INFORMELLA FINANSIELLA MARKNADER I SVERIGE 1800-1910. ESTIMAT BASERADE PÅ MIKRODATA

Slutredovisning av RJ-projekt per 2019-03-20

Projekt- och programsyfte

RJ-projektet startade 2015-01-01 och avsåg ett tre-årigt post-dok anslag för fil. dr Axel Hagberg. Projektet har ingått i ett större forskningsprogram som närmare beskrivits i den forskningsplan som bifogades min ansökan med diarienummer P14-0545:1.

Till finansieringen har bidragit RJ, Handelsbankens forskningsstiftelser (doktorandstipendium), Wallenbergstiftelser (Jacob Wallenbergs Stiftelse, Särskilda fonden och Stiftelsen för Ekonomisk Historisk Forskning inom Bank och Företagande, s.k. Arkivstiftelsen) samt Ebbe Kocks Stiftelse och Gunvor och Josef Anérs Stiftelse.

Syftet har varit att med olika infallsvinklar och olika regionala fallstudier studera den informella kreditmarknaden i Sverige under 1800-talet och bidra med kunskap om den privata reverslånemarknadens omfattning innan det moderna bankväsendet uppstod. I vår forskning har vi belyst den låneverksamhet som bedrevs av olika privatbankirer som grosshandlare, stadsmäklare och sockenbankirer på landsbygden och studerat den kreditverksamhet som olika stiftelser och enskilda kassor stod för.

Källmaterialet har utgjorts av bouppteckningar som finns bevarade i härads- och rådhusrätternas arkiv. Som källor har bouppteckningarna varit omdiskuterade, men både proveniens och gjorda fallstudier talar för att den finansiella sidan av uppteckningarna har ett mycket högt källvärde. Den metod vi använder brukar tillskrivas Alice Hanson Jones som på 1970-talet drev ett stort forskningsprojekt om förmögenheter och förmögenhetsstruktur i de nordamerikanska kolonierna före självständigheten, men det har visat sig att den använts i Sverige redan vid förra sekelskiftets förmögenhetsundersökningar av statistikern Isidor Flodström. Metoden går ut på att med hjälp av de inverterade dödstalen i olika åldersgrupper skatta finansiella tillgångar och skulder hos den på detta sätt återskapade levande befolkningen.

Förutom Axel Hagberg och undertecknad ingår i forskargruppen docent Anders Perlinge (Institutet för ekonomisk-historisk och företagshistorisk forskning EHFF, HHS), tekn. dr Tom Kärrlander (Centre for Banking and Finance, KTH), ekon. dr Bent Åke Berg (EHFF, HHS), doktorand Jaser Abbas (Ekonomisk-historiska institutionen, UU) och forskningsassistent fil. kand. Anna Norell.

Utveckling under projektperioden/genomförande

Den ursprungliga projekt- och programplanen från 2014 har i det stora hela följts, innebärande att RJ-finansierade Axel Hagberg har byggt upp en databas för regional jämförelse av den informella finanssektorn som bygger på en lämplig regionindelning och slumpmässig bestämning av undersökningsområden på landsbygden (härader). Den regionala indelningen har syftat till att skapa fyra vid sekelskiftet 1900 befolkningsmässigt och taxeringsmässigt någorlunda jämnstora urvalsenheter, Svealand, Västra Götaland, Östra Götaland samt region Skåne, inklusive Halland. Stockholms län och Norrland behandlas för sig. Med förankring i statistisk teori och urvalsförfarande har därefter en stad och två härader valts i varje region, totalt sex städer och tolv härader. På grund av Stockholms stora betydelse i sammanhanget – staden svarade för 17-18 procent av landets samlade fastighetstaxerings-värde både år 1800 och år 1900 – beslöts tidigt att den skulle utgöra ett eget studieobjekt och särskild forskningsuppgift för Anders Perlinge.

Med finansiering från den s.k. Arkivstiftelsen har Anders Perlinge varit associerad som forskare vid EHFF på heltid från 2016-01-01. Perlinge har varit ett viktigt stöd för genomförandet av de nämnda regionala studierna av Stockholm och Skåne. Dessutom har han tagit över stafettpinnen för den framtida kreditmarknadsforskningen under tidigmodern tid vid EHFF och Handelshögskolan genom sitt initiativ att skapa och underhålla kontakter mellan aktiva forskare inom området ”kvinnor och deras pengar”. Tillsammans med docent Elise Dermineur vid Umeå universitet har Perlinge konstituerat ett internationellt advisory committee för finanshistorisk forskning som består av några utvalda och intresserade internationella storheter inom forskningsområdet.

Tre viktigaste resultat

Vår bild av hur kreditmarknaden fungerade innan de nya bankinstitutionerna etablerades på 1800-talet har kraftigt förändrats. Den privata kreditgivningen i form av räknings- och reverskrediter helt dominerande under 1800-talets första hälft, på landsbygden mer än i städerna (90 resp. 80 procent). Ännu efter det moderna bankväsendets genombrott var privatkrediterna betydelsefulla och svarade för närmare hälften av totalmarknaden. Finanssektorns kraftiga tillväxt i förhållande till BNP under 1800-talet blir betydligt mer modest när hänsyn tas till den informella kreditgivningen.

På landsbygden var den privata reversutlåningen starkt koncentrerad till några få kreditgivare, som vi valt att kalla sockenbankirer. I motsats till stadsmäklarna och grosshandelshusen i städerna var det ovanligt att sockenbankirerna tog emot inlåning; det var överskotten i den agrara verksamheten som lånades på den lokala marknaden.

Även i ett annat avseende har projektet medfört omvärderingar av den gängse bilden och det gäller förmögenhetsutveckling och förmögenhetsfördelning under 1800-talet. Den etablerade bilden, som bl.a. torgförts av Erik Bengtsson m. fl. i en artikel i The Economic History Review 2018, slår fast att ojämlikheten vad gäller förmögenheter ökade efter 1750 och särskilt kraftigt under 1800-talets senare del. Vad man då helt förbisett är att fastigheter fram till 1860-talet var kraftigt undervärderade i det svenska bouppteckningsmaterialet och att denna undervärdering ingalunda var jämnt fördelad över landet.

Ännu viktigare torde vara att hittillsvarande svenska undersökningar som bygger på bouppteckningar inte tagit hänsyn till negativa förmögenheter utan har fört in dessa som ”zero” i kalkylerna. Sverige var länge ett kapitalimporterade land och de svenska handelshusen finansierades med utländskt kapital. Efterhand som hushållens utlandsskulder reducerades och kapitalimporten övertogs av stat, kommuner och banker (efter första världskriget var Sverige t.o.m. kapitalexportör) reducerades de negativa förmögenheterna i bouppteckningarna, och hushållens förmögenhetsfördelning blev i själva verket jämnare.

Slutligen – och möjligen som ett fjärde viktigt resultat – har projektet skapat lättillgänglig och systematiskt uppbyggd databas som ställs till den framtida forskningens förfogande på EHFF:s webplats.

Internationella dimensioner

Under de första projektåren prioriterades arbetet på att skapa en integrerad forskningsmiljö i Sverige och Norden där projektet upplevs som en viktig medspelare i forskningsfronten. Vid 11:e ekonomisk-historiska mötet i Umeå 8-10 oktober 2015 svarade docenten Kristina Lilja vid Uppsalainstitutionen i ekonomisk historia och undertecknad för en dubbelsession Forskning om bouppteckningar, som blev en bred inventering av pågående bouppteckningsforskning i Sverige och starten på ett brett samarbete inom äldre tiders finansmarknadsforskning.

Uppföljning av Umeåsamarbetet skedde dels vid en workshop Hushållens finansiella dispositioner i det förindustriella Norden på Ekonomisk-historiska institutionen i Uppsala som arrangerades av Kristina Lilja och Anders Perlinge 12-13 juni 2017, dels vid 12:e ekonomisk-historiska mötet i Stockholm 12-14 oktober 2017, där samtliga projektdeltagare presenterade working papers vid tre olika sessioner.

Vid 2016 års World Congress on Business History i Bergen 25-27 augusti presenterade Perlinge och undertecknad var sitt paper. Konferensbidragen har blivit artiklar som publicerats resp. antagits för publicering i välrenommerade internationella tidskrifter.

Under hösten 2018 arrangerade undertecknad tillsammans med Elise Dermineur en större internationell konferens på Handelshögskolan i Stockholm, ”Wealth and Debt Accumulation in Early Financial Markets”, den 13-14 september. Konferensen kan ses som en slags avslutning av mitt projekt, men också som ett avstamp för den fortsatta forskning som projektet lagt grunden till. Den finansierades av Riksbankens Jubileumsfond och Marcus Wallenbergs Stiftelse för Internationellt Vetenskapligt Samarbete. Syftet med konferensen var att erhålla internationell återkoppling från forskare i den internationella forskningsfronten till våra två projekt och för framtiden skapa en internationell referensgrupp för framtida komparativ forskning inom det finanshistoriska forskningsområdet.

Antalet inbjudna deltagare var 48, av vilka 18 var forskare från Italien, Spanien, Frankrike, UK, Canada, USA och Australien. Från de två arrangörsprojekten deltog nio forskare och från Uppsala universitet, Stockholms Universitet och Handelshögskolan ett tiotal yngre doktorander.

För fortsatt forskningsutbyte bildades vid konferensens slut en advisory committee med docent Anders Perlinge som sammankallande. I gruppen ingår dessutom docenten Elise Dermineur, FD Tawny Paul, University of Exeter, samt professorerna Anne McCants, MIT, Livio Di Matteo, Lakehead University, Canada, och Martin Shanahan, University of South Australia.

Då konferensvolymer i dag inte har någon större marknad planerar vi att utge en volym med övergripande resultat från de två arrangörsprojekten och där baka in resultat från diskussionerna vid konferensen. Av detta skäl gjordes ljudinspelningar under hela konferensen. Elise Dermineur och Anders Perlinge kommer att svara för redaktörskapet för en dylik antologi som vi hoppas kan komma ut på Gidlunds förlag nästkommande år.

Publikationslista:
Aldman, L.-A. & Perlinge, A. (2019), ”Stockholms Enskilda Bank Revisited. Private Wealth and Debt in the Capital City during the Financial Crises around 1857 and 1879, and a Nineteenth Century Prehistory.” Banking & Enterprise No. 6. Stockholm: The Foundation for Economic History Research within Banking and Enterprise.

Berg, B.-Å. (conference paper 2018), “Institutional Funds as Lenders Before the Coming of Credit Institutions”, Wealth and Debt Accumulation in Early Financial Markets. International Conference at the Stockholm School of Economics, 13-14 September 2018.

Hagberg, A. (conference paper 2018), “Household Assets and Liabilities in Sweden 1800-1900”, Wealth and Debt Accumulation in Early Financial Markets. International Conference at the Stockholm School of Economics, 13-14 September 2018.

Kärrlander, T. (2017), “Underskattat eller överskattat? En källkritisk granskning av förmögenhetstaxeringen i Sverige år 1800”, Historisk tidskrift 137:4, ss. 606-638.

Dens., (conference paper 2018), ”Where were the Banks? An Analysis of the Capital Market in Malmö 1843-47 and 1863-67”, Wealth and Debt Accumulation in Early Financial Markets. International Conference at the Stockholm School of Economics, 13-14 September 2018.

Lindgren, H. (2015),”Till stärkande av den enskilda crediten…. Räkningskrediter och reverslån i det agrara lokalsamhället på 1840-talet”; www.ehff link SSE Working Paper Series in Economic History, Stockholm School of Economics, No. 2015:3.

Dens., (2017), “Parish Banking in Informal Credit Markets. The Business of Private Lending in Early Nineteeth-century Sweden”, Financial History Review 24:1, ss. 83-102. Open access article doi:10.1017/S0968 5650 17000087.

Dens., (1917), “Om fastighetsvärderingar i svenska bouppteckningar under 1800-talet”. Working paper presenterat vid 12:e ekonomisk-historiska mötet i Stockholm 12-14 oktober 2017.

Dens., (submitted 2018), “Methodological issues when estimating inequality from probate inventories: undervaluation and negative wealth” European Review of Economic History.

Dens., (conference paper 2019) “Over-indebtedness in the pre-industrial society? Debt accumulation and debt structures in 19th century Sweden”, 13:e ekonomisk-historiska mötet i Uppsala 10-12 oktober 2019.

Perlinge, A. (2017) Bouppteckningar som kulturhistorisk källa. Kulturhistoria. En etnologisk metodbok. Jönsson, L.-E. & Nilsson, F. (red.). Lund Studies in Arts and Cultural Sciences, 13. Lund: Lunds universitet, ss. 89-103.

Dens., (2017, 2018 re-submitted) “The International Network of Tradesmen in Nineteenth Century Scania (Sweden): A Marginal or Substantial Part of a Regional Set of Credit Relations?” Business History.

Dens., (submitted 2018) “Private Wealth Accumulation in Scania (Sweden), 1700–1800. Pre-industrial origins of growth and business mirrored in rural debt logic in Oppmanna–Vånga”, Scandia.

Stockholm den 20 mars 2019
Håkan Lindgren 
Projektansvarig 

Erik Lakomaa
Anslagsförvaltare
EHFF vid Handelshögskolan