Fostran av vetenskapliga eliter i kalla krigets skugga 1962-1985
Projektet är avsett att studera två tävlingsformer i naturvetenskap och teknik för svenska gymnasieelever under en tidsperiod av drygt trettio år (1958-1989) med avseende på dess funktion i formeringen av vetenskapliga eliter. Tävlingarna är 1) Utställningen Unga Forskare (startades 1963) och 2) Kemiolympiaden/Skolornas Fysiktävling (startades 1974-1976). Arrangemangen var också knutna till internationella motsvarigheter på globala arenor. Segrarna i Unga Forskare deltog i det amerikanska evenemanget National Science Fair, International. Vinnarna i Kemiolympiaden respektive Skolornas Fysiktävling bjöds in till internationella vetenskapsolympiader som skapats inom det kommunistiska Östeuropa. Svenska elever deltog således under samma tidsperiod i olika tävlingar styrda av det kalla krigets ideologiska motpoler. Det övergripande syftet med projektet är att utifrån vetenskaps- och utbildningshistoriska perspektiv, skildra och analysera dessa tre tävlingar och deras internationella motsvarigheter, med avseende på deras funktion som elitiserande praktiker i spänningsfältet mellan skolans demokratiska och meritokratiska ideal, mellan den naturvetenskapliga gymnasieutbildningen och den vetenskapliga världen samt på de olika ideologiska sammanhang inom vilka en sådan (re)produktion gavs mening.
Slutredovisning
Projektets syfte och frågeställningar
Projektets övergripande syfte var att utifrån vetenskaps- och utbildningshistoriska perspektiv, skildra och analysera vetenskapliga skoltävlingar för gymnasieelever i Sverige och utomlands under en tidsperiod av drygt trettio år (1958—1989). Den första av de två tävlingsformerna var Unga forskare som startade 1963 och som modellerades efter det amerikanska konceptet National Science Fair. Den andra var de s.k. vetenskapsolympiaderna i fysik och kemi (Skolornas fysiktävling resp. Kemiolympiaden) som introducerades i Sverige 1974-1976 och som utarbetades efter tävlingar i det kommunistiska Östeuropa, International Physics Olympiad respektive International Chemistry Olympiad.
Analyserna var avsedda att ta fasta på tävlingarnas funktion som elitiserande fostranspraktiker i spänningsfältet mellan skolans demokratiska och meritokratiska ideal, mellan den naturvetenskapliga gymnasieutbildningen och den vetenskapliga världen samt mellan de skilda ideologiska sammanhang inom vilka en sådan fostran gavs mening.
Detta syfte sönderföll i tre nivåer med specifika mål och frågeställningar. Den första nivån var idémässigt orienterad med det specifika målet att analysera de motiv och bevekelsegrunder som bar upp tävlingarna som intellektuellt tankegods. Hur möjliggjordes en elitfostran genom antaganden om dels vetenskapens samhälleliga betydelse, dels meritokratin som grund för efterkrigstidens utbildningssystem? Den andra nivån var praktikorienterad och inriktade sig på elevers deltagande i evenemangen. Det specifika målet var att förstå på vilka konkreta sätt tävlingarna kom att fungera som elitiserande praktiker. Med vilka kunskapsmässiga, materiella och symboliska attribut fostrades deltagarna till att utveckla självbilder av utvaldhet? En tredje nivå har varit systemorienterad och riktat sig mot tävlingarnas institutionella karaktär. Det specifika målet har varit att förstå arrangemangen som elitiserande praktiker mot bakgrund av deras respektive positioner i efterkrigstidens olika utbildningssystem. Går det att identifiera några skillnader i tävlingarnas utformning mellan Sverige och andra länder – kan sådana eventuella skillnader förstås i relation till spänningen mellan meritokratiska och demokratiska ideal under efterkrigstiden?
Genomförande och utveckling
Projektet var avsett att genomföras i två delar. En första del skulle studera de svenska tävlingarna och en andra del följa vinnarna av de svenska tävlingarna i deras deltagande på de internationella arenorna. Projektets utveckling innebar successivt att det vidgade sina anspråk när det gäller de internationella dimensionerna. I ansökan stod att det var “de svenska elevernas deltagande i tävlingarna som skall studeras. I de nationella sammanhangen är detta naturligtvis inget problem. I materialet som rör de internationella arenorna bildar reserapporter från svenska elever och deras medföljande lärare en naturlig avgränsning. Det internationella materialet kommer utöver detta att användas för att förstå de olika miljöer inom vilka de svenska eleverna vistades – program, ceremonier, tal, fotografier och övriga aktiviteter är sådant som kan komma ifråga.” Denna målsättning utökades efterhand till att också använda en typ av material som fanns tillgänglig om deltagande elever från andra länder. På så sätt har resultaten kunnat bli mer relevanta även för en internationell läsekrets. Detta fick konsekvenser i så måtto att syfte och frågeställningar kvarstod, men nu också omfattade fler deltagande individer. De svenska exemplen har fortfarande utgjort en viktig del av projektet men inte den enda. Projektet har också utökats genom att tävlingen Skolornas Matematiktävling har fogats in i undersökningen vid sidan av de övriga två.
Under projektets gång har det införlivats ett koncept som i direkt översättning kan benämnas kultur- eller utbildningsinternationalismer (cultural or educational internationalisms). Det söker ringa in idéer, rörelser eller institutioner som strävat efter att omformulera relationer mellan länder genom nationsöverskridande utbyten eller samarbeten. För projektet har detta inneburit att de två tävlingstyperna betraktats som uttryck för konkurrerande internationalismer under kalla kriget.
När det gäller genomförandet av projektet har materialinsamlingen blivit påverkad av restriktionerna som följde på spridningen av covid-19. Jag hann följa planen såtillvida att jag besökte Unesco:s arkiv sommaren 2019. Däremot har jag inte kunnat besöka Society for Science & the Public, Smithsonian Institute, Washington eller International Information Center of International Chemistry Olympiad, Bratislava. Utvecklingen av digitalisering har dock gjort att material som jag tidigare bedömde som oåtkomligt visat sig vara möjligt att använda. Bland dessa materialtyper finns exempelvis bloggar, tidskrifter, böcker och tidningar på polska, ryska och ungerska.
Resultat och slutsatser
De viktigaste resultaten kan för det första beskrivas som att internationella tävlingar i naturvetenskap för gymnasieelever mellan de angivna åren var en del av den konkurrerande internationalism eller transnationalism som Sovjetunionen och USA utvecklade och spred under kalla kriget. Mer specifikt betraktas tävlingarna som en del av hur infrastrukturer för naturvetenskapliga skolämnen – och än mer preciserat aktiviteter utanför den reguljära undervisningen – fogades in i den både kulturella och vetenskapliga kraftmätning som ägde rum mellan de båda ideologiska systemen under perioden. Ett utmärkande drag för arrangemangen var att de – på var sitt håll – utvecklades till plattformar för en tidig elitformering inom naturvetenskap. Båda tävlingarna var starkt selektiva och fostrade deltagarna vid de internationella arrangemangen med sammansatta budskap som riktades mot deras identiteter; dels skulle de företräda sitt eget land och tillfredsställa behovet av nationell prestige, dels uppmuntrades de utveckla mer transnationella självbilder där tillhörigheten till en global vetenskaplig ungdomselit överskred landsgränser och ideologiska system.
För det andra har det faktum att Sverige var det första land som deltog i samtliga delar av båda dessa tävlingsformer i projektet kommit att betraktas utifrån å ena sidan nationens strävan att säkra goda villkor för den inhemska forskningens framåtskridande liksom för den industriella produktionen och den ekonomiska tillväxten, å den andra viljan att värna en kulturpolitisk neutralitet och balans precis som på det säkerhetspolitiska planet. Båda dessa ambitioner går att förstå som komponenter i den socialdemokratiska välfärdsstatens förutsättningar, där utbildnings- och teknikoptimism existerade sida vid sida med en ambition att inte stå för nära något av de båda blocken.
Ett tredje resultat var att det svenska deltagandet i de båda tävlingarna anpassades till inhemska förhållanden i så måtto att de aldrig gjordes till ett fullt integrerat inslag i utbildningssystemet. De starkt elitpräglade strukturerna som fanns i USA och Östeuropa mötte en svensk utbildningsdiskurs som under 1960- och 1970-talen var mycket ambivalent inställd till meritokratiska och elitpräglade inslag i skolan. Resultatet blev en form av pedagogiska moduler eller tillägg som stod fristående från svensk skola, men ändå fungerade som elitformerande och som stöddes och legitimerades av myndigheter som Skolöverstyrelsen och utbildningsdepartementet. Även om själva tävlingsmomentet ibland ifrågasattes under inflytande av 1970-talets mer radikala samhällsdebatt kom deras existens aldrig på allvar att hotas.
Nya forskningsfrågor
Nya frågor som har uppstått har framförallt haft anknytning till forskning om det kalla kriget. En sådan har handlat om hur tävlingarna och mer specifikt naturvetenskaplig utbildning kan ses mot bakgrund av kulturell diplomati eller utbildningsinternationalismer under perioden. En annan frågeställning har handlat om hur det går att betrakta importen av evenemangen i ljuset av det kalla krigets kulturhistoria i Sverige.
Spridning av resultat och samverkan
Resultaten har spridits i tre sakkunniggranskade publikationer, publicerade 2020–2024, samt en populärvetenskaplig artikel. Ytterligare en artikel är inskickad till en vetenskaplig tidskrift och befinner sig under sakkunniggranskning. Inom ramarna för projektet har också två bokrecensioner skrivits med anknytning till en av de övergripande idémässiga förutsättningarna för skoltävlingarna, nämligen de naturvetenskapliga skolämnenas ställning under 1900-talet samt ambitionen att tidigt skapa intresse för teknik bland skolbarn.
Projektets resultat har fortgående presenterats vid konferenser och symposier. 2019 deltog jag i ISCHE 41 (International Standing Conference in History of Education) som hölls i Porto. Samma år presenterade jag också projektet vid symposiet Elites and Education på IPD, Stockholms universitet. Under våren 2021 deltog jag i två digitala konferenser, dels European Social Science History Conference (ESSHC), dels symposiet "Internationalism(s) and Education during the Cold War. Actors, Competitions, Circulation" organiserat av University of Lausanne.
Under projektets gång har jag samverkat med utländska nätverk vid två tillfällen. Det första innebar deltagande i ovan nämnda symposium vid University of Lausanne, vilket senare resulterade i medverkan i antologin Educational Internationalism in the Cold War: Plural Visions, Global Experiences (Routledge, 2024). Det andra nätverket har resulterat i ett initiativ till ett forskarmöte om ungdomstävlingar under 1900-talet, vilket planeras att anordnas 2025 tillsammans med kollegor i Tyskland och Schweiz.
Projektets övergripande syfte var att utifrån vetenskaps- och utbildningshistoriska perspektiv, skildra och analysera vetenskapliga skoltävlingar för gymnasieelever i Sverige och utomlands under en tidsperiod av drygt trettio år (1958—1989). Den första av de två tävlingsformerna var Unga forskare som startade 1963 och som modellerades efter det amerikanska konceptet National Science Fair. Den andra var de s.k. vetenskapsolympiaderna i fysik och kemi (Skolornas fysiktävling resp. Kemiolympiaden) som introducerades i Sverige 1974-1976 och som utarbetades efter tävlingar i det kommunistiska Östeuropa, International Physics Olympiad respektive International Chemistry Olympiad.
Analyserna var avsedda att ta fasta på tävlingarnas funktion som elitiserande fostranspraktiker i spänningsfältet mellan skolans demokratiska och meritokratiska ideal, mellan den naturvetenskapliga gymnasieutbildningen och den vetenskapliga världen samt mellan de skilda ideologiska sammanhang inom vilka en sådan fostran gavs mening.
Detta syfte sönderföll i tre nivåer med specifika mål och frågeställningar. Den första nivån var idémässigt orienterad med det specifika målet att analysera de motiv och bevekelsegrunder som bar upp tävlingarna som intellektuellt tankegods. Hur möjliggjordes en elitfostran genom antaganden om dels vetenskapens samhälleliga betydelse, dels meritokratin som grund för efterkrigstidens utbildningssystem? Den andra nivån var praktikorienterad och inriktade sig på elevers deltagande i evenemangen. Det specifika målet var att förstå på vilka konkreta sätt tävlingarna kom att fungera som elitiserande praktiker. Med vilka kunskapsmässiga, materiella och symboliska attribut fostrades deltagarna till att utveckla självbilder av utvaldhet? En tredje nivå har varit systemorienterad och riktat sig mot tävlingarnas institutionella karaktär. Det specifika målet har varit att förstå arrangemangen som elitiserande praktiker mot bakgrund av deras respektive positioner i efterkrigstidens olika utbildningssystem. Går det att identifiera några skillnader i tävlingarnas utformning mellan Sverige och andra länder – kan sådana eventuella skillnader förstås i relation till spänningen mellan meritokratiska och demokratiska ideal under efterkrigstiden?
Genomförande och utveckling
Projektet var avsett att genomföras i två delar. En första del skulle studera de svenska tävlingarna och en andra del följa vinnarna av de svenska tävlingarna i deras deltagande på de internationella arenorna. Projektets utveckling innebar successivt att det vidgade sina anspråk när det gäller de internationella dimensionerna. I ansökan stod att det var “de svenska elevernas deltagande i tävlingarna som skall studeras. I de nationella sammanhangen är detta naturligtvis inget problem. I materialet som rör de internationella arenorna bildar reserapporter från svenska elever och deras medföljande lärare en naturlig avgränsning. Det internationella materialet kommer utöver detta att användas för att förstå de olika miljöer inom vilka de svenska eleverna vistades – program, ceremonier, tal, fotografier och övriga aktiviteter är sådant som kan komma ifråga.” Denna målsättning utökades efterhand till att också använda en typ av material som fanns tillgänglig om deltagande elever från andra länder. På så sätt har resultaten kunnat bli mer relevanta även för en internationell läsekrets. Detta fick konsekvenser i så måtto att syfte och frågeställningar kvarstod, men nu också omfattade fler deltagande individer. De svenska exemplen har fortfarande utgjort en viktig del av projektet men inte den enda. Projektet har också utökats genom att tävlingen Skolornas Matematiktävling har fogats in i undersökningen vid sidan av de övriga två.
Under projektets gång har det införlivats ett koncept som i direkt översättning kan benämnas kultur- eller utbildningsinternationalismer (cultural or educational internationalisms). Det söker ringa in idéer, rörelser eller institutioner som strävat efter att omformulera relationer mellan länder genom nationsöverskridande utbyten eller samarbeten. För projektet har detta inneburit att de två tävlingstyperna betraktats som uttryck för konkurrerande internationalismer under kalla kriget.
När det gäller genomförandet av projektet har materialinsamlingen blivit påverkad av restriktionerna som följde på spridningen av covid-19. Jag hann följa planen såtillvida att jag besökte Unesco:s arkiv sommaren 2019. Däremot har jag inte kunnat besöka Society for Science & the Public, Smithsonian Institute, Washington eller International Information Center of International Chemistry Olympiad, Bratislava. Utvecklingen av digitalisering har dock gjort att material som jag tidigare bedömde som oåtkomligt visat sig vara möjligt att använda. Bland dessa materialtyper finns exempelvis bloggar, tidskrifter, böcker och tidningar på polska, ryska och ungerska.
Resultat och slutsatser
De viktigaste resultaten kan för det första beskrivas som att internationella tävlingar i naturvetenskap för gymnasieelever mellan de angivna åren var en del av den konkurrerande internationalism eller transnationalism som Sovjetunionen och USA utvecklade och spred under kalla kriget. Mer specifikt betraktas tävlingarna som en del av hur infrastrukturer för naturvetenskapliga skolämnen – och än mer preciserat aktiviteter utanför den reguljära undervisningen – fogades in i den både kulturella och vetenskapliga kraftmätning som ägde rum mellan de båda ideologiska systemen under perioden. Ett utmärkande drag för arrangemangen var att de – på var sitt håll – utvecklades till plattformar för en tidig elitformering inom naturvetenskap. Båda tävlingarna var starkt selektiva och fostrade deltagarna vid de internationella arrangemangen med sammansatta budskap som riktades mot deras identiteter; dels skulle de företräda sitt eget land och tillfredsställa behovet av nationell prestige, dels uppmuntrades de utveckla mer transnationella självbilder där tillhörigheten till en global vetenskaplig ungdomselit överskred landsgränser och ideologiska system.
För det andra har det faktum att Sverige var det första land som deltog i samtliga delar av båda dessa tävlingsformer i projektet kommit att betraktas utifrån å ena sidan nationens strävan att säkra goda villkor för den inhemska forskningens framåtskridande liksom för den industriella produktionen och den ekonomiska tillväxten, å den andra viljan att värna en kulturpolitisk neutralitet och balans precis som på det säkerhetspolitiska planet. Båda dessa ambitioner går att förstå som komponenter i den socialdemokratiska välfärdsstatens förutsättningar, där utbildnings- och teknikoptimism existerade sida vid sida med en ambition att inte stå för nära något av de båda blocken.
Ett tredje resultat var att det svenska deltagandet i de båda tävlingarna anpassades till inhemska förhållanden i så måtto att de aldrig gjordes till ett fullt integrerat inslag i utbildningssystemet. De starkt elitpräglade strukturerna som fanns i USA och Östeuropa mötte en svensk utbildningsdiskurs som under 1960- och 1970-talen var mycket ambivalent inställd till meritokratiska och elitpräglade inslag i skolan. Resultatet blev en form av pedagogiska moduler eller tillägg som stod fristående från svensk skola, men ändå fungerade som elitformerande och som stöddes och legitimerades av myndigheter som Skolöverstyrelsen och utbildningsdepartementet. Även om själva tävlingsmomentet ibland ifrågasattes under inflytande av 1970-talets mer radikala samhällsdebatt kom deras existens aldrig på allvar att hotas.
Nya forskningsfrågor
Nya frågor som har uppstått har framförallt haft anknytning till forskning om det kalla kriget. En sådan har handlat om hur tävlingarna och mer specifikt naturvetenskaplig utbildning kan ses mot bakgrund av kulturell diplomati eller utbildningsinternationalismer under perioden. En annan frågeställning har handlat om hur det går att betrakta importen av evenemangen i ljuset av det kalla krigets kulturhistoria i Sverige.
Spridning av resultat och samverkan
Resultaten har spridits i tre sakkunniggranskade publikationer, publicerade 2020–2024, samt en populärvetenskaplig artikel. Ytterligare en artikel är inskickad till en vetenskaplig tidskrift och befinner sig under sakkunniggranskning. Inom ramarna för projektet har också två bokrecensioner skrivits med anknytning till en av de övergripande idémässiga förutsättningarna för skoltävlingarna, nämligen de naturvetenskapliga skolämnenas ställning under 1900-talet samt ambitionen att tidigt skapa intresse för teknik bland skolbarn.
Projektets resultat har fortgående presenterats vid konferenser och symposier. 2019 deltog jag i ISCHE 41 (International Standing Conference in History of Education) som hölls i Porto. Samma år presenterade jag också projektet vid symposiet Elites and Education på IPD, Stockholms universitet. Under våren 2021 deltog jag i två digitala konferenser, dels European Social Science History Conference (ESSHC), dels symposiet "Internationalism(s) and Education during the Cold War. Actors, Competitions, Circulation" organiserat av University of Lausanne.
Under projektets gång har jag samverkat med utländska nätverk vid två tillfällen. Det första innebar deltagande i ovan nämnda symposium vid University of Lausanne, vilket senare resulterade i medverkan i antologin Educational Internationalism in the Cold War: Plural Visions, Global Experiences (Routledge, 2024). Det andra nätverket har resulterat i ett initiativ till ett forskarmöte om ungdomstävlingar under 1900-talet, vilket planeras att anordnas 2025 tillsammans med kollegor i Tyskland och Schweiz.