Representation och verklighet. Historiska och nutida perspektiv på den aristoteliska traditionen.

Programmets syfte och genomförande

Aristoteles (384–322 f. Kr.) lade fram sina teorier om mänsklig perception och kognition i sitt verk De anima, "Om själen" och vidareutvecklade dem i en samling kortare texter som kom att cirkulera under titeln Parva naturalia ("Mindre naturfilosofiska skrifter"). Flera av dessa mindre verk berör ett vetenskapligt problem som sysselsätter forskare än idag: När vi med våra sinnen registrerar ett objekt i vår omgivning och sedan tänker på, minns och kanske till och med drömmer om det, är objektet på något sätt representerat i vårt medvetande. Men hur går detta egentligen till? Frågan är viktig, eftersom den berör så många centrala aspekter av hur vi fungerar som människor: hur vi skaffar oss kunskap, hur vår föreställningsförmåga och vårt intellekt fungerar, hur vi omsätter våra sinnesintryck i språkliga uttryck, hur vi skiljer mellan sant och falskt, dröm och verklighet m. m. Mellan Aristoteles och vår tid gjorde de medeltida filosoferna i det latinspråkiga Västeuropa, det grekiskspråkiga Bysans och det arabiskspråkiga kulturområdet omfattande försök att lösa problemet. Programmets huvudsakliga uppgift har varit att analysera denna utveckling.

18 forskare, specialiserade inom filosofi/filosofihistoria och klassisk filologi, har arbetat i "Representation och verklighet". Vid programstarten utgjordes gruppen av Sten Ebbesen, Börje Bydén, Katerina Ierodiakonou, Filip Radovic, Ana María Mora-Márquez, Jakob Leth Fink, Taneli Kukkonen, Heine Hansen och Christina Thomsen Thörnqvist. 2015 rekryterades Seyed Mousavian och David Bennett. Mora-Márquez, Kukkonen och Hansen fick andra anställningar under programmets gång och lämnade forskargruppen. I deras ställe rekryterade Véronique Decaix och Juhana Toivanen och (för kortare perioder) Rotraud Hansberger, Pavel Gregoric, Ahmed Alwishah, Hamid Taieb, Alexander Greenberg och Mika Perälä. Med hjälp av medfinansiering kunde Michael Stenskjær Christensen anslutas till gruppen som doktorand.

Interna arbetsmöten och regelbundna workshops med andra inbjudna forskare varit navet i forskargruppens arbete. 23 workshops och sex större konferenser har genomförts. Fullständiga förteckningar över workshops och konferenser finns i programmets slutskrift. En serie inspelade föreläsningar utlovades också i ansökan. Dessa 16 föreläsningar inkluderar både föreläsningar av medlemmarna i forskargruppen och presentationer av inbjudna forskare och är fritt tillgängliga via Göteborgs universitets filmhanteringstjänst GU Play.

Internationell samverkan och spridning av resultaten

Mer än 130 forskare från 24 olika länder har samarbetat med forskargruppen i de aktiviteter som nämns ovan. Flera av aktiviteterna har också organiserat i samarbete med internationella samarbetspartners. Därutöver har programmets rådgivande kommitté bestående av 16 internationellt ledande forskare löpande bidragit till att kvalitetssäkra programmet. En förteckning över kommitténs medlemmar finns i appendix A.

Utöver medverkan vid workshops och konferenser samt genom föreläsningsserien ovan har programmets resultat framför allt spridits genom forskargruppens publikationer, över vilka en förteckning bifogas i appendix B. Med undantag av ett fåtal populärvetenskapliga publikationer har gruppens publikationer publicerats på engelska och i refereegranskade och internationellt väletablerade publiceringskanaler med open access i enlighet med kontraktets krav. Enligt ansökan skulle forskargruppen samarbeta kring en gemensam publikation. Resultatet av detta arbete blev ett trebandsverk vars innehåll listas i appendix B.2.

Programmets viktigaste resultat

Programmets resultat består av två huvudelement:
(1) textkritiska editioner av medeltida kommentarer till Aristoteles verk om perception, minne, dröm och begreppsbildning
(2) studier av hur dessa ämnen behandlas i grekiska, latinska och arabiska källtexter.

(1) 18 textkritiska editioner av medeltida kommentarer till Aristoteles verk har producerats av forskargruppen (se appendix B.3). De flesta av dessa är latinska kommentarer (Ebbesen, Stenskjær Christensen, Thomsen Thörnqvist och Toivanen), men också en bysantinsk parafras av Aristoteles "De anima" (Bydén) ingår. Flera texter är ännu under utgivning, bl.a. en bysantinsk parafras av "Parva naturalia" (Bydén).

En kartläggning av innehållet i ett flertal latinska s. k. "quaestiones", frågekommentarer (Ebbesen, Thomsen Thörnqvist och Decaix) och en inventering av latinska kommentarer till tredje boken av "De anima" från perioden 1200–1400 har också publicerats (Mora-Márquez).

(2) Forskare i programmet har studerat den grekiska receptionen av Aristoteles teorier om den visuella perceptionens mekanismer (Ierodiakonou) och om färg och färgseende (Ierodiakonou). Frågan om hur många sinnen vi har och grunderna för antal och indelning har studerats i den grekiska traditionen (Ierodiakonou), men också behandlats i den arabiska (Bennett) och hos den mycket senare men starkt Aristotelesinspirerade tyske filosofen Brentano (Taieb). Studiet av kopplingen mellan föreställningsförmåga (phantasia), intellekt och moral (Fink) har resulterat i en antologi om phantasias roll i den grekiska, hebreiska, arabiska och latinska receptionen av den aristoteliska etiken.

Med utgångpunkt i kartläggningen av latinska kommentarer till "Parva naturalia" var det möjligt att studera hur ett urval särskilt centrala problem utvecklades över tid i den medeltida traditionen, bl.a. huruvida växter kan förnimma sin omgivning eller ej (Thomsen Thörnqvist) samt huruvida vi kan ta emot flera sinnesintryck samtidigt och hur det går till när flera sinnesintryck kombineras så att vi uppfattar olika egenskaper hos samma objekt (Toivanen).

Studier på den arabiska traditionen har visat att det faktum att den arabiska översättningen av "Parva naturalia" förhöll sig mycket fritt till källtexten fick en avgörande betydelse för den arabiska receptionen och inte minst för just teorierna om perception (Bennett). Programmets forskningsresultat visar också att teoribildningen om olika typer av vanföreställningar systematiserades och utvecklades avsevärt i den medeltida kommentartraditionen, inte minst i den arabiska (Alwishah). En särskild komparativ studie analyserar den grekiska, latinska och arabiska receptionen vad man anser vara den äldsta bevarade beskrivningen av autoskopi (Radovic och Bennett med textutgåva och översättning av Ebbesen).

Receptionen av Aristoteles teorier om minnet ingick inte från början i forskargruppens uppdrag, men kom att föranleda några studier under projektets gång, bl.a. annat en antologi om den grekiska, latinska och arabiska receptionen av Aristoteles "De memoria et reminiscentia" ("Om minne och erinring"; med bidrag av Decaix, Ebbesen och Thomsen Thörnqvist).

Frågan varför vi vanligen uppfattar drömmen som verklig och bara i undantagsfall klarar att inse i sömnen att vi faktiskt drömmer fascinerade inte bara Aristoteles utan också hans efterföljare. "Representation och verklighet" har resulterat i ny kunskap om hur de bysantinska kommentatorerna förklarade detta fenomen (Gregoric), hur den moderna filosofin förhåller sig till sitt Aristoteliska arv i just denna fråga (Radovic) och hur de arabiska filosoferna försåg de latinska med en förklaring av hur drömmar uppstår som kom att lägga grunden för den fortsatta västerländska utvecklingen på området (Thomsen Thörnqvist). Andra exempel på särskilt omfattande medeltida diskussioner som programmet intresserat sig för handlar om somnambulism (Thomsen Thörnqvist) och frågan om huruvida drömmar kan ge oss information om framtiden (hos Aristoteles: Radovic, i den latinska traditionen: Ebbesen, i den arabiska: Hansberger).

Studierna om begreppsbildning griper i likhet med dem i perception och dröm över alla de tre stora traditionerna. I gruppens gemensamma trebandsverk analyseras senantika och medeltida filosofers försök att reda ut hur en svårtolkad men viktig passage i "Om själen" skall förstås, där Aristoteles liknar det så kallade aktiva förnuftet vid ljus (Bydén). Programmets forskare har vidare studerat latinska kommentatorers utredningar av huruvida språket är naturligt och en del av vår medfödda förmåga eller godtyckligt och kräver inlärning (Ebbesen). En omfattande forskningsinsats har gjorts om utvecklingen av teorierna om begreppsbildning i den arabiska traditionen (Mousavian och Bennett), bl.a. om den semantiska funktionen hos s. k. tomma namn, och flera studier där de aristoteliska teorierna om begreppsbildning ställs i relation till nutida semantik (Mousavian och Greenberg).

Ovanstående är ett urval av de forskningsresultat som programmet genererat. För en fullständig överblick över de olika forskarnas insatser i programmet hänvisas till publikationslistan.

Nya forskningsfrågor

Genom programmets utgivningsarbete finns nu en helt ny textkorpus att utgå ifrån för fortsatt forskning. Fler utgåvor av det omfattande medeltida material som fortfarande är outgivet, inte minst av latinska kommentarer till "Om själen" och av centrala arabiska källor, skulle bidra till att förbättra förutsättningarna ytterligare. De flesta av de filosofihistoriska studier som programmet utfört har vidare med nödvändighet varit begränsade till en eller två av de tre stora traditionerna. I nästan samtliga dessa fall finns goda skäl att bredda frågeställningen så att den också kommer att spänna över den eller de traditioner som ännu inte beaktats. På samma sätt vore det ytterst värdefullt att utvidga källstudierna till aristoteliska verk inom andra områden och medeltida kommentarer till dessa. Med andra ord är programmets forskningsresultat i många avseenden snarast en startpunkt för fortsatt forskning i hur våra teorier om människans förmåga att uppfatta, tolka och beskriva sin omvärld tog form från antiken till vår egen tid.