Projektets syfte och utveckling under projektperioden

Syftet med projektet ”Entangled television histories” har varit att undersöka kontakter, relationer, nätverk och programutbyten mellan DDR och Sverige på televisionens område från slutet av 1960-talet fram till Tysklands återförening med en tonvikt på 1970-talet. Ett centralt teoretiskt begrepp i studien är entangled history (sammanvävd eller länkad historia), vilket i kombination med en analys av sociala nätverk har använts för att synliggöra individuella aktörer och deras relationer. Projektets centrala frågeställningar har kretsat kring inte bara personer, idéer och tv-program som färdades över nationsgränserna, utan också vilka uttryck och former den transnationella kulturella praktiken tog sig och vad som hände eller uppstod i överföringsprocessen mellan Sverige och DDR.

I projektuppföljningen (okt 2016) redovisades de förändringar som gjorts i studiens uppläggning och forskningsdesign. I ett första steg rörde det sig om en anpassning till de rekommendationer som fanns i de externa bedömarnas utlåtanden. En sådan rekommendation var att lägga en tydligare tyngdpunkt vid utbytet av särskilda programgenrer, exempelvis barnprogram. Andra förändringar var oundvikliga följder av de utmaningar av arkivmässigt slag som mötte projektet redan vid starten 2015. Då hade Sveriges Radios dokumentarkiv just utsatts för kraftiga nedskärningar och till följd av dessa lades forskarexpeditionen ned och forskarservicen kringskars. För mitt projekt ledde detta till ett nödvändigt, men också kreativt, formulerande av nya frågor och inte minst en tyngdpunktsförskjutning mot det betydligt mer tillgängliga tyska arkivmaterialet.

Studiens tre viktigaste resultat

För det första har projektet kunnat synliggöra, genom en empirisk studie, hur kontakten mellan svensk och östtysk television utvecklades i första hand under 1970-talet. Eftersom projektet har kunnat visa på utbytet och cirkulationen mellan öst och väst (eller mer precist öst och neutral), har den den traditionella, bipolära föreställningen om kallakrigsåren kunnat utmanas. Med utgångspunkt i forskningen om det kalla krigets kulturella dimensioner, i kombination med de mindre belysta aspekterna kring transnationell television, har projektet bidragit till en mer specifik och empiriskt grundad kunskap om efterkrigstidens sammanlänkade Europa i vilket det expanderande tevemediet hade en central plats.

Ett av två mer specifika resultat i projektet rör Sverige och svensk television. Forskningen har här kunnat visa, i motsats till gängse föreställningar om en stark vänsterorientering på SVT under 1970-talet, att det många gånger var tal om en betydande omkodning av östtyskt material när det visades i svensk television. Ett exempel är den animerade östtyska barnproduktionen Unser Sandmännchen, som i överföringen till Sverige förvandlades från en stillsam kommunistisk godnattsaga till det delvis ironiskt präglade och genomkommersialiserade svenska fenomenet John Blund. Enskilda kulturentreprenörer spelade mycket stor roll i denna omkodning. Detta gör det bland annat omöjligt att på ett generellt plan tala om en östtysk, ideologisk kulturpropaganda i svensk television under 1970-talet.

Det andra av projektets två mer specifika resultat rör den östtyska statstelevisionens mycket stora intresse för Sverige. Arkivmaterialet vid Deutsche Rundfunkarchiv (DRA) i Potsdam-Babelsberg visar det omfattande engagemang som DDR-Fernsehen lade vid kontakterna med SR/SVT, medan arkivmaterialet på den svenska sidan inte alls vittnar om samma intresse. Studier i projektet har påvisat Sverige-kontakternas symboliska såväl som praktiska betydelse i DDR:s kamp för legitimitet på medieområdet. Att DDR exempelvis i mitten av 1970-talet hade en fast tv-korrespondent i Stockholm i en tid när sådana korrespondenter blev alltmer kostsamma satsningar vittnar om den vikt som lades vid Skandinavien.

Nya forskningsfrågor

En rad nya forskningsfrågor och behov av fortsatt forskning har uppdagat sig i arbetet med detta projekt. Ett område som fångat mitt intresse är transnationell radio, och en studie i projektet om Radio Berlin International och dess sändningar på svenska har öppnat denna forskningsfront för vidare forskning. En annan fråga värd att beforska är av mer metodologiskt eller kunskapshistoriskt slag och rör mediearkiv och deras (medie)historiska avlagringar, utvecklingen och utformningen av audiovisuella samlingar och deras tillgängliggörande, något som projektet gjort mig högst medveten om. Ett tredje frågebatteri skulle kretsa kring transnationell television som länkad mellan inte bara två enstaka länder, utan det komplexa internationella, eller snarare överinternationella, sammanhang som rör samarbetena inom och mellan Eurovision och Intervision i ett öst-väst-perspektiv. Nordiska televisionssamarbeten är också i detta kallakrigssammanhang intressant att utforska, och projektet har tagit några första steg i denna riktning i skapandet av en forskargrupp.

Projektets internationella dimensioner

Projektet har bedrivits i nära samarbete med och fungerat som en motor i flera nätverks- eller projektsamarbeten, där kompletterande finansiering har möjliggjort uppbyggnaden av flera bärkraftiga forskargruppskonstellationer. I första hand rör det projektet ”Transborder television. The Nordic Countries and the GDR in the 1970s”, där Crafoordska stiftelsen gick in med finansiering för två postdoktorer från Danmark respektive Finland, Sune Bechmann Pedersen och Laura Saarenmaa. Detta möjliggjorde en lika betydelsefull som konstruktiv breddning av RJ-projektet mot övriga nordiska länder. I synnerhet det finska televisionssamarbetet med DDR bidrar med belysande komparativa insikter för grundprojektet om relationen Sverige och DDR. Tillsammans med Saarenmaa har de mer teoretiska aspekterna av kulturdiplomati mellan DDR och de nordiska länderna (framför allt i form av begreppet ”television diplomacy”) kunnat utvecklas och kunnat inlemmas i och befrukta mitt eget arbete. Tillsammans med Bechmann Pedersen har jag sedan också arbetat med den mer aktörsorienterade approach som utvecklades redan i min projektbeskrivning, nämligen att följa enskilda aktörer i spåren och förstå deras nätverksrelationer och vardagliga arbete inom transnationell television, här med empiriskt fokus på Fernsehen der DDR:s utrikesreporter i Skandinavien i mitten av 1970-talet.

På det internationella planet har också arbetet i projektet stötts av och fungerat som en teoretisk motor i forskningsnätverket ”Entangled Media Histories (EMHIS)”, med finansiering från STINT Institutional Grant, som jag varit koordinator för sedan 2014 och som bedrivits i mycket nära samarbete med Centre for Media History vid Bournemouth University och Hans-Bredow-Institut für Medienforschung i Hamburg. Projektet har därutöver presenterats vid ett stort antal konferenser och workshops, flertalet internationella. Några av dessa är ”Nordmedia 2015: Media presence – mobile modernities”, Köpenhamns universitet 2015; ”Bridges and boundaries: Theories, concepts and sources in communication history”, ECREA Communication History Section, Warwick University, Venedig 2015; ” In the flow: People, media, materialities”, ACSIS conference, Linköpings universitet 2015; ”Society for the history of children and youth ninth biennial conference: Transition, transaction, and transgression”, Rutgers University, USA 2017; ”Tracing entanglements in media history”, Lunds universitet, 2017; ”Remapping European media cultures in the Cold War: Networks, encounters, exchanges”, University of Minnesota, USA, 2017; ”Svenska historikermötet 2017”, Mittuniversitetet, Sundsvall, 2017; och ”Centres and peripheries: Communication, research, translation”, 7th ECREA conference, Lugano, Schweiz, 2018. Flera gästforskarvistelser har företagits inom ramen för projektet, en kortare till Centre for Media History, Macquarie University, Australien, och en längre till Centre for Media History, Bournemouth University, Storbritannien. Projektet har på så vis varit dörröppnare till etableringen av forskarkontakter i såväl Australien och USA som i Europa och Skandinavien.

Synergier och samverkan

Forskningsprojektet har genererat uppsatsämnen i mediehistoria vid Institutionen för kommunikation och medier i Lund under flera år. Det har även kunnat omsättas i undervisning inom ramen för det tvärvetenskapliga masterprogrammet Film and Media History vid samma universitet. På ett övergripande plan, och dessutom i linje med Lunds universitets strategiska plan där sammanflätning mellan forskning, undervisning och samverkan förväntas genomsyra verksamheten, har projektet stimulerat ett pedagogiskt utvecklingsarbete inom ämnet om transnationella och transmediala perspektiv i mediehistorisk såväl utbildning som forskning. Samverkan med övriga samhället har i första hand skett i form av populärvetenskapliga föredrag, bland annat vid de så kallade HT-dagarna i Lund 2017.