Lån, makt och moral. En etnologisk studie av lånandets sociala och kulturella betydelser i delningsekonomin och kreditsamhället
Delningsekonomi och kreditsamhälle är flitigt använda uttryck i dagens ekonomiska debatt. De utgör ramen för denna studie av låneverksamhet, eftersom lån och lånande är en så central ingrediens i bägge. I delningsekonomin är lånande önskvärt och oproblematiskt, i kreditsamhället ett nödvändigt ont. I massmedia och sociala medier är skildringar av lånande ofta färgade av starka åsikter och upprörda känslor. Detta säger oss att lån av olika slag är kulturellt brännbara zoner, som pekar ut social kategorisering, makt och moral kring pengar, ägande, rättvisa och tilldelade handlingsutrymmen i samhället. Projektets syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om de kulturella meningssammanhang och sociala praktiker som omgärdar lån av pengar och materiella ting i dåtidens, samtidens och framtidens Sverige.
Genom att undersöka hur lån diskursivt berättas, men också uppförs, materialiseras och förkroppsligas, vill jag granska hur 1900-talets vardag format - och formats av - föreställningar, normer och känslor kring kreditrelationer och lån av föremål, hur sociala relationer och nätverk av tillit och beroende har påverkats av lånepraktiker samt hur skillnader i synen på lån kan kopplas till intersektionella identitetsskapande faktorer som genus, ålder, klassbakgrund, etnicitet etc?
Insamling av intervjuer, frågelistsvar och utdrag från digitala diskussionsforum, liksom äldre folkminnen och arkivmaterial, kommer att utgöra basen i det empiriska materialet.
Genom att undersöka hur lån diskursivt berättas, men också uppförs, materialiseras och förkroppsligas, vill jag granska hur 1900-talets vardag format - och formats av - föreställningar, normer och känslor kring kreditrelationer och lån av föremål, hur sociala relationer och nätverk av tillit och beroende har påverkats av lånepraktiker samt hur skillnader i synen på lån kan kopplas till intersektionella identitetsskapande faktorer som genus, ålder, klassbakgrund, etnicitet etc?
Insamling av intervjuer, frågelistsvar och utdrag från digitala diskussionsforum, liksom äldre folkminnen och arkivmaterial, kommer att utgöra basen i det empiriska materialet.
Slutredovisning
Slutredovisning av Lån, makt och moral. En etnologisk studie av lånandets sociala och kulturella betydelser i delningsekonomin och kreditsamhället. Dnr 16:0145
Syfte och utveckling
Projektets syfte var att öka förståelsen för och kunskapen om de kulturella meningssammanhang och sociala praktiker som omgärdar lån av pengar och materiella ting i dåtidens, samtidens och framtidens Sverige. Det speglar dels en grundforskningsambition och dels en önskan om att dessa insikter ska kunna tillämpas i diskussioner om framtida lånepraktiker. För att uppmärksamma lånandets grundläggande praktiker och processer genom att knyta an till aktuell forskning som bedrivs inom till exempel socialantropologi, sociologi, kritiska marknadsstudier, ekonomi och hållbarhetsstudier kring cirkulation och transferering av materiella ting, varor och tillgångar, samt värde kopplat till olika processer, ville jag undersöka följande frågor: Till vem bör man låna ut, och vem vågar man be om lån? Till vad ska man få lov att låna pengar och hur ska de återbetalas? Hur bör man vårda lånade ägodelar, och hur kan man agera om en låneöverenskommelse bryts? Är det acceptabelt att säga nej till någon som vill låna, eller bör man alltid dela med sig? Med hjälp av dessa frågor har jag utifrån ett etablerat etnologiskt angreppssätt med utgångspunkt i vardagens till synes små händelser kunnat studera större samhällsförändringar och samhällsutmaningar kring hållbarhet, konsumtionsvanor, delaktighet, jämställdhet och fattigdomsrisk.
Projektet kom att i något högre grad belysa lånande av saker, både mellan privatpersoner och i olika publikt organiserade verksamheter. Detta beror på att det under projektets första år fanns ett stort intresse i media, bland politiker, beslutsfattare och forskare för den spirande delningsekonomins möjligheter och problem. Det kändes därför relevant att dokumentera och undersöka låneverksamheter inom detta område. Hela tiden har dock jämförelsen mellan att låna och låna ut pengar och saker varit aktuell i intervju- och frågelistsvar och på så sätt har olika slags lån kunnat jämföras. Det historiska perspektivet fick mindre plats i undersökningen än vad det från början var tänkt. Främst har det fångats genom bearbetning av äldre frågelistsvar. Genomförandet har i stort sett kunnat följa planen. På grund av undervisning under det första året har jag utnyttjat möjligheten att disponera pengarna över fyra år. Den empiriska materialinsamling som var planerad har kunnat göras enligt plan.
Resultat och slutsatser
En viktig målsättning var att uppmärksamma hur en vardaglig, oreflekterad och självklar handling – att låna och låna ut – tar sig uttryck och regleras genom föreställningar och normer, värderingar och moraliska ställningstaganden, sociala relationer och specifik materialitet. Detta har kunnat göras genom en kulturanalys av ett omfattande empiriskt material som har ett värde både som samtidsdokumentation och som ett underlag för framtida forskning. Den etnografiska undersökningen har resulterat i följande forskningsdata:
• 30 stycken semistrukturerade djupintervjuer med personer i olika ålder, sysselsättning, bostadsort och bakgrund. Här finns också personer som är verksamma inom nystartade initiativ som fritidsbanker, klädbibliotek, gratisbutiker etc vilket har varit särskilt viktigt att dokumentera.
• Nedtecknade observationer av olika låneverksamheter.
• Drygt hundra svar på frågelistan Att låna och låna ut (LUF 240) som konstruerades och skickades ut i samarbete med Folklivsarkivet vid Lunds universitet.
• Ca 60 svar på en elektronisk frågelista (också i samarbete med Folklivsarkivet) med speciellt fokus på nya delningsverksamheter och delningsekonomi.
I både intervjuer och frågelistsvar märks två saker tydligt. För det första att pengar och ekonomiska relationer, konflikter och normöverträdelser men också möjligheten att hjälpa barn, släkt och vänner med ett lån utgör viktiga inslag i livet, som avsätter starka minnen och starka känslor. Berättelser om lån – både av pengar och saker – längre tillbaks i tiden är fortfarande levande för informanterna vilket tyder på att detta handlar om socialt och kulturellt laddade situationer med uttalade och outtalade regler som det straffar sig att bryta. För det andra märks det att intervjun och svaren på frågelistan har gett ett tillfälle att reflektera över hitintills självklara och vardagliga händelser, vilket ibland har resulterat i existentiella och moraliska frågor om vad som är rätt och fel, eller ett acceptabelt beteende. Att på detta sätt problematisera lånande i relief till vardagligt handlande, diskursen om delningsekonomin och kreditsamhällets krav och löften, ser jag som ett viktigt resultat.
Att kunna ge ett kulturvetenskapligt och etnografiskt bidrag till forskningen och samhällsutvecklingen (både kommersiella och offentliga initiativ) kring delningsekonomi respektive finansiella sammanhang som kreditmöjligheter av olika slag, utgör ytterligare ett resultat av projektet. Här kan nödvändiga ekonomiska, tekniska och beteendevetenskapliga perspektiv berikas med erfarenheter och reflektioner från personer som använder och är beroende av olika sociotekniska infrastrukturer och organisatoriska lösningar på samtida samhällsutmaningar som förändrade konsumtionsvanor, välfärd och hållbara livsvillkor.
En viktig slutsats är att det har visat sig vara betydelsefullt att kartlägga hur social och kulturell meningstilldelning kring t ex privat egendom, status, privat/offentligt och intimitet kan påverkar huruvida nya delningsverksamheter ska lyckas. Det räcker inte med att konstruera en väl fungerande digital lösning, eller testa avgränsade innovationer i sk living labs för att pröva dess hållbarhet. Ett etnologiskt bidrag i den akademiska diskussionen av delande är till exempel antologin Mitt och ditt. Etnologiska perspektiv på ägandets kulturella betydelse som jag har redigerat och medverkat i (2018). Här visas hur de två verben att äga och att dela är impregnerade av specifika värderingar, normer, praktiker och materialitet som kräver sin uttolkning och förklaring för att bli begripliga och därmed möjliga att förändra. Det som vid en första anblick kan te sig som ett bestående, oföränderligt kulturellt grundackord, (i detta fall ägande) ändrar i själva verket innehåll, betydelse och form – om än långsamt. Formerna för ägande och olika sätt att transferera och cirkulera ägodelar på, är socialt konstruerade, inbäddade i värderingar, kulturella normer, sociala relationer och känslor, vilket förklarar dess skiftande definitioner och uttryck i olika samhälleliga kontexter och tider. Kopplingen mellan lån av saker och lån av pengar som jag såg som en metodisk poäng i ansökan har visat sig stämma. Om till exempel ett initiativ att få personer att låna istället för att köpa nytt presenteras som en väg att underlätta fattigdom, lägger det hinder i vägen för att fler ska vilja dela genom att låna. Även infrastrukturer för lånande som t ex kreditföretag, digitala lånemöjligheter, pantbanker eller fritidsbanker, leksaksbibliotek och facebook-grupper grannar emellan genomkorsas av värderingar och kulturella normer, även om de kan te sig som neutrala strukturer för utbyte. Att de i själva verket är tydligt präglade av den kontext de uppstår i och den målgrupp de nyttjas av framkommer tydligt i analysen av det empiriska materialet.
Nya forskningsfrågor
Upptäckten av det tydliga symbolvärde som pengar i olika lånerelationer tycks ha, samt de starka känslor som styr konsumtionspraktiker och sociala relationer kopplat till transferering och cirkulation av värde i olika former, har väckt mitt intresse för vad som kan hända i ett samhälle när ett etablerat betalningsmedel som kontanter, i allt högre grad ersätts av digitala och mobila betalsätt. Den växande betydelsen av en digital finansiell marknad i vardagen, vare sig det gäller krediter eller betalningar, och olika gruppers förmåga att navigera i detta nya landskap, har lett till nya forskningsfrågor som fokuserar på en förändrad transaktionskultur i samtidens Sverige, som snabbt verkar vara på väg att bli ett kontantlöst samhälle. Dessa frågor har jag fått möjlighet att arbeta vidare med i pilotprojektet Kontanternas död? (Erik Philip-Sörensens stiftelse, 2021). Jag är också medsökande på en ansökan med titeln Nordic Cashlessness – monetary practices in a time of transition som i februari 2021 har skickats in till utlysningen Framtida utmaningar (RJ och SLS), samt huvudsökande på ansökan På väg mot ett kontantlöst samhälle (VR mars 2021).
Spridning av forskningen
Jag har publicerat bokkapitel, redigerat en antologi och omarbetar just nu en vetenskapligt granskad och accepterad artikel på engelska som publiceras hösten 2021, samt ytterligare en engelsk artikel som i första hand kommer att behandla lån av pengar genom familjära infrastrukturer. Jag har presenterat paper vid internationella konferenser som:
• International Society for Ethnology and Folklore 13th Congress, Göttingen, 2017; 14th Congress, Santiago de Compostela, 2019; 15th Congress, Helsinki, 2020
• ACSIS’ Conference, Norrköping, 2017.
• The International Institute for Industrial Environmental Economics, 4th International workshop on the sharing economy, Lund, 2017. Medverkade i paneldiskussionen “Sharing Economy: controversy in the making”.
• 34th Nordic Ethnology and Folklore Conference, Uppsala, 2018.
Projektet har presenterats för forskargrupper på Ekonomihögskolan i Lund, Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet och Institutionen för Service Management och tjänstevetenskap, Lunds universitet, Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet. Jag har deltagit i nationella seminarier vid Göteborgs och Lunds universitet, liksom jag har deltagit vid två tillfällen i de populärvetenskapliga HT-dagarna i Lund, Bokmässan i Göteborg samt medverkat i radiointervju i svenska YLE och i programmet Relationsradion i SR.
Syfte och utveckling
Projektets syfte var att öka förståelsen för och kunskapen om de kulturella meningssammanhang och sociala praktiker som omgärdar lån av pengar och materiella ting i dåtidens, samtidens och framtidens Sverige. Det speglar dels en grundforskningsambition och dels en önskan om att dessa insikter ska kunna tillämpas i diskussioner om framtida lånepraktiker. För att uppmärksamma lånandets grundläggande praktiker och processer genom att knyta an till aktuell forskning som bedrivs inom till exempel socialantropologi, sociologi, kritiska marknadsstudier, ekonomi och hållbarhetsstudier kring cirkulation och transferering av materiella ting, varor och tillgångar, samt värde kopplat till olika processer, ville jag undersöka följande frågor: Till vem bör man låna ut, och vem vågar man be om lån? Till vad ska man få lov att låna pengar och hur ska de återbetalas? Hur bör man vårda lånade ägodelar, och hur kan man agera om en låneöverenskommelse bryts? Är det acceptabelt att säga nej till någon som vill låna, eller bör man alltid dela med sig? Med hjälp av dessa frågor har jag utifrån ett etablerat etnologiskt angreppssätt med utgångspunkt i vardagens till synes små händelser kunnat studera större samhällsförändringar och samhällsutmaningar kring hållbarhet, konsumtionsvanor, delaktighet, jämställdhet och fattigdomsrisk.
Projektet kom att i något högre grad belysa lånande av saker, både mellan privatpersoner och i olika publikt organiserade verksamheter. Detta beror på att det under projektets första år fanns ett stort intresse i media, bland politiker, beslutsfattare och forskare för den spirande delningsekonomins möjligheter och problem. Det kändes därför relevant att dokumentera och undersöka låneverksamheter inom detta område. Hela tiden har dock jämförelsen mellan att låna och låna ut pengar och saker varit aktuell i intervju- och frågelistsvar och på så sätt har olika slags lån kunnat jämföras. Det historiska perspektivet fick mindre plats i undersökningen än vad det från början var tänkt. Främst har det fångats genom bearbetning av äldre frågelistsvar. Genomförandet har i stort sett kunnat följa planen. På grund av undervisning under det första året har jag utnyttjat möjligheten att disponera pengarna över fyra år. Den empiriska materialinsamling som var planerad har kunnat göras enligt plan.
Resultat och slutsatser
En viktig målsättning var att uppmärksamma hur en vardaglig, oreflekterad och självklar handling – att låna och låna ut – tar sig uttryck och regleras genom föreställningar och normer, värderingar och moraliska ställningstaganden, sociala relationer och specifik materialitet. Detta har kunnat göras genom en kulturanalys av ett omfattande empiriskt material som har ett värde både som samtidsdokumentation och som ett underlag för framtida forskning. Den etnografiska undersökningen har resulterat i följande forskningsdata:
• 30 stycken semistrukturerade djupintervjuer med personer i olika ålder, sysselsättning, bostadsort och bakgrund. Här finns också personer som är verksamma inom nystartade initiativ som fritidsbanker, klädbibliotek, gratisbutiker etc vilket har varit särskilt viktigt att dokumentera.
• Nedtecknade observationer av olika låneverksamheter.
• Drygt hundra svar på frågelistan Att låna och låna ut (LUF 240) som konstruerades och skickades ut i samarbete med Folklivsarkivet vid Lunds universitet.
• Ca 60 svar på en elektronisk frågelista (också i samarbete med Folklivsarkivet) med speciellt fokus på nya delningsverksamheter och delningsekonomi.
I både intervjuer och frågelistsvar märks två saker tydligt. För det första att pengar och ekonomiska relationer, konflikter och normöverträdelser men också möjligheten att hjälpa barn, släkt och vänner med ett lån utgör viktiga inslag i livet, som avsätter starka minnen och starka känslor. Berättelser om lån – både av pengar och saker – längre tillbaks i tiden är fortfarande levande för informanterna vilket tyder på att detta handlar om socialt och kulturellt laddade situationer med uttalade och outtalade regler som det straffar sig att bryta. För det andra märks det att intervjun och svaren på frågelistan har gett ett tillfälle att reflektera över hitintills självklara och vardagliga händelser, vilket ibland har resulterat i existentiella och moraliska frågor om vad som är rätt och fel, eller ett acceptabelt beteende. Att på detta sätt problematisera lånande i relief till vardagligt handlande, diskursen om delningsekonomin och kreditsamhällets krav och löften, ser jag som ett viktigt resultat.
Att kunna ge ett kulturvetenskapligt och etnografiskt bidrag till forskningen och samhällsutvecklingen (både kommersiella och offentliga initiativ) kring delningsekonomi respektive finansiella sammanhang som kreditmöjligheter av olika slag, utgör ytterligare ett resultat av projektet. Här kan nödvändiga ekonomiska, tekniska och beteendevetenskapliga perspektiv berikas med erfarenheter och reflektioner från personer som använder och är beroende av olika sociotekniska infrastrukturer och organisatoriska lösningar på samtida samhällsutmaningar som förändrade konsumtionsvanor, välfärd och hållbara livsvillkor.
En viktig slutsats är att det har visat sig vara betydelsefullt att kartlägga hur social och kulturell meningstilldelning kring t ex privat egendom, status, privat/offentligt och intimitet kan påverkar huruvida nya delningsverksamheter ska lyckas. Det räcker inte med att konstruera en väl fungerande digital lösning, eller testa avgränsade innovationer i sk living labs för att pröva dess hållbarhet. Ett etnologiskt bidrag i den akademiska diskussionen av delande är till exempel antologin Mitt och ditt. Etnologiska perspektiv på ägandets kulturella betydelse som jag har redigerat och medverkat i (2018). Här visas hur de två verben att äga och att dela är impregnerade av specifika värderingar, normer, praktiker och materialitet som kräver sin uttolkning och förklaring för att bli begripliga och därmed möjliga att förändra. Det som vid en första anblick kan te sig som ett bestående, oföränderligt kulturellt grundackord, (i detta fall ägande) ändrar i själva verket innehåll, betydelse och form – om än långsamt. Formerna för ägande och olika sätt att transferera och cirkulera ägodelar på, är socialt konstruerade, inbäddade i värderingar, kulturella normer, sociala relationer och känslor, vilket förklarar dess skiftande definitioner och uttryck i olika samhälleliga kontexter och tider. Kopplingen mellan lån av saker och lån av pengar som jag såg som en metodisk poäng i ansökan har visat sig stämma. Om till exempel ett initiativ att få personer att låna istället för att köpa nytt presenteras som en väg att underlätta fattigdom, lägger det hinder i vägen för att fler ska vilja dela genom att låna. Även infrastrukturer för lånande som t ex kreditföretag, digitala lånemöjligheter, pantbanker eller fritidsbanker, leksaksbibliotek och facebook-grupper grannar emellan genomkorsas av värderingar och kulturella normer, även om de kan te sig som neutrala strukturer för utbyte. Att de i själva verket är tydligt präglade av den kontext de uppstår i och den målgrupp de nyttjas av framkommer tydligt i analysen av det empiriska materialet.
Nya forskningsfrågor
Upptäckten av det tydliga symbolvärde som pengar i olika lånerelationer tycks ha, samt de starka känslor som styr konsumtionspraktiker och sociala relationer kopplat till transferering och cirkulation av värde i olika former, har väckt mitt intresse för vad som kan hända i ett samhälle när ett etablerat betalningsmedel som kontanter, i allt högre grad ersätts av digitala och mobila betalsätt. Den växande betydelsen av en digital finansiell marknad i vardagen, vare sig det gäller krediter eller betalningar, och olika gruppers förmåga att navigera i detta nya landskap, har lett till nya forskningsfrågor som fokuserar på en förändrad transaktionskultur i samtidens Sverige, som snabbt verkar vara på väg att bli ett kontantlöst samhälle. Dessa frågor har jag fått möjlighet att arbeta vidare med i pilotprojektet Kontanternas död? (Erik Philip-Sörensens stiftelse, 2021). Jag är också medsökande på en ansökan med titeln Nordic Cashlessness – monetary practices in a time of transition som i februari 2021 har skickats in till utlysningen Framtida utmaningar (RJ och SLS), samt huvudsökande på ansökan På väg mot ett kontantlöst samhälle (VR mars 2021).
Spridning av forskningen
Jag har publicerat bokkapitel, redigerat en antologi och omarbetar just nu en vetenskapligt granskad och accepterad artikel på engelska som publiceras hösten 2021, samt ytterligare en engelsk artikel som i första hand kommer att behandla lån av pengar genom familjära infrastrukturer. Jag har presenterat paper vid internationella konferenser som:
• International Society for Ethnology and Folklore 13th Congress, Göttingen, 2017; 14th Congress, Santiago de Compostela, 2019; 15th Congress, Helsinki, 2020
• ACSIS’ Conference, Norrköping, 2017.
• The International Institute for Industrial Environmental Economics, 4th International workshop on the sharing economy, Lund, 2017. Medverkade i paneldiskussionen “Sharing Economy: controversy in the making”.
• 34th Nordic Ethnology and Folklore Conference, Uppsala, 2018.
Projektet har presenterats för forskargrupper på Ekonomihögskolan i Lund, Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet och Institutionen för Service Management och tjänstevetenskap, Lunds universitet, Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet. Jag har deltagit i nationella seminarier vid Göteborgs och Lunds universitet, liksom jag har deltagit vid två tillfällen i de populärvetenskapliga HT-dagarna i Lund, Bokmässan i Göteborg samt medverkat i radiointervju i svenska YLE och i programmet Relationsradion i SR.