Det övergripande syftet med denna studie är att utforska hur musik kan påverka identitetsbildande. Ett ytterligare syfte är att undersöka om, och i så fall hur, musikaliskt engagemang kan utgöra medel för social förändring bland etniska minoritetsgrupper i det svenska samhället. I projektet studeras musicerandets och föreningslivets relevans för personer som på olika sätt ingår i föreningsgemenskaper bildade på etnisk grund. 

De centrala frågor för studien är: Vilken betydelse har musiken för deltagarna i föreningarna och vilken betydelse har musiken och föreningen för deltagarna i relation till andra tillhörigheter och sammanhang?

Med en mångdisciplinär ansats (musikvetenskap, musikpedagogik, etnologi och sociologi) och med ett samarbete mellan sex forskare vid fyra lärosäten, har fältarbete genomförts i ett antal föreningar i de tre storstadsregioner Göteborg, Malmö och Stockholm. Samarbetet har formats genom kontinuerliga möten och internat där forskarna (utöver det empiriska arbetet) diskuterat upplägget av projektet, därefter olika disciplinära perspektiv och metoder, varpå det konkreta analysarbetet har tagit vid. Slutligen har kapiteltexter för projektets antologi samt artikeltexter kommenterats och bearbetats. Några av de centrala utgångspunkterna för projektet är dels begreppet musicking (Small 1998) eller musikande, som kan förstås som en process där människor genom musik kan upptäcka och forma identiteter, utforska dessa, och därigenom uttrycka vilka de är. Dels praktikgemenskaper som betonar att aktiviteter inom föreningar och liknande sammanhang innehåller element av lärande och identitetsskapande. En tredje utgångspunkt är det rumsliga sammanhanget. Det handlar om att musicerandet i föreningarna äger rum och tar plats och det sker således någonstans.

Fältstudier har bedrivits i ett antal föreningar i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2014-2016. Det empiriska arbetet har genomförts av antingen en enskild forskare eller av flera forskare tillsammans. Med utgångspunkt i projektets frågeställningar, och efter en inventering av föreningslivet i respektive stad, har ett antal föreningar och dess medlemmar inbjudits till att medverka i studien. Genom deltagande observation har projektets forskare tagit del av föreningarnas musicerande, repetitioner, konserter, framträdanden, samt såväl interna som offentliga möten och sammankomster.  Observationer av sammanhang med musikutövande har varit centralt för att kunna studera musicerandets kulturella och sociala dynamik.  Det har också varit viktigt för att undersöka interaktionen mellan de olika aktörerna i såväl inom-etniska sammanhang som mellan olika grupper och föreningar och med det omgivande samhället i övrigt. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med ett antal personer som har ingått i föreningssammanhangen, och i vissa fall även fokusgruppintervjuer. Dessa datainsamlingsmetoder har kombinerats för att få en djupare förståelse för individers och gruppers meningsskapande i relation till musicerande

Projektets viktigaste resultat mm
Detta projekt har studerat kultur i dess mest övergripande betydelse och vad 1) musik betyder som kulturell företeelse och identifikation för den enskilda individen, för en grupps gemenskap och för samhället i stort. Fokus på företeelsen musikande inom föreningarna har till stor del handlat om 2) produktion av kultur där föreningarna förstås som praktikgemenskaper och musikaliska nav. Vi har således inte främst intresserat oss för föreningen som formell organisation utan som ett dynamiskt sammanhang som skapas i medlemmarnas samspel.  3) Musikande blir ur detta perspektiv en interaktiv och relationell praktik som formar och formas av gemenskapen (föreningen). 4) En stor del av föreningarnas verksamheter och musikande verkar ske i minoritetsövergripande sammanhang. Många spelar i olika konstellationer där de samverkar med olika musiker och artister och inom andra verksamheter och föreningar med olika slags etniska och nationella förtecken såsom studieförbund, kulturhus och festivaler. På så vis verkar en inkluderande mångfald skapas som inbegriper såväl personer med minoritetsbakgrund som majoritetssvenskar. 5) Inom många föreningar finns en stark intention att arbeta för en stärkt svensk medborgargemenskap, där en av målsättningarna är att kulturproduktionen bidrar till de representerade gruppernas inkludering som fullvärdiga svenska medborgare, det vill säga ingå i sinnebilden för svenskar – vilka i sin tur kan ha olika etniska tillhörigheter.
 
Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet
Projektet har genererat fördjupade frågeställningar kring relationen mellan kulturtradition och kulturproduktion. Det transnationella perspektivet ger möjlighet till att undersöka hur människor är knutna till flera platser, vilket gör att vi kan tala om diasporisk kulturproduktion där vi ser bortom ett ensidigt förvaltande av traditioner. Andra frågor som har genererats är kopplade till begreppet etnicitet som kategori där grundfrågan är om etnicitet är socialt relevant, och i så fall när den är det och hur det går till när den görs relevant, vilket också kopplas till frågor om medborgargemenskap. Här blir således följande frågor centrala: Hur skapas bilder och kunskap om en kategori, grupp/nationalitet genom kulturproduktion? Vilka skapar och var skapas dessa bilder och kunskaper? Vad innebär diasporisk kulturproduktion och hur yttrar den sig? I vad mån och på vilket sätt relaterar medborgarskapsgemenskap till kulturutövning?



Projektets internationella dimensioner

Projektet och de preliminära resultaten har presenterats och diskuterats vid följande internationella konferenser:  

Westvall M., Lidskog, R., Pripp, O., Sernhede O., Söderman, J. & Volgsten U. (2014). Panel: A study of the role of music in ethnic-based associations in three Swedish cities. Nordic Network for Research in Music Education, Stockholm, Sweden, April 23-25, 2014.

Söderman J. & Westvall M. (2015). Paper: The role of music for participants in ethnic-based cultural associations in Sweden. The 9th International Symposium on the Sociology of Music Education. Loyola University New Orleans, June 14-17, 2015.

Pripp O. & Westvall M. (2015). Paper. Musical dimensions of ethnic formation and co-existence. The Nordic Ethnology and Folklore Conference Copenhagen Denmark, August 18-21 2015.

Forskargruppen förlade ett internat till University of Texas at Austin i USA i november 2015 för att presentera projektet och diskutera projektet och dess preliminära resultat med kollegor vid den musikvetenskapliga institutionen vid UT och de presenterade även projektet för studenter på UT.

Den 4 oktober 2017 höll Maria Westvall ett seminarium tillsammans med den kinesiska forskaren Nan Qi på Federal University of Rio Grande do Norte i Natal, Brasilien gällande Musik och Migration. Projektets resultat presenterades då för forskare och studenter vid universitetet.  Den 11 oktober 2017 höll Westvall en presentation gällande hela projektet och dess resultat för forskare, lärare och masterstudenter vid Universidade de Brasília i Brasília.

Den 24 november 2017 presenterade Oscar Pripp och Maria Westvall ett paper om Musik, migration och föreningsliv vid IMER-konferensen i Örebro där ett flertal internationella forskare också medverkade.


Hur har projektgruppen spridit resultaten till andra forskare och grupper utanför vetenskapssamhället. Hur har samverkan skett?

Genom projektets tematik har de föreningsaktiva själva intresserat sig för projektet och dess frågor.  Projektet har omnämnts i diverse folkbildningssammanhang, bland annat genom panelsamtal ledda av Johan Söderman vid Mimerkonferenserna 2016 och 2017 som har handlat om musikaliskt lärande och civilsamhälle. Projektet har presenterats vid Kurdiska biblioteket i Stockholm av Oscar Pripp. Den kommande antologin kommer att ges ut på Studentlitteratur, med förhoppningen om att den kan användas som kurslitteratur för blivande lärare, inom socialt arbete, inom kultursektorn och folkbildningssektorn. Projektet har fått förfrågan om hålla en kommande antologipresentation vid ett kulturhus i en av storstadsregionerna.  Projektet har integrerats i de olika institutioner som forskarna representerar genom seminarier med doktorander och seniora forskare. Internationella gästforskare vid institutionerna har också tagit del av projektets tematik och progression. Projektets forskare har också presenterat projektet för studenter på grund-och avancerad nivå vid olika lärosäten.