Projektet har syftat till att skriva en bok sammanfattande våra erfarenheter av cirka 30 års marinarkeologiskt skeppsforskning. Arbetet bygger på boken Östersjöns sjunkna skepp –en marinarkeologisk tidsresa ” som vi publicerade  1994. Sedan boken skrevs har dock åtskilligt mer källmaterial  tillkommit  genom nya upptäckter och nya fältprojekt. Vi är numera också väletablerade professorer inom ämnet, har publicerat åtskilliga andra studier inom disciplinen. Östersjöns sjunkna skepp var vidare  främst en populärvetenskaplig  bok på svenska, vår nya bok har  en mer vetenskaplig inriktning där vår nuvarande syn på ämnet  och dess möjlighet som människo- och samhällsforskning utvecklas. Den nya boken kommer dessutom vara på engelska och rikta sig främst mot akademiska kollegor och studenter. Källmaterialet hämtas som i vår tidigare bok främst från Östersjön, men vi har denna gång också inkluderat några vrak vi arbetat med i Nordsjön och i Svarta havet.
Arbetet med boken har fortskridit enligt plan under 2017. En viss revidering av innehåll och inriktning  har dock skett under arbetets gång. Vår tidigare bok utgick från ett urval av tio olika skeppsvrak  vi själva dokumenterat där var och ett utgjorde ett kapitel. Vår nya bok utgår fortfarande i första hand från vrak vi själva arbetet med i fält, men kapitelindelningen i nya boken är istället historiskt tematisk. Kapitlen innefattar bland annat vikingatid och medeltid, övergången till Nya tiden, 1600- och 1700-talens örlogsskepp, de nya globala handelsfartygen samt segelfartygens slutskede på 1800-talet.   
Ett bärande teoretiskt tema i den  nya publikationen är vidare att diskutera skeppens aktiva  roll som materiell kultur. Vår utgångspunkt för detta är en trend tydligt synlig sedan omkring tio år sedan, som argumenterar på ett delvis nytt sätt för materialkulturs betydelse som källmaterial för diverse människo- och samhällsstudier. Denna diskussion, som ibland kallas för "the materiell turn", har inte bara skett inom ämnet arkeologi utan även i flera andra discipliner. Det är naturligtvis inget att invända mot detta som arkeolog, att hävda att materiell kultur har något att säga om människor och samhälle är av grundläggande betydelse för disciplinen. Det är snarast att betrakta som en förutsättning för all arkeologiskt forskning.

Den nya diskussionen om "sakers"  betydelse har dock också sina rötter i en post-humanistisk teoretisk inriktning och involverar argumenterande för icke-mänskligt ”agency”.  Bland annat har då artefakter och ting föreslagits verka som aktörer eller ”actants”, och ett symmetriskt förhållande mellan ting och människor har föreslagits.  Så länge detta handlar om att saker har betydelse och att det finns ett dialektiskt förhållande mellan materiell kultur och människor så finns ingenting att invända enligt vår uppfattning . Det är självklart att vår omgivning och våra materiella ting påverkat såväl kultur som sociala strukturer genom historien. Vi är, och har alltid varit sammanflätande, med den materiella världen.

Vi anser emellertid att det är viktigt att betona att det är en skillnad i mänskligt agerande och det inflytande som ting har. Saker har visserligen konsekvenser, men fungerar inte på samma sätt som människor gör. Artefakter, teknik och fysiska ting är enligt oss mer att se som en ram av  begränsningar och möjligheter. Det är inte ett enkelt symmetriskt förhållande. Det är människor som agerar  utifrån olika förutsättningar varav de materiella är en sådan komponent..

Vi tror att skeppsarkeologi, med tanke på både skeppens tekniska komplexitet och deras koppling, till både makt och ekonomistrukturer, är en intressant väg att diskutera och studera teknik och ting i förhållande till mänskligt agerande och samhällsförändring. Frågor i samband med detta handlar om förändringar i skeppens byggnad och utrustning under olika tidsperioder och samhällskontexter. I vilken utsträckning är nya typer av fartyg och tekniska innovationer i rigg och skrov ett resultat av  samhällets behov? Eller i vilken utsträckning kan man istället se den materiella kulturens som drivande när det gäller ekonomiska, politiska och ideologiska omvandlingar?

Gemensamma fynd under 2017 av ny antika och romerska skepp har också gjort att vi utvidgat tidsperspektivet för studien och även något  mindre kommer betona ett visst geoegrafiskt perspektiv. Istället för historsisk utveckling i norra Europoa kommer fokus i högra grad  ligga  på det teoretiska resomanget som beskrivs ovan. Detta vilket bland annat kommer utmärkas av ett separat inledande kapitel om skepp, samhälle och historiskt utveckling. Dessa  förändringar medför också att vi kommer ändra på titeln för den kommande boken. Vår nya preliminära arrbetstitel är: ”Archeology of Sunken Ships  – A Perspective on Society, Innovation and Change ”.
Vi har under 2017 tillbringat cirka två månader tillsammans arbetade med boken. Detta har skett vid våra respektive arbetsplatser i Sverige och England, men också i samband med två gemensamma fältarbetsperioder i juni och september.
Samarbetet under 2017 har också resulterat i ett nytt forskningsprojekt mellan Southampton och Södertörn Univerity med namnet ”The New Ship. Power, Agency and Maritime Technology in Early Modern Europé”. Vi delar på att vara projektansvariga för detta projekt. Arbetet finansieras i nuläget av våra befintliga forskningsmedel på våra respektive  institutioner men vår ambition är även att koppla några doktorander/postdokorer till projektet.
Under augusti  2018 planerar vi vidare att ha studenter från Southampton deltagande i Södertörns och Blekinge museums undersökningar av  vraket Gripshundden i Blekinge. Vidare kommer några studenter från Södertörn i september delta i Southamptons och Bulgariska centrets för undervattensarkeologisk arbete vid Ropotamo i Svarta havet.
Vår ambition är att ha manus klart för peer review granskning  under 2018. Publicering kommer ske genom våra respektive universitets publiceringsavdelningar och eventuellt också i samarbete extern  partner.  Boken kommer i första hand bygga på själva texten, vi avser dock förtydliga våra resonemang med även bilder och andra illustrationer.