Anna-Maria Forssberg, Armémuseum

2011-2014

2011 beviljade Riksbankens jubileumsfond ett infrastrukturstöd till Armémuseums dokumentations- och metodutvecklingsprojekt "Lumpen - Identitet och materiella minnen ca 1940-2010". Projektet har också erhållit stöd från Kulturrådet. Enligt ansökan till RJ var syftet flerfaldigt:
- "Det materiella minnet". Att utveckla nya metoder för att använda museiföremål som utgångspunkt för minnesinsamling och dokumentation.
- Att ställa nya frågor och producera ny kunskap om värnpliktens historia, som kan presenteras såväl i Armémuseums nya basutställning och en webbutställning som i andra sammanhang.
- Att skapa ett källmaterial som kommer att vara forskningsbart även för framtida forskare.
- Att stärka forskning och utveckling vid Armémuseum och initiera eller fullfölja samarbeten med Södertörns högskola, specialister på värnpliktshistoria, Arbetets museum samt Statens maritima museer.

Museet beskrev också att man skulle arbeta i enlighet med två grundtankar: 1) det materiella minnet - det vill säga frågeställningar om hur föremål kan väcka minnen och 2) forskningsbarhet - det vill säga att säkerställa att det insamlade materialet höll god kvalité och kunde användas av framtida forskare.

Insamlingsprojektet har bestått av flera delar. Tack vare finansiering från Kulturrådet har vi haft en arvoderad referensgrupp med forskare som fortlöpande deltagit i metoddiskussioner och seminarier, hjälpt till att analysera material och skriva artiklar. Inom denna del av projektet har vi också samlat in och analyserat historiskt källmaterial (dagböcker, brev, fotografier etc.) Den största delen av insamlingen har skett genom en enkät på www.lumpenminnen.se som finansierats av både RJ och Kulturrådet. Vidare har ett stort antal intervjuer genomförts med hjälp av RJ:s anslag. Utöver smärre förändringar beträffande bemanning som godkänts av RJ har projektet inte genomgått några betydelsefulla förändringar. Samarbetet med Statens maritima museer blev mindre omfattande än vad vi ursprungligen trodde, medan samarbetet med Flygvapenmuseum tvärtom blev intensivt och ledde fram till en gemensam utställning.
Eftersom de olika delarna av projekten delvis sammanfallit görs inte en helt strikt uppdelning mellan dem i denna redovisning (förutom i den ekonomiska delen).
Nedan följer en sammanfattning av hur projektet fortskridit hittills samt svar på Riksbankens jubileumsfonds mer specifika frågor.

Projektets övergripande utveckling
Den 11 februari 2012 lanserades webplatsen www.lumpenminnen.se. På webplatsen återfanns vår webenkät samt en blogg och mer allmän information om projektet. Samma dag hölls också en välbesökt temadag för projektet på Armémuseum. Allmänheten välkomnandes att ta med sina minnen från lumpen till museet för att berätta om dem. På museets entréplan bemannade vi tre stycken "berättarbås" där besökarna hade möjlighet att slå sig ned och få sin berättelse inspelad.
Projektet fick redan från början stort genomslag i media med inslag i tidningar, radio och tv vilket bidrog till att många hörde av sig till oss och ville bidra på olika sätt. Under våren anställdes två doktorander i etnologi på halvtid och påbörjade sitt arbete i samarbete med intendent Anna Fredholm. De genomförde och transkriberade sedan sammanlagt 22 djupintervjuer. Parallellt med detta hölls seminarier med projektets referensgrupp som också började analysera de först inkomna 1300 svaren på webenkäten. Webenkäten hölls öppen fram till april 2014 och inbringade ca 2200 godkända svar. Alla som varit knutna till projektet har berättat i vår blogg om sitt aktuella arbete och de funderingar som det insamlade källmaterialet har väckt. Under våren 2013 kompletterades webplatsen med nya enfråge-enkäter som bland annat vände sig till personer som hade värnpliktsvägrat eller gjort vapenfri tjänst.
Under våren 2013 hölls ett heldagsseminarium där projektmedlemmarna lade fram artikelutkast till boken som sedan färdigställdes 2014. Under den del av referensgruppens arbete som handlade om att färdigställa artiklarna deltog också Klas Kronberg, som är medredaktör för årsboken. Under projektets slutskede kom Dag Lundqvist och Oskar Sjöström in i projektet för att hjälpa till att analysera materialet och förbereda utställningen.
En version av boken med fullständiga noter publicerades elektroniskt på Armémuseums hemsida och gjordes sökbar via LIBRIS i januari 2014. I april 2014 utkom en populariserad version på Atlantis förlag: Lumpen - från mönstring till muck.
I maj 2014 invigdes utställningen Lumpen - från mönstring till muck på Flygvapenmuseum i Linköping. (Utställningen kommer att visas på Armémuseum 2015). I samband med detta utgavs också publikationen Breven från lumpen som är en utgåva av en liten del av allt källmaterial som samlats in genom projektet. Dessutom öppnade "Berättartältet" på Armémuseum där besökarna kan lyssna på ett urval av de insamlade berättelserna. Webenkäten stängdes ner, men hemsidan uppdaterades med ett smakprov ur materialet och föremålen på Digitalt museum försågs med nya berättelser. Från hösten 2014 finns det insamlade materialet tillgängligt i museets arkiv.

Enkäten
Ca 2200 personer lämnade fullständiga och godkända svar på enkäten, vilket motsvarar mer än 3000 sidor källmaterial. Enkäten utarbetades i samråd med referensgruppen och en utredningssociolog som gick igenom flervalsfrågorna. Det var viktigt för oss att projektets bärande teman om identitet och materiella minnen fick ta plats. Enkäten utformades så att det var möjligt att besvara den anonymt. Respondenterna fick ange kön, inryckningsår, typ av värnpliktstjänst, yrke, föräldrarnas yrke samt uppväxtort.
I den första delen av enkäten ombads respondenterna att berätta om sina minnen med egna ord och med anknytning till tio olika temafrågor. I den andra delen uppmanades de att ta ställning till ett tiotal olika påståenden genom att kryssa för olika alternativ och slutligen ombads de att berätta om sina minnen med anknytning till bilder av föremål ur våra samlingar uppdelade i sju olika områden. Ansvaret för analysen av enkätfrågorna delades upp mellan de personer som deltog i projektet. Analyserna sammanställdes till en kort rapport som finns i Armémuseums arkiv. Det källmaterial som har samlats in via webbenkäten kommer att göras tillgängligt i en anonymiserad version från och med hösten 2014.

Intervjuer
Anna Fredholm har ansvarat för de djupintervjuer som genomförts med det primära syftet att dokumentera de före detta värnpliktigas minnen med anknytning till ett urval av föremål ur Armémuseums samlingar. Inför intervjuarbetet utarbetades en metodik kopplad till det "materiella minnet" som sedan prövades i intervjusituationen. Inför varje intervjutillfälle plockades för informanten relevanta föremål fram från magasinet i samarbete med museets föremålsintendenter. Under intervjuns gång fördes ett samtal kring de närvarande föremålen där informanten uppmuntrades att titta, känna, lukta och associera fritt utifrån denna sinnesupplevelse. Efter att intervjuerna genomförts kunde vi konstatera att föremålen gav upphov till en särskild typ av berättelser som i högre grad präglades av spontana och nyväckta minnesbilder relaterade till den mänskliga kroppen.
Intervjumaterialet har även tillfört en ny dimension av kunskap kring våra samlingar i den meningen att vi nu har personliga berättelser som kan knytas till olika typer av föremål. Dessa berättelser har inkluderats i museets föremålsdatabas.


Projektets resultat
Våra undersökningar angående det materiella minnet har visat att det händer intressanta saker när man låter både intervjupersoner och respondenter i en enkät förhålla sig till föremål. Berättelserna ändrade karaktär: de gick från det abstrakta till det konkreta och kom i hög grad att behandla den egna kroppen (mer om detta i Sundevall & Fredholm 2013). Det allra viktigaste resultatet av det av RJ finansierade infrastrukturprojektet är emellertid det stora forskningsmaterial om kommer att vara tillgängligt både för forskare och allmänhet. Det är också viktigt att människor som nu söker information om värnpliktsföremål i våra samlingar får ta del av personliga minnen via Digitalt museum. De två utställningarna som bygger på materialet är också betydelsefulla resultat av projektet.

Även om RJ-delen av projektet inte i första hand avsåg forskning vill vi ändå nämna några resultat, även om de är svåra att sammanfatta med tanke på att projektet omfattar över 2200 personers berättelser och en tidsperiod som sträcker sig över 100 år. Berättelserna visar att lumpen varit en viktig period i livet för många människor. I flera fall handlar det om att man överraskats av sina egna reaktioner - de som trodde att de skulle uppskatta militärlivet gjorde det inte alls och vice versa. Att göra lumpen väckte frågor om förhållningssätt till auktoriteter och i viss mån till politik. De militära fostransambitionerna under 1900-talets första hälft togs inte alltid emot som förväntat, men lyckades överlag (Rudberg). Samtidigt ställdes ens sexualitet i relation till andras, oavsett om man ville det eller inte (Sundevall). Ett genomgående drag i materialet är ambivalens - samma personer som säger sig ha trivts i det militära kan berätta om hemska upplevelser (Wollin Elhouar). Inom projektet har vi också undersökt flera informella ritualer som tidigare inte behandlats av forskningen (Fredholm).

Oförutsedda tekniska och metodologiska problem
Nej.

Arbetets integrering i myndigheten/organisationen samt hur arbetet kommer att föras vidare
Som framgått har projektet varit tydligt integrerat i museets verksamhet. Det har letts och delvis bedrivits av museets personal och utställningen kommer att visas på två olika museer inom myndigheten Statens försvarshistoriska museer. Museets personal har även medverkat i de båda publikationerna. Resultaten av projektet kommer också synliggöras i Armémuseums basutställning om 1900-talet som görs om under 2014. Uppgifter från intervjuerna och enkäten har förts in i föremålsdatabasen Primus vilket innebär att de tidigare ganska anonyma föremålen har kompletterats med personliga berättelser.
Det allra mest konkreta resultatet är givetvis det fantastiska källmaterial som från och med hösten 2014 kommer finnas förtecknat och tillgängligt i museets arkiv. De slutsatser som projektet kommit fram till när det gäller föremålens betydelse för människors minnen och upplevelser kommer naturligtvis också att inspirera i museets fortsatta arbete med samlingarna.


Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet
En rad vetenskapliga artiklar har publicerats inom projektet, och flera forskare arbetar vidare med materialet. Genus och sexualitet hör till de ämnen som särskilt väckt forskarnas intresse, men det finns även planer på fördjupade studier av formella och informella ritualer inom den militära sfären. Inom forskarvärlden finns just nu ett ökat intresse för föremål som källor och för materiell kultur, och även här tror vi att både våra egna resultat och det insamlade materialet har mycket att tillföra.


Eventuella länkar till egna websidor
Projektets hemsida:
www.lumpenminnen.se

E-boken Lumpen - identitet och materiella minnen:
http://libris.kb.se/bib/14969266

Publikationer

Publikationer samt presentationer

Projektets huvudrapport, bestående av vetenskapliga artiklar, har publicerats såväl som e-bok med fullständiga noter och i en populariserad version på Atlantis förlag.


Anna Maria Forssberg & Klas Kronberg (red.), Lumpen – identitet och materiella minnen (Stockholm: Armémuseum 2014)
Tillgänglig på: http://libris.kb.se/bib/14969266
----------------------------------------------------------------------------------------------------

Innehåll:
Lumpen – Identitet och materiella minnen
Anna Maria Forssberg & Anna Fredholm

”Att mönstra kändes självklart i min generation”(O)förändrade attityder till
lumpen mellan 1940 och 2010
Marcus Persson

Inryckningen – en tidsresa
Susanne Wollinger

”Armén måste blifva en skola för hela folket” – Krigsmaktens folkfostrande
ambitioner och praktiker 1901–1950
Pontus Rudberg
Kropp och värnplikt – fysisk fostran i det svenska försvaret ca 1950 till 1980
Fredrik Eriksson

Lumpen som ambivalent berättelse
Elisabeth Wollin Elhouar

”Inga bögavstånd!”: om förhållningssätt till sexualitet i lumpen
Fia Sundevall

Materiella minnen
Olle Westerberg

Pompa, ståpäls, bedrövelse och gemenskap – musikanvändning inom den
svenska försvarsmakten från förkrigsåren till värnpliktens slut
Piotr Wawrzeniuk

Varken fågel eller fisk – det värnpliktiga befälets mellanställning
Thomas Roth

Muckarritualer – i gränslandet mellan ”solis” och ”atom”
Anna Fredholm

Bilaga – Webbenkäten

-------------------------------------------------------------------------------------


Anna Maria Forssberg & Klas Kronberg (red.), Lumpen – från mönstring till muck (Stockholm: Atlantis förlag 2014).

Anna Fredholm och Dag Lundquist (red.), Breven från lumpen (Stockholm: Armémuseum 2014).


Övriga artiklar:
Fia Sundevall & Anna Fredholm, ”Minnesinsamling genom webbenkäter: perspektiv på en dokumentationsmetod i förändring”, Nordisk museologi nr 1 2013.

Fia Sundevall, “Där pojkar blev män?: Maskulinitet och mognad i minnesberättelser om
svensk värnpliktsutbildning”, i Manns, Ulla & Sundevall, Fia (red.): Methods, interventions,
and reflections: report from the 10th Nordic Women’s and Gender History Conference,
Bergen, Norway, 9–12 August 2012. Stockholm & Göteborg: Makadam, 2014.

Anders Ahlbäck & Fia Sundevall, ”Gender, war and peace – breaking up the borderlines”, i
Jouko Nurmiainen (red.) Borderlines: Nordic history meeting proceedings. Kommande/2014.
(projektet diskuteras men står inte i fokus)

Oskar Sjöström, kommande, prel titel: ”Lumpna minnen? Materialitet och mentalitet i Armémuseums lumpenenkät”, Historisk tidskrift eller motsvarande

Marcus Persson, Bosse Jonsson, Ildikó Asztalos Morell & Åsa Snöljung, Mälardalens högskola, kommande, prel titel: ”Mundane military objects and narrative memories of social life in national service”. Målet är att publicera den i en internationell tidskrift.


Konferensbidrag/presentationer

Fia Sundevall ”Kön och sexualitet i minnesberättelser om lumpen”, 10:de Nordic women- and gender history conference, Bergen augusti 2012.

Anna Maria Forssberg och Pontus Rudberg, ”Att skriva historia tillsammans med allmänheten. Projektet Lumpenminnen ur ett historiebruksperspektiv”, Militärhistorisk forskning i Sverige - var befinner den sig idag och vart är den på väg? Konferens den 13 november 2013 i Stockholm med anledning av Svenska militärhistoriska kommissionens 75-årsjubileum

Anna Maria Forssberg, Dag Lundquist och Pontus Rudberg ”Lumpen - identitet och materiella minnen. Ett insamlings- och forskningsprojekt på Armémuseum”, Försvarshögskolans militärhistoriska seminarium den 14 novemver 2013.

Fia Sundevall, ”Gender, sexuality in the Swedish 20th century military”, Senter for tverrfaglig kjønnsforskning, Oslo Universitet, mars 2014.


Fia Sundevall och Klas Kronberg, ”Inga bögavstånd!” – om sexualitet i lumpen”, samtal på Armémuseum 13 maj 2014.


Övrigt

Därtill har Fia Sundevall använt materialet i föreläsningar på Stockholm Pride och Försvarsmaktens personaldag för jämlikhetssamordnare på temat Pågående forskning om HBT-personer i Försvarsmakten, samt på vid ekonomisk-historiska institutionen på Stockholms universitet. Anna Fredholm har, efter särskild inbjudan, presenterat projektet för norska Försvarsmuseets ledning.
Det insamlade materialet har också legat till grund för c-uppsatser i historia på Uppsala universitet och i ekonomisk historia på Stockholms universitet.