Anna Cullhed
“Moving Medea: The Transcultural Stage in the Eighteenth Century”

Projektets syfte och utveckling

Projektets syfte är att genom en jämförande analys visa hur Medeagestalten förändras i europeisk dramatik och musikdramatik under perioden 1750-1800 med fokus på genus och spatialitet. Projektet utgår från den feministiska kritikens modifiering av Habermas teori om åtskillnaden mellan privat och offentligt under 1700-talet. Frågeställningarna berör de påfallande skillnaderna mellan Medeaverk från olika platser, genrevalets betydelse och de mediala förutsättningarna, knutna till tidens estetiska diskussion. Medea, en extrem gestalt ur grekisk mytologi, fungerar som ett prisma som bryter och sprider tidens brännande frågor – moderskap, mänsklighet, barbaren, sexualitet, maskulinitet, femininitet – gestaltade med hjälp av olika medier för en växande publik.

Projektet har utvecklats på flera plan. Ett starkare fokus på sexualitet under 1700-talet har tillkommit, samt på den historiska förändringen i gestaltningen av Medea under andra hälften av 1700-talet.

Genomförande

Genomförandet omfattar sökning av sekundärlitteratur och källor, inläsning, skrivande, medverkan vid konferenser i Sverige och internationellt samt föredrag. Jag har även arrangerat ett internationellt symposium i Stockholm. Under hela projektperioden har jag hållit 13 föredrag nationellt och internationellt. Eftersom projektets frågeställningar griper över flera områden har de akademiska sammanhangen varit mångvetenskapliga – från min egen disciplin, litteraturvetenskap, till estetik, idéhistoria och tvärvetenskapliga 1700-talsstudier. Föredrag riktade till allmänheten har nått både yngre (öppen föreläsning för studenter och allmänhet) och äldre (Senioruniversitetet). Projekttiden avrundas med att jag arrangerar en panel vid den internationella 1700-talskongresen i Edinburgh i juli 2019 (ISECS). Jag har också tillbringat kortare forskningsperioder i Oxford och Wolfenbüttel för att kunna utnyttja biblioteksresurser och för att knyta internationella kontakter. Under projekttiden har jag flyttat från Linköpings universitet till Stockholms universitet. Detta har inneburit fördelar för projektet, som en större och mångvetenskaplig 1700-talsmiljö vid SU. Nya och förändrade arbetsuppgifter är dock tidskrävande, vilket i någon mån försinkat arbetet med slutförandet av projektet.

Jag har publicerat färre artiklar under projekttiden än planerat. Orsakerna varierar, från en konferenspublikation som valde ett smalt urval till en refuserad artikel. En konferenspublikation på Brill (se publikationslistan) har dragit ut på tiden. Fokus ligger nu på två böcker – en antologi som är resultatet av symposiet i Stockholm 2018, och min egen monografi. I september 2019 kommer ett proposal för antologin att skickas till Oxford University Press, serien Classical Presences. Min medredaktör, Fiona Macintosh vid The Archive of Performances of Greek and Roman Drama, professor i Classics vid Oxfords universitet, bistår med sin stora sakkunskap. Om förslaget antas räknar vi med en färdig bok hösten 2020. Ett proposal för min egen monografi kommer att skickas till Oxford University Studies in the Enlightenment. Eftersom böckerna ännu inte publicerats har jag inte använt bidraget för open access.

Projektets tre viktigaste resultat

1. Barbaren
I mitt bidrag till symposieantologin, ”Inverting the Barbarian. Estrangement and Excess in the Eighteenth-Century Medea”, gör jag en i huvudsak begreppshistorisk analys av barbaren i Medeadramatiken. Medan Euripides definierar Medea som barbar, det vill säga icke-grek, och, som Edith Hall framhåller, en gestalt präglad av omåttlighet, är det påfallande att flera av det sena 1700-talets diktare beskriver Jason som en barbar. Jag argumenterar för att begreppet ska förstås som en i första hand etisk karakteristik, inte en etnisk eller spatial beteckning. Med hjälp av samtida skönlitteratur och ordböcker kan jag visa hur denna förståelse av barbaren som en hjärtlös och grym person oavsett härkomst var vanlig under slutet av 1700-talet inom flera språkområden. Genom mitt jämförande och begreppshistoriska perspektiv, och med hjälp av sökningar i stora datamängder, kan jag visa hur begreppet förändras på mycket kort tid, och hur den spatiala dimensionen går från helt obefintlig till avgörande från 1790-talet. Därmed kan jag bidra till pågående forskning, främst ”Barbarian: Explorations of a Western Concept in Theory, Literature, and the Arts” (Markus Winkler et al.), som utkommit med ett första band 2018. I detta ambitiösa projekt utgår analyserna av 1700-talstexter främst från tyska exempel, medan min analys omfattar betydligt fler språkområden (svenska, tyska, franska, engelska).

2. Den genushistoriska förändringen
Valet av en kort tidsperiod för projektet, 1750-1800, motiverades av att tidigare forskning gjort större historiska svep, och ofta innefattat många olika konstarter. Därmed är förändringarna i viss mån överraskande: Medea behåller inledningsvis drag från Senecas häxa (Noverre), förvandlas därefter till den ömkansvärda modern och övergivna hustrun (Gotter, Clément, Lidner), för att slutligen bli en undantagskvinna, dömd till undergång (Hoffmann, Klinger). I hennes ställe träder den ideala flickkvinnan Kreusa, Medeas yngre rival och Jasons nya kärlek. Medeaberättelsen utgör för 1700-talets diktare en möjlighet att iscensätta olika varianter av femininitet. Jag har också kunnat visa en paradox i tiden: samtidigt som stjärnskådespelerskan blir ett framgångsrikt subjekt i offentligheten förändras själva rollen. Medeagestaltens öde blir att gå under, triumfen uteblir, och hennes femininitet utrangeras som en anomali i samma offentlighet. Medea utgör en central projektionsyta för det sena 1700-talets debatt om kvinnan som mor, som hustru och som subjekt i relation till kategorierna privat och offentligt.

3. Medea som text i en borgerlig offentlighet
De mediala frågorna har sällan diskuterats i tidigare forskning. Flera av källtexterna har aldrig nått scenen, trots att de utgörs av tragedier och operalibretti. Men även verk som blivit uppförda gavs ut i olika tryckta versioner, som exempelvis omarbetningar för specifika föreställningar, eller omarbetningar för en diktares samlade verk. Medeagestalten är därmed, förutom en paradroll för tidens stjärnaktriser, en katalysator för tryckta texter i en oanad omfattning och en del av 1700-talets ”print revolution”. Medea är också centrum för en teoretisk reflektion kring hur känslor kan gestaltas inom olika genrer och medier. Även den mediehistoriska analysen bygger på jämförelser mellan flera språkområden och översättningar mellan språken. Jag placerar därmed Medeadramatiken, och andra texter som berör Medeagestalten, som centrala texter inom den borgerliga offentlighet som bildar ramen för mitt projekt.

Nya forskningsfrågor

Tack vare det internationella nätverket som etablerats har jag fått möta Medea i varierande språkdräkt. Ryska, spanska, portugisiska och italienska Medeor ger upphov nya frågor, inte minst hur Medeagestalten aktualiseras i ett kolonialt perspektiv.

Projektets internationella dimensioner

Jag har tillbringat flera kortare forskningsperioder utomlands, i Oxford och Wolfenbüttel, för att kunna utnyttja biblioteksresurser och för att knyta internationella kontakter. Både APGRD, Bodleian Library i Oxford och Herzog August Bibliothek i Wolfenbüttel har gett mig tillgång till källmaterial och till aktuell forskningslitteratur som är svår att finna vid svenska bibliotek. Kontakterna med Fiona Macintosh och Edith Hall, grundare av APGRD, har varit mycket betydelsefulla, inte minst inför publiceringen av den kommande antologin. Den mångvetenskapliga forskningsmiljön i Wolfenbüttel har också varit mycket givande. I samband med symposiet 2018 knöt jag nya kontakter med forskare inom olika discipliner från Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Tyskland, som antingen deltog i konferensen eller som bidrar till antologin. Jag ser fram emot ett fortsatt arbete inom detta nätverk. Vidare har min medverkan i konferenser (Rotterdam, Amsterdam, Oslo, Edinburgh, Stockholm och Uppsala) bidragit till att presentera projektet i internationella forskningssammanhang.

Spridning av forskningsresultaten

De preliminära resultaten har spridits nationellt och internationellt genom föredrag och konferensbidrag, samt genom artiklar. I de två böcker som kommer att publiceras sprids resultaten inom en global forskningsgemenskap med engelska som gemensamt språk. Genom föredrag och öppna evenemang har jag även förmedlat min forskning till grupper utanför vetenskapssamhället, som yngre litteraturintresserade och seniorer inom Senioruniversitetet. Vid symposiet i Stockholm 2018 samarbetade jag med Stockholms Studentsångare, som framförde opublicerade Medeasånger av Eric Jacob Arrhén von Kapfelman. Detta evenemang var öppet för allmänheten.