Förändringens reflektioner: Naturen i litterära och historiska källor från Island ca. 800 till 1800
Island är välkänt för sin rika litterära tradition, med en stor mängd skrivna verk som omfattar många olika genrer, från de berömda Islänningasagorna till otaliga andra texter av stort värde. Dessa dokument innehåller mycket information om naturens värld (t ex berättelser om vulkanutbrott, glaciärers tillväxt och utbredning, störtfloder, extrema vintrar, svåra stormar och farlig havsis), en miljö präglad av snabba och oförutsägbara förändringar med stora potentiella samhällsproblem som följd. Projektet syftar till en systematisk analys av väder, klimat och annan information om naturmiljön i isländsk litteratur, såsom historiografiska, litterära och normativa dokument från tidig medeltid till omkring år 1800. Miljökatastrofer, extrema händelser och människors anpassning till förändringar i livsmiljön i det förgångna kan ge värdefulla referenspunkter för nutida och framtida socioekologiska förändringar. Forskningsfrågorna berör lokal miljömedvetenhet och dess utveckling och spridning, uppkomsten av lokala ideologier om naturen och miljön, resursanvändningssystemens utveckling, och hur operativa uppfattningar om relationen människa-natur har påverkat samhälleliga strukturer och rörelser. Projektet är också viktigt för att det belyser pågående arbeten om Islands miljöhistoria. Det kommer även att kunna lägga grunden för ett större forskningsprogram med liknande fokus men utvidgat till hela den nordatlantiska regionen.
Slutredovisning
ICECHANGE-projektet har genomfört en systematisk analys av natur och naturfenomen som dessa beskrivs i litteratur och historiebeskrivningar från Island under perioden 800-1800 e.Kr. Dessa datum valdes av följande anledningar. Traditionellt sätts datumet för kolonisering av Island till 871 e.Kr, men det finns en del bevis för ett något tidigare datum. Några tidiga källor hänvisar dessutom till händelser precis före bosättningen. Slutdatumet (1800) valdes eftersom det därefter finns så rikligt med källor att det inte hade varit möjligt att behandla dem alla inom ramen för ett 3-årigt projekt. Tidsperioden för projektet möjliggjorde även ett perspektiv som spänner sig över ett årtusende. Projektet har dragit nytta av Islands rikedom av skriftliga källor från många olika genrer och har genomfört systematiska analyser av beskrivningar av väder, klimat, och annan miljörelaterad information i de rika isländska korpusarna av litteratur, som omfattar historiografiska, litterära och normativa dokument. Fokus har inkluderat beskrivningar av vulkanutbrott, intrång av glaciärer, översvämningar, extrema vintrar, hårda stormar, och skadlig havsis som drev mot kusterna. Som förväntat har analyserna visat på en miljö utsatt för snabba förändringar med extrema konsekvenser som ofta orsakade svåra umbäranden för den mänskliga befolkningen. Undersökningarna av dessa aspekter delades in i fyra huvudsakliga faser av projektet och fem fokusuppgifter.
Projektets fyra faser har genomförts som planerat och utgjordes av i) undersökningar av tidigare arbete relevant för projektet; ii) en inventering av relevanta miljödokument med särskilt fokus på dokument som inte tidigare studerats eller publicerats; iii) nära läsning och analys av utvalda dokument (baserat på inventeringen) för intressanta miljöbeskrivningar (litterära texter) och miljörelaterad information (historiska källor): iv) en syntes av projektets resultat och integration av kunskap från arkeologi och geovetenskap. Fokus lades på fem fokusuppgifter: i) ekokritisk analys av litterära verk; ii) analys av klimatdata i historiskt källmaterial (för att rekonstruera klimatvariationer över projektets tidsperiod); iii) dokumentation av naturliga faror (särskilt vulkanutbrott och stormar) baserat på historiska och geologiska uppgifter; iv) analys av landskötsel och resurssystem i historiska källmaterial; v) mänskliga reaktioner på olika systematiska svårigheter: både a) utdragna eller återkommande händelser; och b) extrema naturliga faror och pandemier. Följande exemplifierar projektresultat från dessa fem fokusuppgifter:
i) Ekokritiska och integrerade analyser av litterära verk har fokuserat på konceptet miljöminne (enviromental memory) liksom flera nya tillvägagångssätt för studier av sådana verk i ljuset av samtida studier som utforskar varaktighet (long durée) av mänsklig påverkan på ölandskap, klimatets och andra miljöförändringars påverkan på mänskliga samhällen, och samspelet mellan mänskliga samhällen och deras miljöer från olika rumsliga och tidsmässiga perspektiv (Hartman et al., 2017). Hartman et al (2017) illustrerar även fördelar med ett integrerat tillvägagångssätt för miljöstudier som använder data, metoder, och analysverktyg från miljöhumaniora, samhällsvetenskap och geovetenskap för att bättre förstå långsiktig mänsklig ekodynamik och föränderliga förhållanden mellan människa, landskap och miljö över tid. Ett ytterligare signifikant fokus har varit en omvärdering av kopplingar mellan människa, natur och miljö som dessa reflekteras i olika litterära verk. Detta har åstadkommits genom utvecklandet av ett långtidsperspektiv (long durée) på mänskliga uppfattningar och förståelser av natur och miljö som är historiskt betingade och förändras över tid, i vissa fall fundamentalt. En djupare förståelse av sådana förändringar kan på ett värdefullt sätt belysa våra egna, moderna förståelser av natur, miljö och socio-ekologiska förhållanden, såväl som "multivokala” (multivocal i engelskspråkig mening) förståelser av dåtid inom ramen för både temporala och spatiala/geografiska sammanhang. ICECHANGE projektets nya studier/läsningar av isländska litterära källor har bidragit till att utveckla ny förståelse och kunskap inom alla dessa områden, delvis genom tillämpning av nya ekokritiska teorier och genom den slags metoder för miljöhumaniora som nämnts ovan. Sådana metoder ser på den gradvisa utvecklingen (över generationer och diakront i vidare bemärkelse) av litterära verk (inklusive narrativ, motiv, och "multivokala" förståelser av plats i historisk, kulturell, biografisk, och miljömässig bemärkelse) och i ljuset av organiska (iterativa) utvecklingsprocesser över tid, allteftersom dessa utspelar sig inom ramen för lokala traditioner som innebär värdering, förståelse, ihågkommelse och även omvärderingar av dåtiden. Dessa nya metoder för analyser av litterär miljöhistoria och så kallade ”gröna” kulturella studier som är framträdande i detta arbete inom ICECHANGE-projektet har influerats av nya teoretiska bidrag från materiell ekokritik och kulturell ekologi (Hreinsson, 2018 abc; 2019), historisk ekologi (Crumley, 2016; Crumley et al., 2019; Isendahl, 2019) och integrerad miljöhumaniora (Hartman, 2015; 2016abc; Hartman et al., 2017; Lethbridge & Hartman, 2016).
ii) Projektet lade tyngdvikt också på historiska beskrivningar av miljöförändringar. Analyser av klimatvariationer och naturliga faror för perioden 1400 till 1700 resulterade i beskrivningar av miljörelaterad stress, inklusive svält, dödlighet och boskapsdöd (Ogilvie, 2020) liksom analyser av förekomst av havsis och stormar (Ogilvie, 2021). En analys med fokus på klimatrelaterad och geologisk historia för perioden 1600 till 1800 är kommande (se artiklar under förberedelse i avsnittet för publikationer). Klimatanalyser inom projektet har också bidragit till översiktsartiklar, e.g., Pfister et al 2018.
iii) Den tredje fokusuppgiften var dokumentation av naturliga faror. Särskilt fokus lades på förekomst av havsis som nådde Islands kuster med hjälp av havsströmmar från östra Grönland. Isen hade flera negativa konsekvenser. Isen hindrande fiske när den låg invid kusten, och den försvårade för nödvändiga handelsfartyg att lägga till vid kusten. Ännu mer skadlig var den sänkning av temperaturen som havsisen orsakade. Denna hade allvarliga konsekvenser för den livsviktiga grässkörden (Under den största delen av Islands historia har klimatet gjort att möjligheter till jordbruk varit begränsade så att gräs för boskap varit den viktigaste grödan). När grässkörden slog fel och det inte fanns tillräckligt med hö för att utfordra boskap över vintern så riskerade boskap att dö, med svält som konsekvens för den mänskliga populationen. För den tidigare delen av projektperioden finns endast sporadiska data, men det är sannolikt att det var svåra havsisår till exempel 1233, 1261, 1306, 1320 och 1374. Det finns visst belägg för att temperaturerna på Island var relativt milda under hela perioden 1395 till 1430. För perioden 1430 till 1560 finns väldigt få samtida källor. Åren mellan 1580-tal och 1590-tal hade sannolikt mycket havsis. De svåra havsisåren runt 1600 är väldokumenterade, liksom åren 1615 och 1633. Från ca. 1640 till ca. 1680 verkar det ha förekommit lite havsis utanför Islands kuster. Under perioden 1600 till 1800 verkar årtiondena med mest havsis vara 1750-talet och 1780-talet. Även om vi undvikit ett klimatdeterministiskt perspektiv, kan vi inte tvivla på att de svåra havsisåren medverkade till de många perioder av svält som förekommit under Islands historia. De två mest ödeläggande vulkanutbrott som förekom under projektets tidsperiod var Öræfajökull 1727, när ett helt distrikt i sydöst förstördes, och Lakagígar-utbrottet 1782-3, vilket hade katastrofala följder på Island, inte för att utbrottet orsakade direkta förluster av liv, men på grund av dess indirekta följder som resultat av utsläpp av vulkaniska gaser och aska som spreds av vinden. Gräset som var livsviktig föda för betande boskap blev förorenad och flourförgiftat. Uppskattningsvis dog en fjärdedel av Islands befolkning som ett resultat av utbrottet. Se Demarée and Ogilvie, 2017 och diksussionen av Ogilvie i Damodaran et al., 2018.
iv) Projektets fjärde fokusuppgift var en undersökning av landanvändning och resursutnyttjande och behandlade således system för ekonomisk och social organisation. Exempel på ny och värdefull forskning från projektet tar upp frågor om vidden av medeltida bosättningar på Island. Det visar sig att tillgängliga skriftliga källor för Det visar sig att tillgängliga skriftliga källor för så kallade "hjáleiga" (ett system där en person hyr från en bonde som i sin tur hyr från den som äger gården) bara visar toppen av isberget. Ny forskning visar att antalet övergivna "hjáleiga" är mycket högre än man tidigare trott. Denna upptäckt har potential att förändra parametrar för utvärdering av isländsk medeltida social, ekonomi- och miljöhistoria. En annan upptäckt berör rollen av valstrandningar i den medeltida ekonomin. Ett stort antal samtida dokument beskriver dessa resurser. Dokumenten finns tillgängliga i Diplomatarium Islandicum och dessa material har inte analyserats eller använts i forskning förrän nu. Analyser av dessa dokument visar att valstrandningar utgjorde viktiga källor till valkött och späck från 1200-talet och framåt, en extremt välkommen källa till föda. Deras framträdande roll i dessa dokumentära källor visar att strandningarna var mycket viktigare än man tidigare antagit. I korthet har många av våra analyser resulterat i omvärderingar av konventionella visdomar om socioekonomiska förändringar och resursanvändning på Island under medeltiden.
v) Den femte fokusuppgiften för projektet utvärderade mänsklig respons på systematiska förändringar. En nyckelfråga var hur människor hanterade kortvariga extrema händelser så som stormar, laviner, glaciäröversvämningar, havisår, svält och epidemier. Under krisår (så som tidigt 1600-tal, 1690-talet, 1750-talet och 1780-talet) orsakade extremt väder och havsis (liksom svåra ekonomiska och politiska förhållanden) svält och död. Mänsklig respons på sådana omständigheter verkar främst ha tagit sig uttryck i övergivna bondgårdar och ökad tillflykt till fiskeri. Ett ytterligare fokus var förlista skepp. I analyserade data för perioden 1599-1700 noteras förlista skepp 1599, 1600, 1602, 1603, 1608-1610, 1613-1616, 1618-1621, 1623, 1625-1629, 1631-1633, 1635-1645, 1647, 1648, 1650, 1652-1656, 1658, 1661-1663, 1665, 1666, 1669-1672, 1674, 1678, 1681-1685, 1687-1690, and 1694-1700. Med andra ord verkar det ha förekommit förlista skepp för lokala isländska fiskare nästan varje år under denna period (Ogilvie, 2021). Epidemier var också väldigt störande händelser i Islands historia som ibland orsakade förändringar i användandet av land och resurser. Signifikanta epidemier härjade 1402-1404 och 1494 (pesten) och ett utbrott av smittkoppor skedde 1707-09. Intressant nog kan det senare även ha påverkat fiskeriet eftersom minskad befolkning ledde till att det fanns färre män som besättning till båtarna.
ICECHANGE-projektet har varit extremt framgångsrikt på alla områden och har resulterat i ett stort antal presentationer och publikationer, några är fortfarande in press, men kanske är det mest signifikanta resultatet av projektet att ICECHANGE visat på det potentiella värdet av bidrag från humaniora till miljö- och klimatforskning. Som ett exempel på detta, kan vi nämna att en ny artikel (see http://theconversation.com/why-science-needs-the-humanities-to-solve-climate-change-113832) som argumenterar för humanioras centrala roll för att finna lösningar på problem kopplade till klimatförändringar hänvisar till ICECHANGEs prisvinnande artikel Hartman et al, 2017. Ett ytterligare signifikant resultat av projektet blir en kommande bok som författas av projektmedlemmarna. Ytterligare viktiga resultat inkluderar upptäckten av ett stort antal (tidigare okända) historiska och litterära källor, särskilt i opublicerat manuskriptform av hög relevans för projektet. Detta inkluderar de första stegen i upprättandet av en databas av över 14000 fotografier av manuskriptsidor som innehåller natur-/miljöpoesi, med ursprung i två manuskriptsamlingar som inkluderar omfattande register upprättade av lekmanna-filologen Pall Palsson (1806-1877). Sammantaget så är detta kanske den mest representativa samlingen av isländsk poesi från tiden efter reformationen. Projektet har arbetat för att designa och testköra en open-source plattform och online gränssnitt för crowdsourcing av citizen-science transkriptioner av ett urval av dessa opublicerade litterära verk i manuskriptform som ett pilotprojekt. Både den omfattande högupplösta fotografiska dokumentationen av dessa tidigare opublicerade verk i manuskript (från 1700-1900) och pilotprojektet som testar plattform och metod för att digitalisera transkriptioner av dessa verk som en open-source databas för ett uppföljande projekt är särskilt värdefulla resultat av projektet.
Det bör poängteras att ett antal föreläsningar och konferenspresentationer som planerats för 2020 påverkades av nedstängningar och inställda events på grund av Covid-19 pandemin. I många fall, ställdes workshops, konferenser och andra offentliga events in av denna anledning, och i andra fall bokades de om till 2021 eller sköts på framtiden och har ännu inte fått nya datum fastställda. Pandemin har haft en mycket störande inverkan på de workshops för ICECHANGE medlemmarna som planerats för 2020 på Island, i Sverige och Storbritannien, för vilka intensivt arbete med gemensamma artiklar och kapitel, liksom ett bokprojekt hade schemalagts för omfattande syntesarbete. Denna utveckling har resulterat i förseningar av slutliga integrationsaktiviteter och insatser med dessa publikationer. Arbetena i fråga är fortfarande aktuella för publikation, men kan som en följd av dessa omständigheter komma att publiceras först senare under 2021 eller 2022.
Trots dessa Covid-19-relaterade förseningar, så har det treåriga projektet varit framgångsrikt och produktivt. Det har resulterat i: en publicerad bok, två böcker under arbete, 18 publicerade artiklar, 10 artiklar under arbete, 4 extended abstracts, en rapport publicerad i konferens-proceedings, 52 konferenspresentationer, och 17 individuella presentationer. Utöver detta, som också noteras i avsnittet för publikationer i denna rapport, så är en open-access domän för ICECHANGE-projektet under arbete och planeras att lanseras i mars-april 2021.
REFERENSER SOM INTE FINNS I PUBLIKATIONSLISTAN
Crumley, Carole L. 2016. Historical Ecology. (In) Hilary Callan (ed), The Wiley Blackwell International Encyclopedia of Anthropology, Hilary Callan, (ed). New York: Wiley Blackwell.
Crumley, Carole L., Lennartsson, T. and Westin, A. eds. 2019. Issues and Concepts in Historical Ecology: The Past and Future of Landscapes and Regions. Cambridge, Cambridge University Press.
Hartman, Steven. 2015. Unpacking the Black Box: the need for Integrated Environmental Humanities (IEH) (2015). In Future Earth Blog, published 3 June 2015.
Hartman, Steven. 2016a. Revealing Environmental Memory: what the study of medieval literature can tell us about long-term environmental change.” In Biodiverse Nr. 2 2016 (May 2016) online. Tidskrift från Center för Biologisk Mångfald, Sveriges Landbruksuniversitet. PRV utgivningsbevis nr. 21404.
Hartman, Steven. 2016b. Att avkoda det ekologiska minnet: Vad studier av medeltida litteratur kan berätta om historiska miljöförändringar.” In Biodiverse Nr. 2 2016 (May 2016). Tidskrift från Center för Biologisk Mångfald, Sveriges Landbruksuniversitet, 4-7. PRV utgivningsbevis nr. 21404.
Hartman, Steven. 2016c. Climate Change, Public Engagement & Integrated Environmental Humanities, Teaching Climate Change in the Environmental Humanities, Eds. (In) Shane Hall, Stephanie LeMenager and Stephen Siperstein (eds), Routledge: Abingdon & New York, 67-75. ISBN: 978-1138907157.
Hartman, Steven, Ogilvie, A.E.J. and Hennig, R. 2016. 'Viking' Ecologies: Icelandic Sagas, Local Knowledge and Environmental Memory. (In) Parham & Westling (eds), Cambridge Global History of Literature and Environment (Cambridge UP), 125-140. DOI: https://doi.org/10.1017/CBO9781316212578.010.
Isendahl, C. 2019. Introduction: Bridging the Past and Present, (In) Christian Isendahl and Daryl Stump (eds), The Oxford Handbook of Historical Ecology and Applied Archaeology, 483-485. Oxford University Press, 48-485, 978-0-19-967269-1].
Lethbridge, Emily and Hartman, Steven. 2016, Inscribing Environmental Memory in the Icelandic Sagas (IEM) and the Icelandic Saga Map (ISM) Project, PMLA Vol 131: 2 (March 2016), 381-391. DOI: 10.1632/pmla.2016.131.2.381
Projektets fyra faser har genomförts som planerat och utgjordes av i) undersökningar av tidigare arbete relevant för projektet; ii) en inventering av relevanta miljödokument med särskilt fokus på dokument som inte tidigare studerats eller publicerats; iii) nära läsning och analys av utvalda dokument (baserat på inventeringen) för intressanta miljöbeskrivningar (litterära texter) och miljörelaterad information (historiska källor): iv) en syntes av projektets resultat och integration av kunskap från arkeologi och geovetenskap. Fokus lades på fem fokusuppgifter: i) ekokritisk analys av litterära verk; ii) analys av klimatdata i historiskt källmaterial (för att rekonstruera klimatvariationer över projektets tidsperiod); iii) dokumentation av naturliga faror (särskilt vulkanutbrott och stormar) baserat på historiska och geologiska uppgifter; iv) analys av landskötsel och resurssystem i historiska källmaterial; v) mänskliga reaktioner på olika systematiska svårigheter: både a) utdragna eller återkommande händelser; och b) extrema naturliga faror och pandemier. Följande exemplifierar projektresultat från dessa fem fokusuppgifter:
i) Ekokritiska och integrerade analyser av litterära verk har fokuserat på konceptet miljöminne (enviromental memory) liksom flera nya tillvägagångssätt för studier av sådana verk i ljuset av samtida studier som utforskar varaktighet (long durée) av mänsklig påverkan på ölandskap, klimatets och andra miljöförändringars påverkan på mänskliga samhällen, och samspelet mellan mänskliga samhällen och deras miljöer från olika rumsliga och tidsmässiga perspektiv (Hartman et al., 2017). Hartman et al (2017) illustrerar även fördelar med ett integrerat tillvägagångssätt för miljöstudier som använder data, metoder, och analysverktyg från miljöhumaniora, samhällsvetenskap och geovetenskap för att bättre förstå långsiktig mänsklig ekodynamik och föränderliga förhållanden mellan människa, landskap och miljö över tid. Ett ytterligare signifikant fokus har varit en omvärdering av kopplingar mellan människa, natur och miljö som dessa reflekteras i olika litterära verk. Detta har åstadkommits genom utvecklandet av ett långtidsperspektiv (long durée) på mänskliga uppfattningar och förståelser av natur och miljö som är historiskt betingade och förändras över tid, i vissa fall fundamentalt. En djupare förståelse av sådana förändringar kan på ett värdefullt sätt belysa våra egna, moderna förståelser av natur, miljö och socio-ekologiska förhållanden, såväl som "multivokala” (multivocal i engelskspråkig mening) förståelser av dåtid inom ramen för både temporala och spatiala/geografiska sammanhang. ICECHANGE projektets nya studier/läsningar av isländska litterära källor har bidragit till att utveckla ny förståelse och kunskap inom alla dessa områden, delvis genom tillämpning av nya ekokritiska teorier och genom den slags metoder för miljöhumaniora som nämnts ovan. Sådana metoder ser på den gradvisa utvecklingen (över generationer och diakront i vidare bemärkelse) av litterära verk (inklusive narrativ, motiv, och "multivokala" förståelser av plats i historisk, kulturell, biografisk, och miljömässig bemärkelse) och i ljuset av organiska (iterativa) utvecklingsprocesser över tid, allteftersom dessa utspelar sig inom ramen för lokala traditioner som innebär värdering, förståelse, ihågkommelse och även omvärderingar av dåtiden. Dessa nya metoder för analyser av litterär miljöhistoria och så kallade ”gröna” kulturella studier som är framträdande i detta arbete inom ICECHANGE-projektet har influerats av nya teoretiska bidrag från materiell ekokritik och kulturell ekologi (Hreinsson, 2018 abc; 2019), historisk ekologi (Crumley, 2016; Crumley et al., 2019; Isendahl, 2019) och integrerad miljöhumaniora (Hartman, 2015; 2016abc; Hartman et al., 2017; Lethbridge & Hartman, 2016).
ii) Projektet lade tyngdvikt också på historiska beskrivningar av miljöförändringar. Analyser av klimatvariationer och naturliga faror för perioden 1400 till 1700 resulterade i beskrivningar av miljörelaterad stress, inklusive svält, dödlighet och boskapsdöd (Ogilvie, 2020) liksom analyser av förekomst av havsis och stormar (Ogilvie, 2021). En analys med fokus på klimatrelaterad och geologisk historia för perioden 1600 till 1800 är kommande (se artiklar under förberedelse i avsnittet för publikationer). Klimatanalyser inom projektet har också bidragit till översiktsartiklar, e.g., Pfister et al 2018.
iii) Den tredje fokusuppgiften var dokumentation av naturliga faror. Särskilt fokus lades på förekomst av havsis som nådde Islands kuster med hjälp av havsströmmar från östra Grönland. Isen hade flera negativa konsekvenser. Isen hindrande fiske när den låg invid kusten, och den försvårade för nödvändiga handelsfartyg att lägga till vid kusten. Ännu mer skadlig var den sänkning av temperaturen som havsisen orsakade. Denna hade allvarliga konsekvenser för den livsviktiga grässkörden (Under den största delen av Islands historia har klimatet gjort att möjligheter till jordbruk varit begränsade så att gräs för boskap varit den viktigaste grödan). När grässkörden slog fel och det inte fanns tillräckligt med hö för att utfordra boskap över vintern så riskerade boskap att dö, med svält som konsekvens för den mänskliga populationen. För den tidigare delen av projektperioden finns endast sporadiska data, men det är sannolikt att det var svåra havsisår till exempel 1233, 1261, 1306, 1320 och 1374. Det finns visst belägg för att temperaturerna på Island var relativt milda under hela perioden 1395 till 1430. För perioden 1430 till 1560 finns väldigt få samtida källor. Åren mellan 1580-tal och 1590-tal hade sannolikt mycket havsis. De svåra havsisåren runt 1600 är väldokumenterade, liksom åren 1615 och 1633. Från ca. 1640 till ca. 1680 verkar det ha förekommit lite havsis utanför Islands kuster. Under perioden 1600 till 1800 verkar årtiondena med mest havsis vara 1750-talet och 1780-talet. Även om vi undvikit ett klimatdeterministiskt perspektiv, kan vi inte tvivla på att de svåra havsisåren medverkade till de många perioder av svält som förekommit under Islands historia. De två mest ödeläggande vulkanutbrott som förekom under projektets tidsperiod var Öræfajökull 1727, när ett helt distrikt i sydöst förstördes, och Lakagígar-utbrottet 1782-3, vilket hade katastrofala följder på Island, inte för att utbrottet orsakade direkta förluster av liv, men på grund av dess indirekta följder som resultat av utsläpp av vulkaniska gaser och aska som spreds av vinden. Gräset som var livsviktig föda för betande boskap blev förorenad och flourförgiftat. Uppskattningsvis dog en fjärdedel av Islands befolkning som ett resultat av utbrottet. Se Demarée and Ogilvie, 2017 och diksussionen av Ogilvie i Damodaran et al., 2018.
iv) Projektets fjärde fokusuppgift var en undersökning av landanvändning och resursutnyttjande och behandlade således system för ekonomisk och social organisation. Exempel på ny och värdefull forskning från projektet tar upp frågor om vidden av medeltida bosättningar på Island. Det visar sig att tillgängliga skriftliga källor för Det visar sig att tillgängliga skriftliga källor för så kallade "hjáleiga" (ett system där en person hyr från en bonde som i sin tur hyr från den som äger gården) bara visar toppen av isberget. Ny forskning visar att antalet övergivna "hjáleiga" är mycket högre än man tidigare trott. Denna upptäckt har potential att förändra parametrar för utvärdering av isländsk medeltida social, ekonomi- och miljöhistoria. En annan upptäckt berör rollen av valstrandningar i den medeltida ekonomin. Ett stort antal samtida dokument beskriver dessa resurser. Dokumenten finns tillgängliga i Diplomatarium Islandicum och dessa material har inte analyserats eller använts i forskning förrän nu. Analyser av dessa dokument visar att valstrandningar utgjorde viktiga källor till valkött och späck från 1200-talet och framåt, en extremt välkommen källa till föda. Deras framträdande roll i dessa dokumentära källor visar att strandningarna var mycket viktigare än man tidigare antagit. I korthet har många av våra analyser resulterat i omvärderingar av konventionella visdomar om socioekonomiska förändringar och resursanvändning på Island under medeltiden.
v) Den femte fokusuppgiften för projektet utvärderade mänsklig respons på systematiska förändringar. En nyckelfråga var hur människor hanterade kortvariga extrema händelser så som stormar, laviner, glaciäröversvämningar, havisår, svält och epidemier. Under krisår (så som tidigt 1600-tal, 1690-talet, 1750-talet och 1780-talet) orsakade extremt väder och havsis (liksom svåra ekonomiska och politiska förhållanden) svält och död. Mänsklig respons på sådana omständigheter verkar främst ha tagit sig uttryck i övergivna bondgårdar och ökad tillflykt till fiskeri. Ett ytterligare fokus var förlista skepp. I analyserade data för perioden 1599-1700 noteras förlista skepp 1599, 1600, 1602, 1603, 1608-1610, 1613-1616, 1618-1621, 1623, 1625-1629, 1631-1633, 1635-1645, 1647, 1648, 1650, 1652-1656, 1658, 1661-1663, 1665, 1666, 1669-1672, 1674, 1678, 1681-1685, 1687-1690, and 1694-1700. Med andra ord verkar det ha förekommit förlista skepp för lokala isländska fiskare nästan varje år under denna period (Ogilvie, 2021). Epidemier var också väldigt störande händelser i Islands historia som ibland orsakade förändringar i användandet av land och resurser. Signifikanta epidemier härjade 1402-1404 och 1494 (pesten) och ett utbrott av smittkoppor skedde 1707-09. Intressant nog kan det senare även ha påverkat fiskeriet eftersom minskad befolkning ledde till att det fanns färre män som besättning till båtarna.
ICECHANGE-projektet har varit extremt framgångsrikt på alla områden och har resulterat i ett stort antal presentationer och publikationer, några är fortfarande in press, men kanske är det mest signifikanta resultatet av projektet att ICECHANGE visat på det potentiella värdet av bidrag från humaniora till miljö- och klimatforskning. Som ett exempel på detta, kan vi nämna att en ny artikel (see http://theconversation.com/why-science-needs-the-humanities-to-solve-climate-change-113832) som argumenterar för humanioras centrala roll för att finna lösningar på problem kopplade till klimatförändringar hänvisar till ICECHANGEs prisvinnande artikel Hartman et al, 2017. Ett ytterligare signifikant resultat av projektet blir en kommande bok som författas av projektmedlemmarna. Ytterligare viktiga resultat inkluderar upptäckten av ett stort antal (tidigare okända) historiska och litterära källor, särskilt i opublicerat manuskriptform av hög relevans för projektet. Detta inkluderar de första stegen i upprättandet av en databas av över 14000 fotografier av manuskriptsidor som innehåller natur-/miljöpoesi, med ursprung i två manuskriptsamlingar som inkluderar omfattande register upprättade av lekmanna-filologen Pall Palsson (1806-1877). Sammantaget så är detta kanske den mest representativa samlingen av isländsk poesi från tiden efter reformationen. Projektet har arbetat för att designa och testköra en open-source plattform och online gränssnitt för crowdsourcing av citizen-science transkriptioner av ett urval av dessa opublicerade litterära verk i manuskriptform som ett pilotprojekt. Både den omfattande högupplösta fotografiska dokumentationen av dessa tidigare opublicerade verk i manuskript (från 1700-1900) och pilotprojektet som testar plattform och metod för att digitalisera transkriptioner av dessa verk som en open-source databas för ett uppföljande projekt är särskilt värdefulla resultat av projektet.
Det bör poängteras att ett antal föreläsningar och konferenspresentationer som planerats för 2020 påverkades av nedstängningar och inställda events på grund av Covid-19 pandemin. I många fall, ställdes workshops, konferenser och andra offentliga events in av denna anledning, och i andra fall bokades de om till 2021 eller sköts på framtiden och har ännu inte fått nya datum fastställda. Pandemin har haft en mycket störande inverkan på de workshops för ICECHANGE medlemmarna som planerats för 2020 på Island, i Sverige och Storbritannien, för vilka intensivt arbete med gemensamma artiklar och kapitel, liksom ett bokprojekt hade schemalagts för omfattande syntesarbete. Denna utveckling har resulterat i förseningar av slutliga integrationsaktiviteter och insatser med dessa publikationer. Arbetena i fråga är fortfarande aktuella för publikation, men kan som en följd av dessa omständigheter komma att publiceras först senare under 2021 eller 2022.
Trots dessa Covid-19-relaterade förseningar, så har det treåriga projektet varit framgångsrikt och produktivt. Det har resulterat i: en publicerad bok, två böcker under arbete, 18 publicerade artiklar, 10 artiklar under arbete, 4 extended abstracts, en rapport publicerad i konferens-proceedings, 52 konferenspresentationer, och 17 individuella presentationer. Utöver detta, som också noteras i avsnittet för publikationer i denna rapport, så är en open-access domän för ICECHANGE-projektet under arbete och planeras att lanseras i mars-april 2021.
REFERENSER SOM INTE FINNS I PUBLIKATIONSLISTAN
Crumley, Carole L. 2016. Historical Ecology. (In) Hilary Callan (ed), The Wiley Blackwell International Encyclopedia of Anthropology, Hilary Callan, (ed). New York: Wiley Blackwell.
Crumley, Carole L., Lennartsson, T. and Westin, A. eds. 2019. Issues and Concepts in Historical Ecology: The Past and Future of Landscapes and Regions. Cambridge, Cambridge University Press.
Hartman, Steven. 2015. Unpacking the Black Box: the need for Integrated Environmental Humanities (IEH) (2015). In Future Earth Blog, published 3 June 2015.
Hartman, Steven. 2016a. Revealing Environmental Memory: what the study of medieval literature can tell us about long-term environmental change.” In Biodiverse Nr. 2 2016 (May 2016) online. Tidskrift från Center för Biologisk Mångfald, Sveriges Landbruksuniversitet. PRV utgivningsbevis nr. 21404.
Hartman, Steven. 2016b. Att avkoda det ekologiska minnet: Vad studier av medeltida litteratur kan berätta om historiska miljöförändringar.” In Biodiverse Nr. 2 2016 (May 2016). Tidskrift från Center för Biologisk Mångfald, Sveriges Landbruksuniversitet, 4-7. PRV utgivningsbevis nr. 21404.
Hartman, Steven. 2016c. Climate Change, Public Engagement & Integrated Environmental Humanities, Teaching Climate Change in the Environmental Humanities, Eds. (In) Shane Hall, Stephanie LeMenager and Stephen Siperstein (eds), Routledge: Abingdon & New York, 67-75. ISBN: 978-1138907157.
Hartman, Steven, Ogilvie, A.E.J. and Hennig, R. 2016. 'Viking' Ecologies: Icelandic Sagas, Local Knowledge and Environmental Memory. (In) Parham & Westling (eds), Cambridge Global History of Literature and Environment (Cambridge UP), 125-140. DOI: https://doi.org/10.1017/CBO9781316212578.010.
Isendahl, C. 2019. Introduction: Bridging the Past and Present, (In) Christian Isendahl and Daryl Stump (eds), The Oxford Handbook of Historical Ecology and Applied Archaeology, 483-485. Oxford University Press, 48-485, 978-0-19-967269-1].
Lethbridge, Emily and Hartman, Steven. 2016, Inscribing Environmental Memory in the Icelandic Sagas (IEM) and the Icelandic Saga Map (ISM) Project, PMLA Vol 131: 2 (March 2016), 381-391. DOI: 10.1632/pmla.2016.131.2.381