Lobby. Kunskapsutbyte och kommunikation om flyktingmottagande och integration genom utställningar och dialog
För kommuner, och forskningen, innebär den stora mängd flyktingar som kom till Sverige under hösten 2015 en stor utmaning som tarvar nya frågor och svar i arbetet för ett hållbart mottagande av flyktingar och sk nyanlända.
Vid sidan om forskarsamhället har även praktiker på kommuner och myndigheter, i
civilsamhället samt flyktingar själva, viktig kunskap, kanske den viktigaste. Till detta kommer att allmänhetens frågor måste tas på allvar i arbetet mot främlingsfientlighet och rädsla. Därför behövs plattformar för kunskapsutbyte, inte bara kanaler för kunskapsspridning.
Detta kommunikationsprojekt kommer genom utställningar och samtal i utställningsrummet förmedla och kommunicera forskning och kunskap om flyktingpolitikens konsekvenser i Europa och Sverige i dag, med särskilt fokus på kommuners flyktingmottagande. Hit hör frågor om kostnaden, språkets betydelse och, som flyktingsituationen gjort tydligt, hela samhällets indratsrukturella styrka och beredskap har satts i fokus.
Centralt för projektet är samverkan med omgivande samhälle för att utveckla och föra ut kunskap om flyktingmottagande. Därför kommer i utställningsrummet arrangeras samtal och föreläsningar som fokuserar integration i teori och praktik, som också kan ge injektioner till ny forskning.
Projektet leds av forskningkoordinator Erik Berggren, tillsammans med ett vetenskapligt råd med forskare på LiU samt olika aktörer från kommun och civilsamhälle som engageras i olika delar av projektet.
Slutredovisning
Projektet: Lobby. Kunskapsutbyte och kommunikation om flyktingmottagande och integration genom utställningar och dialog
Kom 17-1278:1
Syftet med detta kommunikationsprojekt var att genom utställningar och samtal i utställningsrummet förmedla och kommunicera forskning och kunskap om flyktingpolitikens konsekvenser i Europa och Sverige i dag. Utöver att bygga utställningar var ambitionen att i, eller nära utställningsrummet, ordna olika former av samtal.
Utifrån ett målgruppsresonemang fanns här fler väsentliga grupper som projektet ville nå; allmänhet och blivande studenter, som kunde fångas in av en utställningsyta på gränsen mellan Campus och den omgivande staden, studenterna på Campus som fick möjlighet att se en aktuell samhällsfråga gestaltad på ett annat sätt än i den litteratur de möter samt forskare som dels bidrog med material konstnärligt och vetenskapligt och dels var mottagare och kunde inspireras av gestaltningar kring frågor om migration och flyktingskap.
Projektet har ur flera perspektiv varit en framgång, ett flertal internationellt namnkunniga konstnärer har engagerats. Paula Urbano, Behnam Sadighi, Abir Boukhari, Muhammad Ali, Cecilia Parsberg, Erik Pauser, Haval Murad och David Martinez Escobar; Maria Backman och Hanna Sjöberg. Därtill har även forskare vid LiU samt flera studenter, som Nedzad Mesic och Lars Christer Hydén, Celina Ortega och Renzo Arcuri, deltagit då de har kunskap och förmåga att ur sin forskning, studier respektive solidaritetsarbete konstnärligt gestalta sina erfarenheter. Detta har gett en intressant blandning av gestaltningar skapade av konstnärer, studenter och forskare, med olika kvaliteter. En viktig urvalsprincip har dock varit verkshöjd. Lobby har eftersträvat starka konstnärliga gestaltning för att synliggöra, problematisera och utmana vår allmänna förståelse och forskningens förståelse av flyktingskap.
Projektet har vidare konsekvent engagerat studentgrupper i arbetet med att bygga, informera och skapa kringarrangemang. Medialt har detta kommunikationsprojekt nåt ut väl med reguljär bevakning av nya utställningar samt de frågor dessa lyft i media, radio, lokal-TV, dagspress i Östergötland. Projektet uppmärksammades även särskilt i Universitetsläraren, SULFs tidning, då de lade fokus på just mötet mellan konst och forskning och lyfte fram fem projekt i landet: ” Konst och vetenskap befruktar varandra”, (2018-09-24) https://universitetslararen.se/2018/09/24/konst-och-vetenskap-befruktar-varandra/
En viktig del i projektet var att skapa samtal knutna till utställningsprojektet, vilket skett genom performance-lectures för master studenter på det Internationella MA-programmet Ethnic and Migration Studies, med samtal i samband med öppning av utställningar och ibland med specialarrangemang till exempel med Asylkommittén 2017 på Linköpings universitet eller då REMESO – Institutet för forskning om migration etnicitet och samhälle, LiU, arrangerat konferenser, till exempel den internationella forskningskonferensen med nätverket Nordic Migration Research – ”New (Im)mobilities: Migration and Race in the Era of Authoritarianism”, 2018.
Projektet påverkades förstås en del av pandemin, fick förlängt, men då Campus delvis stängde ned blev utställningar och seminarier på Campus en utmaning . Dock mötte vi detta genom att lyfta ut verksamheten under hösten 2020 och i Oktober visa Erik Pausers (m fl.) verk – filmskulptur - A Place in Europé, på en offentlig plats utanför Universitetsentrén. Detta gav märkbart än starkare medialt genomslag samt förenklade mötet med det omgivande samhället och allmänhet.
Erfarenheter och lärdomar
Utställningsprojekt bör ges starttid att hitta fram till sin publik. Därför får ett projekt som involverar utställningar inte ha för kort löptid. Lobby har kunnat realiseras tack vara gott samarbete med fastighetsavdelningen och kommunikationsavdelningen på Linköpings universitet och med Akademiska hus. Stöd har erhållits i form av lokaler, teknisk assistans och kommunikationsstöd på webb och i nyhetsbrev. Detta är essentiellt. Men beroende på hur webbarbetet sköts och fungerar skulle här en del saker kunna stärkas, med än mer synlighet på webb och i sociala medier, som nu i hög grad faller på projektledaren att initiera och skapa.
https://liu.se/artikel/lobby
Att engagera lärare och forskare till seminarier som går utöver den reguljära arbetsbördan i undervisning, är alltid en utmaning och beror på kontakter och övertalningsförmåga… här kan behövas bidrag som även förser engagerade lärare med ersättning för de insatser de gör.
Balansen mellan lokala aktiviteter på och runt Campus och i närmiljön och avtryck i en vidare cirkel nationellt och internationellt, kommer helt an på storleken och antalet deltagare i projektet som kan erhålla tid. I en tid då digitala utställningar och seminarier exploderat förblir den lokala träffbilden den mest avgörande. Konkurrensen på webben är stor. Men detta är eg. inte en nackdel. Utställningar på Campus skapar intresse i den omgivande staden och bland studenter på en rad olika program och kurser för aktuella samhälls- och forskningsfrågor. Detta är knappast exakt mätbart. Antalet personer som tar del av utställningar som, som i detta fall skapas i en öppen plats, samt lyfter frågor som snarare än att förmedla exakt forskningskunskap, lyfter och problematiserar frågor som ligger till grund för forskning och samhällsdebatt, kan svårligen brytas ned till exakta värden. Men medial uppmärksamhet och stickprov ger vid handen att en stor del, mestadels studenter och forskare, tagit del av utställningarna, och seminarier. Men en slutsats är att lokaliseringen av en utställningsyta är mycket viktig för att nå vidare ut i lokalsamhället och detta i sin tur beror på var universitetets campus är förlagt. Norrköping har en unik fördel i och med att Campus ligger mitt i staden.
Relationen mellan forskning och konst har i detta projekt satts i fokus och en fördel har varit att det inte definierats som del av det framväxande fältet konstnärlig forskning, som eftersträvar och ibland realiserar, en mer genomgående syntes av konstnärlig praktik och forskning. Istället har Lobby definierat denna relation som ett dialektiskt möte, mellan konst och forskning där båda storheterna kan befrämja och utmana varandra, men inte skall förstås som en syntetisk blandning. Detta har gett ett klarare och begripligare möte, mellan olika kunskapsformer och gestaltningstraditioner.
Erik Berggren
Universitetslärare och forskningskoordinator
Linköpings universitet
31/3 2021
Kom 17-1278:1
Syftet med detta kommunikationsprojekt var att genom utställningar och samtal i utställningsrummet förmedla och kommunicera forskning och kunskap om flyktingpolitikens konsekvenser i Europa och Sverige i dag. Utöver att bygga utställningar var ambitionen att i, eller nära utställningsrummet, ordna olika former av samtal.
Utifrån ett målgruppsresonemang fanns här fler väsentliga grupper som projektet ville nå; allmänhet och blivande studenter, som kunde fångas in av en utställningsyta på gränsen mellan Campus och den omgivande staden, studenterna på Campus som fick möjlighet att se en aktuell samhällsfråga gestaltad på ett annat sätt än i den litteratur de möter samt forskare som dels bidrog med material konstnärligt och vetenskapligt och dels var mottagare och kunde inspireras av gestaltningar kring frågor om migration och flyktingskap.
Projektet har ur flera perspektiv varit en framgång, ett flertal internationellt namnkunniga konstnärer har engagerats. Paula Urbano, Behnam Sadighi, Abir Boukhari, Muhammad Ali, Cecilia Parsberg, Erik Pauser, Haval Murad och David Martinez Escobar; Maria Backman och Hanna Sjöberg. Därtill har även forskare vid LiU samt flera studenter, som Nedzad Mesic och Lars Christer Hydén, Celina Ortega och Renzo Arcuri, deltagit då de har kunskap och förmåga att ur sin forskning, studier respektive solidaritetsarbete konstnärligt gestalta sina erfarenheter. Detta har gett en intressant blandning av gestaltningar skapade av konstnärer, studenter och forskare, med olika kvaliteter. En viktig urvalsprincip har dock varit verkshöjd. Lobby har eftersträvat starka konstnärliga gestaltning för att synliggöra, problematisera och utmana vår allmänna förståelse och forskningens förståelse av flyktingskap.
Projektet har vidare konsekvent engagerat studentgrupper i arbetet med att bygga, informera och skapa kringarrangemang. Medialt har detta kommunikationsprojekt nåt ut väl med reguljär bevakning av nya utställningar samt de frågor dessa lyft i media, radio, lokal-TV, dagspress i Östergötland. Projektet uppmärksammades även särskilt i Universitetsläraren, SULFs tidning, då de lade fokus på just mötet mellan konst och forskning och lyfte fram fem projekt i landet: ” Konst och vetenskap befruktar varandra”, (2018-09-24) https://universitetslararen.se/2018/09/24/konst-och-vetenskap-befruktar-varandra/
En viktig del i projektet var att skapa samtal knutna till utställningsprojektet, vilket skett genom performance-lectures för master studenter på det Internationella MA-programmet Ethnic and Migration Studies, med samtal i samband med öppning av utställningar och ibland med specialarrangemang till exempel med Asylkommittén 2017 på Linköpings universitet eller då REMESO – Institutet för forskning om migration etnicitet och samhälle, LiU, arrangerat konferenser, till exempel den internationella forskningskonferensen med nätverket Nordic Migration Research – ”New (Im)mobilities: Migration and Race in the Era of Authoritarianism”, 2018.
Projektet påverkades förstås en del av pandemin, fick förlängt, men då Campus delvis stängde ned blev utställningar och seminarier på Campus en utmaning . Dock mötte vi detta genom att lyfta ut verksamheten under hösten 2020 och i Oktober visa Erik Pausers (m fl.) verk – filmskulptur - A Place in Europé, på en offentlig plats utanför Universitetsentrén. Detta gav märkbart än starkare medialt genomslag samt förenklade mötet med det omgivande samhället och allmänhet.
Erfarenheter och lärdomar
Utställningsprojekt bör ges starttid att hitta fram till sin publik. Därför får ett projekt som involverar utställningar inte ha för kort löptid. Lobby har kunnat realiseras tack vara gott samarbete med fastighetsavdelningen och kommunikationsavdelningen på Linköpings universitet och med Akademiska hus. Stöd har erhållits i form av lokaler, teknisk assistans och kommunikationsstöd på webb och i nyhetsbrev. Detta är essentiellt. Men beroende på hur webbarbetet sköts och fungerar skulle här en del saker kunna stärkas, med än mer synlighet på webb och i sociala medier, som nu i hög grad faller på projektledaren att initiera och skapa.
https://liu.se/artikel/lobby
Att engagera lärare och forskare till seminarier som går utöver den reguljära arbetsbördan i undervisning, är alltid en utmaning och beror på kontakter och övertalningsförmåga… här kan behövas bidrag som även förser engagerade lärare med ersättning för de insatser de gör.
Balansen mellan lokala aktiviteter på och runt Campus och i närmiljön och avtryck i en vidare cirkel nationellt och internationellt, kommer helt an på storleken och antalet deltagare i projektet som kan erhålla tid. I en tid då digitala utställningar och seminarier exploderat förblir den lokala träffbilden den mest avgörande. Konkurrensen på webben är stor. Men detta är eg. inte en nackdel. Utställningar på Campus skapar intresse i den omgivande staden och bland studenter på en rad olika program och kurser för aktuella samhälls- och forskningsfrågor. Detta är knappast exakt mätbart. Antalet personer som tar del av utställningar som, som i detta fall skapas i en öppen plats, samt lyfter frågor som snarare än att förmedla exakt forskningskunskap, lyfter och problematiserar frågor som ligger till grund för forskning och samhällsdebatt, kan svårligen brytas ned till exakta värden. Men medial uppmärksamhet och stickprov ger vid handen att en stor del, mestadels studenter och forskare, tagit del av utställningarna, och seminarier. Men en slutsats är att lokaliseringen av en utställningsyta är mycket viktig för att nå vidare ut i lokalsamhället och detta i sin tur beror på var universitetets campus är förlagt. Norrköping har en unik fördel i och med att Campus ligger mitt i staden.
Relationen mellan forskning och konst har i detta projekt satts i fokus och en fördel har varit att det inte definierats som del av det framväxande fältet konstnärlig forskning, som eftersträvar och ibland realiserar, en mer genomgående syntes av konstnärlig praktik och forskning. Istället har Lobby definierat denna relation som ett dialektiskt möte, mellan konst och forskning där båda storheterna kan befrämja och utmana varandra, men inte skall förstås som en syntetisk blandning. Detta har gett ett klarare och begripligare möte, mellan olika kunskapsformer och gestaltningstraditioner.
Erik Berggren
Universitetslärare och forskningskoordinator
Linköpings universitet
31/3 2021