgittaautograferna men även vissa delar av texten i den "birgittinnorska" handskriften E 8902 på Riksarkivet. Dessa har ett särskilt intresse då de kan antas ligga närmare Birgittas eget språk. Skillnaderna mellan dessa tre olika skikt eller faser i textens utveckling är ibland så stora att det blir problem att redovisa varianter mellan handskrifterna i en traditionell variantapparat. Inte sällan är det befogat att tala om olika versioner av texten i stället för olika textvittnen. Den stilistiska överarbetning som återspeglas i den senaste utvecklingsfasen innebär bland annat en försvenskning av ett betydande antal latininfluerade satsförkortningar och participialkonstruktioner samt en tendens till amplifiering och anses vara resultat av en medveten mottagaranpassning. De handskrifter som uppbär denna textform har producerats för adliga familjer utanför Vadstena kloster. Den metodiska utmaningen ligger alltså i att producera en textkritisk utgåva av en text med så stor variation mellan olika textvittnen och olika textversioner. Resultatet av arbetet har visat att detta väl låter sig göra. Variantapparaterna blir hanterliga om man utesluter insignifikant variation vartill räknas särskilt den rent ortografiska. Textvarianter som avviker radikalt från bastexten måste dock presenteras i separata editioner. Det är vidare nödvändigt att anpassa valet av vilken text som skall publiceras till handskriftssituationen, om kraven på fullständighet och enhetlighet skall kunna upprätthållas.

3. Det tredje resultatet vetter mer åt det teoretiska. I den filologiska diskussionen har ofta den rent diplomatariska (monotypiska) och den traditionellt textkritiska editionen som i sin ideala form kallas den "lachmannska", "syntetiska" eller "stemmatiska" metoden ställts mot varandra. Förhållandet mellan dess båda huvudtyper av editioner har flitigt debatterats inom den textkritiska teorin, inte minst när det gäller folkspråkliga texter. Den stemmatiska metoden har i någon mån tillämpats i (äldre) nordisk filologi men i övrigt främst inom latinsk textkritik. Utvecklingen inom nordistiken har huvudsakligen gått mot en ökad betoning av den enskilda handskriften vilket i sin tur leder till fler rent diplomatariska utgåvor (ofta utan ambition att "rätta" texten och med detaljerad redovisning av tillägg, strykningar och paleografiska enskildheter) av ett enda textvittne. Denna inriktning förespråkas ofta inom den nyorientering inom ämnet som brukar kallas "nyfilologi". Under projektarbetet har insikt vunnits om att bägge dessa perspektiv är nödvändiga. Den nu publicerade utgåvan kommer därför också att kompletteras med elektroniska transkriptioner av samtliga handskrifter (se nedan). Ett viktigt resultat blir därvid att de båda inriktningarna kan förenas och inte behöver stå i motsatsställning.

Projektarbetet har löpande presenterats av projektledaren i vetenskapliga sammanhang:
"Gammal och ny filologi. Om konsten att ge ut historiska källor". Plenarföredrag på konferensen Dies medievales 2012 i Åbo 26-27/10 2012.
"Localism and Internationalism: Vadstena and the Production of St. Birgitta's Revelations". Föredrag på Medieval Academy of America. 88th Annual Meeting, Knoxville, Tennessee 4-6/4 2013
"Ny utgåva av Heliga Birgittas Uppenbarelser på fornsvenska". Föredrag på symposiet Heliga Birgitta och Birgittinorden. Forskningsläge och nya ansatser på Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet 6/5 2013.
"Medveten revidering eller naturlig variation? Om uppenbarelsernas fornsvenska texttradition." Föredrag på konferensen Østnordisk filologi - Nu og i fremtiden, arr. av Uppsala universitet 20-21/9 2013.
"En nyutgåva av Birgittas uppenbarelser på fornsvenska. Problem och möjligheter." Föredrag på konferensen Birgittalaisuus ja Suomi (Birgittinerna och Finland), arr. av Nådendals stad och Finska kyrkohistoriska samfundet, Helsingfors 17/12 2013.
"Heliga Birgittas texter på fornsvenska. Presentation av ett utgåveprojekt och dess första volym." Föredrag på Svenska Fornskriftsällskapets årsmöte i Uppsala 16/4 2015.


Nya forskningsfrågor
Under arbetets gång har det stått alltmer klart att det vid sidan av den syntetiska eller semikritiska utgåvan finns behov av väldigt källtrogna elektroniska editioner av samtliga handskrifter och fragment, kodade enligt någon av de många standarder för digital källpublicering som utvecklats under senare år. Delvis som en följd av detta har projektet nu fått en förlängning i infrastrukturprojektet "Digitala Birgitta" under ledning av prof. Henrik Williams i Uppsala med finansiering från RJ.

Arbetet har också visat att den tidigare så omhuldade föreställningen om tydliga gränser mellan de olika bearbetningsfaserna (se ovan) sannolikt behöver modifieras. En angelägen uppgift för kommande forskning är således att utifrån hela den birgittinska textkorpusen grundligt studera dessa förhållanden. Det är möjligt att det inte är resultatet av ett medvetet program för språkrevision i försvenskande anda, vilket hävdats i forskningen. I förlängningen innebär detta också att även andra folkspråkliga texter bör studeras och tolkas utifrån detta perspektiv, nämligen att variationen är en inherent del av själva textproduktionen och texttransmissionen i den medeltida handskriftskulturen.

Projektets internationella förankring
Den internationella förankringen har säkerställts bland annat genom att resultaten och metoder diskuterats på flera internationella konferenser (se ovan). Till detta kan läggas att projektledaren har inbjudits att delta i en paneldiskussion om textutgivning i ett internationellt perspektiv på konferensen The Arts of Editing: Past, Present and Future i arrangemang av det RJ-finansierade nätverket Ars edendi i augusti 2016.

Under arbetet har stöd åtnjutits från en referensgrupp bestående av professorerna Olle Ferm (Stockholm), Henrik Williams (Uppsala), Lars Wollin (Åbo/Uppsala), Karl G. Johansson (Oslo), Odd Einar Haugen (Bergen), Cecilia Falk (Vitterhetsakademien) och Thomas Riad (Svenska Akademien). Vidare fil. dr Bridget Morris (York) och docent Sara Risberg (Riksarkivet).

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Andersson presenterade utgåvan av Bok 1 på ett evenemang i Tensta kyrka i Uppland den 25 mars 2015, inte långt från egendomen Salsta, huvudhandskriftens beställare Bengt Jönssons (Oxenstierna) sätesgård. Några kortare föreläsningar av andra forskare med birgittinsk anknytning hölls också. Dessutom har Andersson hållit ett par populära föredrag med direkt anknytning till projektet:
"Heliga Birgitta och slaskvattnet i Gamla stan. Om heliga Birgitta och hennes fantastiska uppenbarelser". Föredrag på Stockholms Stadsarkiv i serien Onsdagshistorier den 25/3 2015.
"Heliga Birgittas uppenbarelser på fornsvenska. Ett projekt för framtiden." Föredrag på Birgittastiftelsens årsmöte i Vadstena 9/5 2015.


Projektets två viktigaste publikationer samt ett resonemang om dessa
Den viktigaste publikationen är utan tvekan utgåvan av volym 1 av uppenbarelserna, som ju också var själva syftet med projektet. Härutöver vill jag lyfta fram artikeln "A Modern Edition of the Old Swedish Text of the Revelations", där Andersson grundligt och för en internationell läsekrets presenterar de metodiska och teoretiska överväganden som ligger till grund för valet av utgivningsprinciper och textpresentation.


Projektets publiceringsstrategi
Den kritiska huvudutgåvan har publicerats i tryckt form i den vetenskapliga skriftserien Runica et Mediaevalia, underserien Editiones. En digital version av denna text kommer inom kort att göras fritt tillgänglig via Litteraturbanken på Göteborgs universitet. Som nämnts kommer i det nya projektet "Digitala Birgitta" ett betydande antal transkriptioner av enskilda handskriftstexter att publiceras digitalt tillsammans med bilder på handskriftssidorna. Denna elektroniska utgåva kommer att förläggas till Menota (Medieval Nordic Text Archive; se www.menota.org), som utvecklats till den ledande portalen för elektronisk publicering av nordiska medeltidstexter.

När det gäller de artiklar som tas upp i publikationslistan laddas dessa då så är möjligt upp i universitetets publikationsdatabas DiVA. I de fall då frågan om open access legat utanför projektledarens kontroll, till exempel vid inbjudningar att skriva i ett visst sammanhang, görs detta inte.

Publikationer

Heliga Birgittas texter på fornsvenska. Birgittas Uppenbarelser. Bok I. Runica et Mediævalia. Editiones 6. Stockholm 2014.

“A Modern Edition of the Old Swedish Text of the Revelations”. I: The Birgittine Experience. Papers from the Birgitta Conference in Stockholm 2011. Utg. Claes Gejrot, Mia Åkestam och Roger Andersson. KVHAA. Konferenser, 82. Stockholm 2013, s. 332–350.

”Stemmatologi och textförändring”. I:  Østnordisk filologi – nu og i fremtiden. Red. Jonathan Adams. Selskab for østnordisk filologi, nr. 1; Universitets-Jubilæets danske Samfund, nr. 587. Odense & København 2015, s. 123–144. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:841326/FULLTEXT01.pdf

”Heliga Birgittas texter på fornsvenska i ny utgåva”, Signum 2015:6, s. 37–41.

“Vadstena”. I: Europe: a Literary History, 1348-1418. Vol. I–II. Red. David Wallace. Oxford: Oxford University Press 2016. Vol I, s. 611–626 (utkommer mars 2016).