1. Mål och utveckling

Projektet fokuserade på relationerna mellan estetisk teori, dramaturgi, åskådarerfarenhet, teatrala rum och musikalisk-sceniska uppförandepraxis i det sena 1800-talets teater och opera; dessa relationer undersöktes genom en kombination av akademisk och artistisk forskning. Centralt för projektet var uppfattningen av teatral praktik: såväl den historiska praktiken som de moderna försöken att återuppliva dem. Ur den akademiska forskningens synvinkel undersöktes historiska praktiker från den tre perspektiv. Varje inkluderade en egen uppsättning forskningsfrågor som kan sammanfattas på följande sätt.

a) Det teatrala rummet - Vad kan det praktiska arbetet i historiska teaterrum lära oss om den historiska teaterpraktiken?
b) Den estetiska diskursen - Vad kan den historiska teaterpraktiken lära oss om 1800-talets estetiska diskurser?
c) De dramatiska arbetena - Vad kan dessa säga oss om konstruktionen och effekten av dramatiska verk från denna period?

Ur den artistiska forskningens synvinkel undersöktes hur 1800-talets teaterrum och estetiska diskurser kan främja förståelsen av dramatiska verk och partitur såväl som dagens sceniskt-musikaliska föreställningspraktik.

Projektgruppen hade 6 medlemmar vars forskning fokuserade på ett eller flera av ovanstående perspektiv. Meike Wagner och Willmar Sauter inriktade sig på teatrala rum, Petra Dotlacilova och Maria Gullstam på estetiska diskurser och Mark Tatlow och Markus Tessing Schneider på dramatiska verk.

Medan projektet ursprungligen var tänkt att fokusera på Drottningholms Slottsteater, medförde Mark Tatlows oväntade slut på förordnandet som konstnärlig ledare för teatern i september 2013, en viss omorientering av projektet. Detta blev samtidigt ett tillfälle att förstärka de europeiska perspektiven genom partnerskap med andra historiska teatrar och artistiska och akademiska nätverk och institutioner i Sverige och utomlands. Gruppen har nu byggt upp ytterligare samarbeten med Ulriksdals Slottsteater (Confidencen) i Stockholm, Akademien i Vadstena och med Cesky Krumlovs Slottsteater i Tjeckien.

2. Genomförande

Utöver ett antal interna studiedagar har experimentella workshops och föreställningar, ofta genomförda på historiska teatrar, varit centrala i gruppens gemensamma forskningsaktiviteter. På scenerna på Drottningholm, Confidensen och Cesky Krumlov, genomfördes undersökningar av 1800-talets användning av akustik, belysning och sceniska rörelser i workshops som genomfördes 2015, 2017 och 2018. Sceniska produktioner användes för att undersöka historiska praktiker i samspel med historiska rum och/eller 1800-talets estetiska diskurser. Detta gäller för
2013 års produktion av Mozarts La clemenza di Tito på Drottningholm (Tatlow, dirigent, Schneider, dramaturg);
2014 års produktion av Cavallis opera Gli amori d’Apollo e di Dafne på den historiska hovteatern i Köpenhamn (Schneider, regissör);
2015 års produktion av Rousseaus melodram Pygmalion i Cesky Krumlov, som sedan dess även framförts på Riddarhuset i Stockholm och vid Utrechts Early Music Festival. Medan vissa delar också framfördes på Drottningholm och Confidensen (Tatlow, dirigent; Gullstam och Schneider, dramaturgi; Dotlatcilova, kostymexpert);
2016 års produktion av Paisiellos opera Nina och Morandis Comala på Vadstena slott (Tatlow, dirigent; Schneider, dramaturgisk konsult);
2017 års konsertanta föreställning av Grétrys Luciele i Anna Maria Lenngrens översättning på Riddarhuset (Tatlow, dirigent; Gullstam, dramaturg); och
2018 års föreställning av Haydns kantat Arianna a Noxos och Millicos kantat Gli Elisi o sia L’ombre degli eroi på Confidensen (Tatlow, dirigent; Schneider, akademisk konsult).

I synnerhet har produktionen av Pygmalion blivit ett testobjekt för gruppens gemensamma experiment med historiska föreställningspraktiker. Den har, liksom övriga iscensättningar, stimulerat till teoretiska och empiriska undersökningar av historiska dokument och historiografiska skrifter. Denna forskning har presenterats vid nationella och internationella konferenser och publicerats i antologier och tidskrifter.

3. De mest betydelsefulla bidragen

Projektets gemensamma forskning kan sammanfattas i förhållande till de tre perspektiven och de allmänna forskningsfrågorna som anförts under punkt 1.

a. Praktik och teatrala rum. Två analytiska modeller tagits fram, delvis byggda på experimentella workshops och produktioner, nämligen ”estetisk historicitet” (Sauter) och ”praxeologi i teaterhistoriografi” (Wagner). Modellerna avser nutida och historiska teaterpraktiker i historiska rum. För båda teoribildningar är åskådarens estetiska erfarenhet betydelsefull förståelsen av komplexa historiska sammanhang.

b. Praktik och estetisk diskurs. I Dotlacilovas och Gullstams doktorsavhandlingar, om teaterkostymens utveckling i 1800-talets Paris, respektive om Rousseaus teaterestetik, studeras förhållandet mellan Upplysningens radikala estetiska diskurser och samtida teatrala praktiker. Denna relation har hittills knappast uppmärksammats.

c. Praktik och dramatiska verk. Projektets mål och intresseområden hade givetvis beröringspunkter med Historically Informed Performance (HIP). Schneider och Tatlow utvecklade en alltmer kritisk inställning till HIP:s ideologiska och historiografiska antaganden och utvecklade ett nytt koncept av HIP som stödjer sig mera på Upplysningens estetik än på 1700-talets regler och konventioner.

4. Nya forskningsfrågor

Genom projektet har följande nya forskningsfrågor framkommit.
a. Hur kan insikter från praktiska experiment med historiskt material och historiska artefakter systematiskt bli inkorporerade i historiografiska kunskaper om en epok?

b. Hur kan de teorier som har tagits fram inom projektet utvecklas till hållbara metodiska redskap? I vilken omfattning behöver de testas och tillämpas i empirisk akademisk och konstnärlig forskning?

c. Hur ska dagens teaterpraktiker nå fram till publiken när de använder sig av historiska tekniker? Hur kan utvidgningen av de historiska forskningsområdena som inkluderas i HIP bidra till en ny syn på förhållandet mellan akademisk och artistisk forskning?

d. Hur ska vi definiera det sena 1800-talets koncept av den dramatiska karaktären? Hur var den relaterad till tidens estetiska diskurs och de sceniska och musikaliska föreställningspraktikerna?

e. Hur mottog 1800-talets publik den teatrala framställningen av icke-europeiska kulturer? Uppfattades framställningen av den kulturellt andre som en ideal eller en motbild av Europa, som fantasi eller som en trovärdig avbildning?

5. Internationella dimensioner

Forskningen som genomförs av gruppens medlemmar, som kommer från fem olika europeiska länder, är i högsta grad internationell både till inriktning och spridning. Det mesta av forskningen har publicerats på engelska. Utöver varje medlems internationella samarbetspartners är nedananstående aktiviteter gemensamma för projektet.

a. Gruppen har haft kontinuerligt utbyte med associerade forskningspartners Jed Wentz (Universitetet i Leiden), David Wiles (University of Exeter) and Jette Barnholdt Hansen (Köpenhamns universitet). Därtill återkommande konstnärliga samarbetspartners, regissör Deda Cristina Colonna (Milano) och operasångarna och konstnärliga forskare João Luis Paixão (Universitet i Amsterdam) och Laila Cathleen Neuman (Universitetet i Leiden).

b. Gruppen har byggt upp ett nära samarbete med slottsteatern och studiecentret i Cesky Krumlov, som leds av dr Pavel Slavko. Detta har i sin tur lett till samarbeten med musik- och teateravdelningarna vid Bayreuths universitet med experimentella workshops på plats.

c. Gruppen har organiserat eller varit med om att organisera följande konferenser och symposier.
- ‘La clemenza di Tito and Mozartian Aesthetics’ (Stockholm, August 2013);
- ‘Gli amori d'Apollo e di Dafne and 17th-Century Concepts of Character’ (Copenhagen, February 2014);
- ‘Acting in the Late Enlightenment (1740-1800)’ (Stockholm, December 2014);
- ‘Rousseau and the Theatre: Political-Aesthetic Ideals and Practices’ (Stockholm, August 2015);
- ‘Comala and Nina: Operatic Performance in the Age of Sensibility’ (Vadstena, August 2016); ‘Anna Maria Lenngren’s Enlightenment’ (Stockholm, March 2017);
- ‘Aesthetics in Late Eighteenth-Century Theatre: Living, Performing, Experiencing the Enlightenment’ (Stockholm, May-June 2018).

d. Med undantag för Lenngren-jubileet har alla konferenser, workshops, produktioner och konsertanta framföranden involverat internationella konstnärer och akademiska specialister. Vidare har gruppen organiserat sessioner på International Federation for Theatre Research:s konferenser i Hydrabad (2015) och i Stockholm (2016). Vid valet av konferensort – 2016 i Stockholm – var projektet av avgörande betydelse – en konferens som besöktes av 900 internationella forskare och var den hittills största konferensen någonsin i teatervetenskap.

6. Spridning av forskningsresultaten

Vid sidan av Gullstams (hösten 2019) och Dotlacilovas (våren 2020) kommande doktorsavhandlingar har gruppens arbete hittills resulterat i flera monografier: Sauter och Wiles bok om Drottningholms Slottsteater publicerades av Acta Universitatis Stockholmiensis (2014, open access); en volym från Rousseau-konferensen publicerades av Oxford Voltaire Foundation (2017) och en volym från Mozart-konferensen utkom på Stockholm University Press (2018, open access). Schneider och Tatlow har skrivit kontrakt med det amerikanska musikförlaget A-R Editions om en publikation av Arias for Luigi Bassi: Mozart’s First Don Giovanni (våren 2019). Schneider har skrivit kontrakt med Routledge för en publikation av Mozart’s Don Giovanni: Transformation of a Role (July 2019). Den gemensamma volymen med bidrag från samtliga gruppmedlemmar, Performing Eighteenth-Century Theatre Today, har lämnats för granskning till Stockholm University Press (planerad utgivning 2019, open access). Bidragen till konferensen i samband med Comala och Nina ska tryckas i början av 2019 av LIR.journal (Göteborgs universitet).