Gestaltad natur. Offentliga akvarier som kunskapsinstitutioner.
Gestaltad natur. Offentliga akvarier som kunskapsinstitutioner.
Projekt Gestaltad natur svarar på frågan om hur föreställningar om natur och miljö produceras, gestaltas och distribueras på offentliga akvarier. Dessa kombinerar ambitionen att informera om hav och havsmiljö med viljan att underhålla. De är en viktig länk mellan forskning och allmänhet; de sprider kunskap om en hotad natur och manar till engagemang för miljö och framtid.
Projektet problematiserar tre områden: (1) gestaltning, (2) kunskapsflöden samt (3) kombinationen fiktion och fakta. I projektet undersöks de konventioner och förhandlingar genom vilka naturen ges en fysisk gestaltning. Natur och hållbarhet är kunskapsfält i kontinuerlig omvandling. En fråga är därför hur ny kunskap införlivas i akvariernas gestaltningar och hur tidigare förståelser hanteras och mönstras ut. Studien uppmärksammar hur en globalt spridd populärkultur bidrar till de marina gestaltningarna, hur fakta och fiktion kombineras och hur detta påverkar publikreaktionerna.
Offentliga akvarier befinner sig i gränslandet mellan vetenskap och upplevelseindustri. Studien knyter an till forskning som på olika sätt berör denna skärningspunkt och kan relateras till Science & Technology Studies, studier av utställd natur, human/animalstudies och studier av upplevelseindustrier.
Projektet Gestaltad natur är en kvalitativ undersökning som använder sig av en etnografisk metod. Projektet utförs av Lars Kaijser, docent i etnologi.
Projekt Gestaltad natur svarar på frågan om hur föreställningar om natur och miljö produceras, gestaltas och distribueras på offentliga akvarier. Dessa kombinerar ambitionen att informera om hav och havsmiljö med viljan att underhålla. De är en viktig länk mellan forskning och allmänhet; de sprider kunskap om en hotad natur och manar till engagemang för miljö och framtid.
Projektet problematiserar tre områden: (1) gestaltning, (2) kunskapsflöden samt (3) kombinationen fiktion och fakta. I projektet undersöks de konventioner och förhandlingar genom vilka naturen ges en fysisk gestaltning. Natur och hållbarhet är kunskapsfält i kontinuerlig omvandling. En fråga är därför hur ny kunskap införlivas i akvariernas gestaltningar och hur tidigare förståelser hanteras och mönstras ut. Studien uppmärksammar hur en globalt spridd populärkultur bidrar till de marina gestaltningarna, hur fakta och fiktion kombineras och hur detta påverkar publikreaktionerna.
Offentliga akvarier befinner sig i gränslandet mellan vetenskap och upplevelseindustri. Studien knyter an till forskning som på olika sätt berör denna skärningspunkt och kan relateras till Science & Technology Studies, studier av utställd natur, human/animalstudies och studier av upplevelseindustrier.
Projektet Gestaltad natur är en kvalitativ undersökning som använder sig av en etnografisk metod. Projektet utförs av Lars Kaijser, docent i etnologi.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling
Syftet var att undersöka hur föreställningar om natur och miljö produceras, gestaltas och distribueras på offentliga akvarier. Vad gäller empiriskt underlaget har urvalet förskjutits något i jämförelse med de inledande planerna. Under projektperioden gavs möjlighet att medverka vid rekonstruktionen av en regnskogsmiljö på Universeums (Göteborg). De kontinuerliga samtalen med anställda vid Universum, fungerade som en introduktionskurs till vardagliga arbetet vid ett större offentligt akvarium. På liknande sätt hade jag genom Stockholms universitets försorg haft en sabbatstermin vid Scandinavian Section, UCLA, vilket möjliggjorde en fördjupad bekantskap med Los Angelesområdets akvarier. Kunskapsmålet har dock hela tiden varit intakt.
Kort om genomförandet
Studien har använt sig av etnografiska metoder. Verksamheterna på akvarierna har observerats och dokumenterats, samtidigt som nyckelpersoner intervjuats. Observationerna beskriver guidade turer och hur akvariemiljöerna används, de återger samtal med besökare och personal på akvarierna. Utställningarna har dokumenterats genom fotografier och filmer. Därtill finns anteckningar från interna akvariemöten. Akvariernas egen produktion av skrifter och häften har i mån av möjlighet samlats in, därutöver har hemsidor och sociala medier dokumenterats.
I undersökningen har särskilt vikt lagts vid akvarier där utställningar byggts om eller förnyats, vilket varit en god utgångspunkt för samtal kring verksamheternas villkor och ambitioner. Här måste särskilt ombyggnaden av Universums regnskog lyftas fram. Rekonstruktionen dokumenterades genom deltagande i planeringsmöten, diskussioner och i det praktiska arbetet med att producera texter och utforma regnskogsmiljöer. Vetenskapligt ansvariga, pedagoger, kommunikatörer och designers intervjuades kontinuerligt. Efter återinvigningen följde jag upp med ytterligare dokumentation av hur de nya miljöerna brukades. Denna dokumentation har fått ett större utrymme i undersökningen än vad som var planerat. På samma sätt, men i mindre skala har arbetet med nya utställningar också dokumenterats i Plymouth, London och Stockholm. Ett viktigt akvarium i sammanhanget är Aquarium of the Pacific i Long Beach, där sabbatsterminen i Los Angeles möjliggjorde återkommande intervjuer och att under fem månader kontinuerligt följa programverksamheten. Studiebesök med intervjuer och dokumentation har vidare skett på akvarier i Atlanta, Boston; Brighton, Chicago, Göteborg, Los Angeles; Monterey och Vladivostok.
Utöver detta har jag vid två tillfällen medverkat på International Aquarium Congress (IAC), (Vancouver 2016, Fukushima 2018). Dessa konferenser gav en värdefull insikt i hur akvarierna själva definierar sitt uppdrag och relaterar till samtida utmaningar vad gäller samhällsdebatter, natur och miljö. Dessa konferenser innebar också studiebesök och presentationer av akvarier i området. Min medverkan i IAC gav nya kontakter och öppnade för besök på andra akvarier.
Projektets tre viktigaste resultat.
De tre viktigaste resultat återkommer på samtliga akvarier, även om det finns skillnader i detalj och utförande. Det ska dock inte betraktas som att alla akvarier utförde sin verksamhet på samma sätt. Tvärtom återfanns skilda uppfattningar om hur verksamheten bör utföras vad gällde estetik, och pedagogiskt upplägg, likaväl som skötseln av djur. Det blev under IAC-mötena också tydligt att akvarierna utgjorde en arena där nationer, som Kina, Ryssland och USA profilerade sig mot varandra.
1. Akvarier kan betraktas som en populärvetenskaplig genre, vid sidan om naturhistorisk litteratur, naturfilmer eller naturhistoriska museer. De följer vissa former vad gäller såväl urval och gestaltning, som vilken information som förmedlas . Akvariernas ambition är att presentera vetenskapligt förankrad kunskap om natur och miljö på ett underhållande sätt. En viktig vetenskaplig utgångspunkt är att olika arter bäst förstås i sin miljö, vilket premierar gestaltade habitat som ideal. Förankringen i underhållningsbranschen påverkar utformningen av dessa habitat såtillvida att det finns ett fokus på karismatiska naturmiljöer som regnskog och öppna hav, och en särskild uppmärksamhet på karismatiska arter som hajar och amfibier. I många fall finns det också en vilja att skapa ett engagemang för natur och djur genom att skapa starka upplevelser i de olika akvariemiljöerna. De flesta akvarier betonar ambitionen att genom spektakulära naturmiljöer och dramatiserade berättelser skapa ett ”wow” (uttrycket används på både svenska och engelska). Enligt samma logik ska wow förhoppningsvis senare omvandlas till ett ”aha”, när vetenskapligt vetande möjliggör en djupare förståelse för naturens villkor.
2. Under den period som min undersökning utfördes introducerades begreppet ”antropocen” i offentligheten, vilket betecknar en geologisk epok präglad av människans inverkan. Antropocen återfinns på akvarierna som en kulturell tankefigur, alltså som ett sätt att förstå människans relation till natur och miljö. I ljuset av detta strävar akvarierna efter att visa hur människans handlingar påverkar jorden. Flera av de miljöfrågor som hanteras har global bäring, som plasten i haven och klimatförändringar. Här bidrar akvarierna genom sina utställningar till att knyta samman de globala förhållandena med de lokala förutsättningarna, och att så att säga översätta de globala förändringarna till lokala frågor, och vice versa, kan de visa hur lokala villkor är knutna till större och mer globala förhållanden.
3. På akvarierna presenterades alltså hur världens marina miljöer hotas av människan. Här använder sig akvarierna av ett pedagogiskt upplägg som visar hur människor påverkar miljön genom sina vardagliga konsumtionsrutiner. Ett återkommande grepp var därför att visa hur besökarna kan bidra till en bättre miljö genom att aktivt undvika produkter med till exempel palmolja eller att använda engångsplastpåsar, inspirerad av Michael Billings begrepp banal nationalism har jag valt att kalla detta banal hållbarhet.
Sammantaget kan sägas att akvarierna i sin förmedling av kunskap påminde om andra populärvetenskapliga genrer. Utmärkande var också hur akvariernas förmedlingsarbete är integrerat med teknisk utveckling vad gäller utformning av habitat och användning av nya material. Här utgör akrylplasten och möjligheten till mer fantasifulla akvarietankar en viktig förutsättning.
Eventuellt nya forskningsfrågor
Under besöken på akvarierna har jag noterat hur de gestaltar och presenterar invasiva främmande arter. Detta har uppmärksammats av kollegor i andra miljöer och tillsammans med Mattias Frihammar, Stockholms universitet, och Maja Lagerqvist, Uppsala universitet, har medel sökts för ett projekt kallat ”Invasiva främmande arter. Om betydelsen av kultur i hanteringen av miljöhot Invasiva arter” (Formas, Vetenskapsrådet).
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten samt om och hur samverkan skett.
Resultaten från projekt Staged Nature har redovisats via flera kanaler, nämligen vetenskapliga texter, vid internationella konferenser och i undervisning (bl.a. inom ramen för kursen Kultur- och naturarv. Vård, minne, upplevelse, där jag varit kursansvarig), därtill har projektet presenterats vid etnologiska seminarier i Lund och Umeå, samt vid kulturmiljövård i Göteborg. Vad gäller de vetenskapliga texterna är målet att nå ut med forskningsresultat på svenska, såväl som på engelska. De texter som har granskats genom peer-reviewförfarande är tillgängliga via Open Acces (länkar i litteraturlistan), det gäller också dem som är under utgivning. Material från undersökningen har presenterats på ett tiotal internationella konferenser. Nämnas här kan Naturens kulturer. Nasjonal fagkonferense forening for kulturforskning, Oslo, 2019, där jag höll en keynote-föreläsning, samt den, 34:e Nordiska etnologi och folkloristikkonferens i Uppsala 2018, där jag tillsammans med etnologen Elin Lundquist organiserade och ansvarade för en panel.
Samverkan har skett på olika sätt. Jag har varit medredaktör (med Simon Ekström), för en antologi som knyter an till projektet (Djur, Berörande möten och kulturella smärtpunkter). Jag medverkar i en kommande volym om klimatförändringar, Naming the Time: Climate Change, Chronotopes and Temporality, (ingår i det norska forskningsprojektet The Future is now under ledning av professor Kyrre Kverndokk, Universitetet i Bergen). Ett viktigt samarbete under åren har varit tillsammans med forskare vid University of Illinois, Urbana-Campaign (bland annat Jane Desmond), där resultat från Staged Nature presenterats vid två seminarietillfällen (2017 och 2018).
Syftet var att undersöka hur föreställningar om natur och miljö produceras, gestaltas och distribueras på offentliga akvarier. Vad gäller empiriskt underlaget har urvalet förskjutits något i jämförelse med de inledande planerna. Under projektperioden gavs möjlighet att medverka vid rekonstruktionen av en regnskogsmiljö på Universeums (Göteborg). De kontinuerliga samtalen med anställda vid Universum, fungerade som en introduktionskurs till vardagliga arbetet vid ett större offentligt akvarium. På liknande sätt hade jag genom Stockholms universitets försorg haft en sabbatstermin vid Scandinavian Section, UCLA, vilket möjliggjorde en fördjupad bekantskap med Los Angelesområdets akvarier. Kunskapsmålet har dock hela tiden varit intakt.
Kort om genomförandet
Studien har använt sig av etnografiska metoder. Verksamheterna på akvarierna har observerats och dokumenterats, samtidigt som nyckelpersoner intervjuats. Observationerna beskriver guidade turer och hur akvariemiljöerna används, de återger samtal med besökare och personal på akvarierna. Utställningarna har dokumenterats genom fotografier och filmer. Därtill finns anteckningar från interna akvariemöten. Akvariernas egen produktion av skrifter och häften har i mån av möjlighet samlats in, därutöver har hemsidor och sociala medier dokumenterats.
I undersökningen har särskilt vikt lagts vid akvarier där utställningar byggts om eller förnyats, vilket varit en god utgångspunkt för samtal kring verksamheternas villkor och ambitioner. Här måste särskilt ombyggnaden av Universums regnskog lyftas fram. Rekonstruktionen dokumenterades genom deltagande i planeringsmöten, diskussioner och i det praktiska arbetet med att producera texter och utforma regnskogsmiljöer. Vetenskapligt ansvariga, pedagoger, kommunikatörer och designers intervjuades kontinuerligt. Efter återinvigningen följde jag upp med ytterligare dokumentation av hur de nya miljöerna brukades. Denna dokumentation har fått ett större utrymme i undersökningen än vad som var planerat. På samma sätt, men i mindre skala har arbetet med nya utställningar också dokumenterats i Plymouth, London och Stockholm. Ett viktigt akvarium i sammanhanget är Aquarium of the Pacific i Long Beach, där sabbatsterminen i Los Angeles möjliggjorde återkommande intervjuer och att under fem månader kontinuerligt följa programverksamheten. Studiebesök med intervjuer och dokumentation har vidare skett på akvarier i Atlanta, Boston; Brighton, Chicago, Göteborg, Los Angeles; Monterey och Vladivostok.
Utöver detta har jag vid två tillfällen medverkat på International Aquarium Congress (IAC), (Vancouver 2016, Fukushima 2018). Dessa konferenser gav en värdefull insikt i hur akvarierna själva definierar sitt uppdrag och relaterar till samtida utmaningar vad gäller samhällsdebatter, natur och miljö. Dessa konferenser innebar också studiebesök och presentationer av akvarier i området. Min medverkan i IAC gav nya kontakter och öppnade för besök på andra akvarier.
Projektets tre viktigaste resultat.
De tre viktigaste resultat återkommer på samtliga akvarier, även om det finns skillnader i detalj och utförande. Det ska dock inte betraktas som att alla akvarier utförde sin verksamhet på samma sätt. Tvärtom återfanns skilda uppfattningar om hur verksamheten bör utföras vad gällde estetik, och pedagogiskt upplägg, likaväl som skötseln av djur. Det blev under IAC-mötena också tydligt att akvarierna utgjorde en arena där nationer, som Kina, Ryssland och USA profilerade sig mot varandra.
1. Akvarier kan betraktas som en populärvetenskaplig genre, vid sidan om naturhistorisk litteratur, naturfilmer eller naturhistoriska museer. De följer vissa former vad gäller såväl urval och gestaltning, som vilken information som förmedlas . Akvariernas ambition är att presentera vetenskapligt förankrad kunskap om natur och miljö på ett underhållande sätt. En viktig vetenskaplig utgångspunkt är att olika arter bäst förstås i sin miljö, vilket premierar gestaltade habitat som ideal. Förankringen i underhållningsbranschen påverkar utformningen av dessa habitat såtillvida att det finns ett fokus på karismatiska naturmiljöer som regnskog och öppna hav, och en särskild uppmärksamhet på karismatiska arter som hajar och amfibier. I många fall finns det också en vilja att skapa ett engagemang för natur och djur genom att skapa starka upplevelser i de olika akvariemiljöerna. De flesta akvarier betonar ambitionen att genom spektakulära naturmiljöer och dramatiserade berättelser skapa ett ”wow” (uttrycket används på både svenska och engelska). Enligt samma logik ska wow förhoppningsvis senare omvandlas till ett ”aha”, när vetenskapligt vetande möjliggör en djupare förståelse för naturens villkor.
2. Under den period som min undersökning utfördes introducerades begreppet ”antropocen” i offentligheten, vilket betecknar en geologisk epok präglad av människans inverkan. Antropocen återfinns på akvarierna som en kulturell tankefigur, alltså som ett sätt att förstå människans relation till natur och miljö. I ljuset av detta strävar akvarierna efter att visa hur människans handlingar påverkar jorden. Flera av de miljöfrågor som hanteras har global bäring, som plasten i haven och klimatförändringar. Här bidrar akvarierna genom sina utställningar till att knyta samman de globala förhållandena med de lokala förutsättningarna, och att så att säga översätta de globala förändringarna till lokala frågor, och vice versa, kan de visa hur lokala villkor är knutna till större och mer globala förhållanden.
3. På akvarierna presenterades alltså hur världens marina miljöer hotas av människan. Här använder sig akvarierna av ett pedagogiskt upplägg som visar hur människor påverkar miljön genom sina vardagliga konsumtionsrutiner. Ett återkommande grepp var därför att visa hur besökarna kan bidra till en bättre miljö genom att aktivt undvika produkter med till exempel palmolja eller att använda engångsplastpåsar, inspirerad av Michael Billings begrepp banal nationalism har jag valt att kalla detta banal hållbarhet.
Sammantaget kan sägas att akvarierna i sin förmedling av kunskap påminde om andra populärvetenskapliga genrer. Utmärkande var också hur akvariernas förmedlingsarbete är integrerat med teknisk utveckling vad gäller utformning av habitat och användning av nya material. Här utgör akrylplasten och möjligheten till mer fantasifulla akvarietankar en viktig förutsättning.
Eventuellt nya forskningsfrågor
Under besöken på akvarierna har jag noterat hur de gestaltar och presenterar invasiva främmande arter. Detta har uppmärksammats av kollegor i andra miljöer och tillsammans med Mattias Frihammar, Stockholms universitet, och Maja Lagerqvist, Uppsala universitet, har medel sökts för ett projekt kallat ”Invasiva främmande arter. Om betydelsen av kultur i hanteringen av miljöhot Invasiva arter” (Formas, Vetenskapsrådet).
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten samt om och hur samverkan skett.
Resultaten från projekt Staged Nature har redovisats via flera kanaler, nämligen vetenskapliga texter, vid internationella konferenser och i undervisning (bl.a. inom ramen för kursen Kultur- och naturarv. Vård, minne, upplevelse, där jag varit kursansvarig), därtill har projektet presenterats vid etnologiska seminarier i Lund och Umeå, samt vid kulturmiljövård i Göteborg. Vad gäller de vetenskapliga texterna är målet att nå ut med forskningsresultat på svenska, såväl som på engelska. De texter som har granskats genom peer-reviewförfarande är tillgängliga via Open Acces (länkar i litteraturlistan), det gäller också dem som är under utgivning. Material från undersökningen har presenterats på ett tiotal internationella konferenser. Nämnas här kan Naturens kulturer. Nasjonal fagkonferense forening for kulturforskning, Oslo, 2019, där jag höll en keynote-föreläsning, samt den, 34:e Nordiska etnologi och folkloristikkonferens i Uppsala 2018, där jag tillsammans med etnologen Elin Lundquist organiserade och ansvarade för en panel.
Samverkan har skett på olika sätt. Jag har varit medredaktör (med Simon Ekström), för en antologi som knyter an till projektet (Djur, Berörande möten och kulturella smärtpunkter). Jag medverkar i en kommande volym om klimatförändringar, Naming the Time: Climate Change, Chronotopes and Temporality, (ingår i det norska forskningsprojektet The Future is now under ledning av professor Kyrre Kverndokk, Universitetet i Bergen). Ett viktigt samarbete under åren har varit tillsammans med forskare vid University of Illinois, Urbana-Campaign (bland annat Jane Desmond), där resultat från Staged Nature presenterats vid två seminarietillfällen (2017 och 2018).