Projektet ”Kampen om välfärdsstaten: Välfärdsbegreppens historia 1850-2010” har studerat välfärdsbegreppens historia. Dess utgångspunkt var att ”välfärdsstat”, ”välfärdspolitik” och ”välfärdssamhälle” är mångtydiga, föränderliga och omstridda nyckelbegrepp i politik och samhällsdebatt. Sådana nyckelbegrepp kan beskrivas som ord med ett kondenserat lingvistiskt innehåll, en komplex blandning av politiska och sociala sammanhang, erfarenheter och betydelser. De strukturerar problemformuleringar och dagordningar och de sätt som de definieras på bidrar till att sätta ramar för planer, reformförslag och beslut. De vägledande empiriska frågorna har handlat om vilka som använt begreppen, vilka betydelser som aktörerna har gett dem och hur betydelser och meningsinnehåll förändrats över tid. Projektets ursprungliga tidsperiod, ca 1850 till idag, har kortats till att, för den svenska monografin, sträcka sig fram till 1970-talets mitt. Mitt kapitel om Sverige till den engelska antologin, som jag redigerar och ansvarar för, täcker dock hela perioden fram till i dag.
”Kampen om välfärdsstaten” har gett en rad intressanta resultat. Ett första sådant är att min hypotes om ”folkhemmets” begränsade betydelse som omstritt nyckelbegrepp före 1980-talet bekräftats. Svenska politiker debatterade inte innebörden i den metaforen, däremot kämpade de om makten över ”välfärdspolitik” och ”välfärdsstat”. Jag menar också, och det är väsentligare, att undersökningen ger goda grunder att modifiera starka tolkningar av svensk politik som präglad en grundläggande konsensus om politikens innehåll. Välfärdspolitiken har varit i grunden omstridd, även under den långa period då Socialdemokraterna hade en hegemonisk position i svensk politik. Dessa båda resultat har närmast karaktär av bekräftade utgångspunkter, de tankar som vägledde projektet visade sig med andra ord vara fruktbara. Som projektets tre viktigaste resultat vill jag lyfta fram:
1) Jag klarlägger och analyserar i min undersökning hur välfärdsbegreppens korsande och överlagrade betydelser verkat över tid, hur de olika politiska aktörerna kunnat aktivera och betona olika betydelseaspekter vid skilda tidpunkter. Jag kan, och detta är nytt och betydelsefullt, påvisa hur det från 1930-talet existerat fyra olika, överlappande och konkurrerande sätt att förstå ”välfärdsstat”: ett historiskt sätt där välfärdsstaten stod för upplyst absolutism, ett administrativt som betecknade det komplexa och byråkratiserade moderna samhället, ett maktpolitiskt där välfärdsstat betecknade en demokratisk stat och ett socialpolitiskt sätt fokuserat på sociala reformer och rättigheter. Den socialpolitiska förståelsen blev snart dominerande och inkorporerade såväl den administrativa som den maktpolitiska. Men det har hela tiden varit möjligt för olika aktörer att göra olika betoningar och därmed förändra konnotationerna. Denna arkeologiska utgrävning av olika historiska betydelselager som var tillgängliga för aktörerna vid olika tidpunkter ser jag som väsentlig; de studerade begreppens mångtydighet, politiska användbarhet och historiska föränderlighet blir uppenbar.
2) Med ”välfärdspolitik”, länge deras centrala begrepp, erövrade Socialdemokraternas problemformuleringsprivilegiet i svensk politik. Detta skedde på 1930-talet, på så vis utan tvekan ett formativt årtionde, och min studie visar hur begreppsförändringar och reformer gick hand i hand. En ny politisk vokabulär växte fram kring ”välfärd” som sedan dess behållit sin centrala position på egen hand och i olika sammansättningar med ”-politik”, ”-samhälle”, ”-stat” och ”-land” med flera. 30-talets avgörande betydelse skiljer, visar antologins jämförelser, Sverige från Norge och Danmark där 50-talet blev det viktiga decenniet för motsvarande debatter. Detta är ett väsentligt och lite svårtolkat resultat, och det kan ses som ett belägg för den svenska självbilden, som kan spåras redan på 30-talet, att Sverige var ledande inom social välfärd. Ledande svenska Socialdemokrater använde redan sent 20-tal ”välfärdsstaten” som beteckning på det eftersträvansvärda socialpolitiska målet, detta helt oberoende av de engelska skriftställare som forskningen brukar framhållas som termens uppfinnare. Länge undvek dock Socialdemokraterna själva termen ”välfärdsstat” i partiets programmaterial och valpropaganda. Detta eftersom den hade lättillgängliga negativa konnotationer (som byråkrati och förmynderi), och de använde i stället synonymer som ”välfärdssamhälle” och ”det starka samhället”.
3) Välfärdsbegreppen är som alla begrepp historiskt föränderliga. Såväl innebörder som temporaliteter, deras tidsliga innehåll av samtid, tillbakablickande och framtider, förändras över tid. ”Välfärdsstatens” fyra olika betydelser (se punkt 1) hade distinkt olika tidsinnehåll: den historiska förståelsen blickade bakåt, den administrativa och maktpolitiska användes ofta diagnostiskt om samtiden medan den sociala välfärdsstaten handlade om omvandling, om reformer inriktade på att omvandla samhället och framtiden. Så användes ”välfärdspolitik” under 1930- och senare. ”Välfärdsstat” och ”välfärdsamhälle” hade samma framtidsinriktning under perioden fram till 1970-talet; de användes såväl deskriptivt om nuet som planerande om framtiden, om kommande tider präglade av mer och bättre social välfärd. ”Välfärd” erhöll även vidgade betydelser under det tidiga 70-talet; jag visar hur miljö, jämställdhet, ekonomisk demokrati och medbestämmande framställdes som delar av välfärdspolitiken och hur den breddade begreppsförståelsen mobiliserade både anhängare och motståndare.
Den svenska monografin har det sena 1960- och tidiga 70-talens diskussioner om att skriva in ”välfärdsstaten” i regeringsformens målsättningsparagrafer som slutpunkt. Dessa överläggningar, mig veterligen förut omtalade men aldrig studerade, visar på ”välfärdsstatens” starka genomslag. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att försöket få en stark formulering i författningen misslyckades vilket åter visar på begreppets fundamentalt omstridda karaktär. Förändringarna sedan ca 1980 visar denna mycket tydligt; under 1980-talet utmanades den socialdemokratiska staten och den förut härskande förståelsen av ”välfärdsstat” och ”välfärdssamhälle” som synonymer bröts sönder. Samhället, ibland kallat ’civilsamhället’, framställdes nu som den förstelnade byråkratiska statens motsats. I denna process, enklast sammanfattad som välfärdsstatens kris under trycket av budgetunderskott och nyliberalism, förändrades också begreppens framtidsinnehåll. Välfärdspolitiska reformer kom att gälla ”återställare”, reformer för att försvara det gamla systemet, eller marknadsanpassning för att öka ”effektivitet” och ”valfrihet” och därmed, enligt vissa, omvandla välfärdsstaten till något annat. Framtidens minskade betydelse och den växande upptagenheten med en komplex och kostsam samtida välfärdssektor märks i dag i bruket av ”välfärden”, i bestämd form, som allmän beteckning på det som förr hette ”välfärdsreformer” och ”välfärdspolitik”. Det offentliga samtalet om ”välfärden” har på vis ändrat tempus och fått starkare inslag av tillbakablickande och nostalgis. ”Folkhemmets ” stigande popularitet i dag är ett exempel på detta.
Bland de intressanta nya forskningsfrågor som projektet genererat framträder de statsteoretiska spörsmålen, synliga i dualismen rättsstat-välfärdsstat som etablerades tidigt. De är mycket intressanta och mer omfattande studier av statsuppfattning och samhällssyn i ett jämförande perspektiv tror jag skulle kunna generera spännande resultat. Än mer givande är frågorna om transfer och transnationella förbindelser mellan olika länder; det handlar om framväxten av ett transnationellt begreppsligt universum, om hur termen ”välfärdsstat” spridits över världen och getts olika innehåll i skilda länder. Här finns det utan tvekan möjligheter att göra jämförande studier av flera länder och språk, alltså en studie ”välfärdsstaten” som transnationellt, globalt och historiskt begrepp.
Monografin Kampen om välfärdsstaten, där jag skriver välfärdsbegreppens historia i svensk politik och debatt i ett brett kontextualiserat perspektiv, och den redigerade volymen The Changing Meanings of the Welfare State utgör projektets viktigaste publikationer. Den engelskspråkiga antologin, med ett kapitel om begreppsutvecklingen i varje nordiskt land och med inledning, bakgrund, kapitlet om Sverige och avslutning skrivna av mig, har fått större vikt under projektperiodens senare del, 2015 och 2016. Detta eftersom vi, ett nätverk med forskare från varje nordiskt land, gjort bedömningen att det är väsentligt att tillvarata möjligheten som öppnats att ge vägande bidrag till den internationella litteraturen. En internationell publikation om välfärdsstatens begreppshistoria från nordiska historiker kan få bra genomslag och den har därför fått hög prioritet. Nätverket har utgjort en viktig miljö för mitt projekt. Vi har haft två konferenser, varav en delfinansierats av mitt projekt, med arbetsmöten där externa nordiska och internationella kommentatorer medverkat och öppna sessioner med föredrag och diskussioner. Antologin, som i bakgrundskapitlet tecknar välfärdsstatens förut okända begreppshistoria i Tyskland, Storbritannien och USA, har gjort det möjligt att utforska de olika transnationella förbindelserna och influenserna som påverkat de nordiska länderna på viktiga sätt.
De forskningsinformativa insatserna inkluderar ett par intervjuer, en för RJ:s hemsida (http://www.rj.se/Forskningsnyheter/2015/Valfarden-alltid-ifragasatt/) och en längre till Språktidningen 2016:1 (http://spraktidningen.se/artiklar/2015/12/hem-ljuva-folkhem). Jag har även hållit en öppen föreläsning, träffat folkhögskoleelever för att berätta om min forskning, besvarat frågor från journalister och skrivet en del recensioner.
En open access-publicering är utgiven och tillgänglig i Finland och Sverige, två andra OA-artiklar utkommer under året i referee-granskade tidskrifter.