Translatio musicae: fransk och italiensk musik i norra Europa, ca. 1650–1730
Fransk och italiensk musik hade stort genomslag i de lutherska delarna av Europa, inte minst under slutet av 1600- och början av 1700-talet. Det är anmärkningsvärt hur eliterna i norr föredrog och eftertraktade sina konkurrenters musik: det franska kungadömet och den romersk-katolska kyrkan. I projektet studerar vi hur fransk profan och italiensk sakral musik överfördes till och användes i norra Europa, med Dübensamlingen som utgångspunkt. Vi använder begreppet ’translatio’ för att beskriva en samtidig rörelse av både förflyttning och anpassning för nya sammanhang.
Projektet har tre delar: (1) kartläggning av cirkulationsvägarna; (2) identifiering och analys av de viktigaste förmedlarna och deras roller, och (3) närstudier i några exempel på lokala bearbetningar av musiken för dess nya sammanhang. Huvudmaterial är musikhandskrifterna och trycken i Dübensamlingen, men kompletterade dels med musik bevarad vid europeiska bibliotek, dels historiska inventarier över nu förlorad musik – ett i stort sett förbisett källmaterial. Vi använder filologiska metoder for att spåra samband mellan bevarade musikalier och kartlägga nätverken av medlare. Vi kommer även att transkribera och analysera ett urval kompositioner för att påvisa bearbetnings- och imitationspraktiker. Vårt syfte är att bidra med en ny förståelse av kulturella relationer i det tidigmoderna Europa, genom att fokusera på hur konkurrerande former av religiös och politisk tillhörighet förmedlades i och genom musik.
Slutredovisning
Projektets syfte och utveckling
Projektet syfte var att fördjupa förståelsen av kulturella relationer och utbyten i det tidigmoderna Europa och av hur olika former av kulturell tillhörighet kunde förmedlas genom musik. För att belysa dessa processer fokuserade projektet på tre områden: 1) spridningen av fransk och italiensk musik i norra Europa, både den materiella cirkulationen av musikaliska manuskript och tryck och den immateriella disseminationen av musikaliska verk och relaterade musikaliska kunskaper och färdigheter; 2) förmedlare som var involverade i dessa processer; och 3) bruket och anpassningen av musiken för nya ändamål i nya kontexter, inklusive omarbetningar och imitationer, som resulterade i ny lokal producerad musik baserad på franska eller italienska modeller. För den teoretiska ramen var begreppet ’translation’ centralt, i den kombinerade och integrerade betydelsen av förflyttning och modifiering.
Kort om genomförandet
Projektet har huvudsakligen fortskridit i enlighet med den ursprungliga planen, om än med vissa störningar på grund av pandemin. Många kontinentala arkiv och bibliotek hölls stängda, och det blev omöjligt att resa till konferenser. Eftersom RJ förlängde projektet med ett år påverkade dessa olägenheter inte forskningens kvalitet. Däremot resulterade det i ett mindre konferensdeltagande än vad som ursprungligen planerats.
Redan tidigt i projektet stod det klart att vi skulle kunna producera mer forskningsresultat än vad som angavs i projektplanen. En viktig förutsättning för projektet var utarbetandet av musikaliska transkriptioner. De var ursprungligen endast avsedda för internt bruk av PI (Lars Berglund), men han insåg att det var mer produktivt att publicera dem som kritiska utgåvor, även om detta innebar en del extra arbete. På liknande sätt beslutade PR Maria Schildt att publicera sin grundforskning om en av de viktiga musiksamlingarna i studien som en tryckt (och digitalt öppet tillgänglig) katalog.
Projektet resulterade i fler publikationer än vad som ursprungligen planerades även vad gäller artiklar och bokkapitel. I vår projektplan hade vi tänkt oss ett mindre antal mer syntetiserande undersökningar, men vi insåg snart att det var metodologiskt sundare och mer effektivt att istället skriva en rad fördjupande fallstudier. Resultatet blev att vi producerade 16 artiklar och bokkapitel, istället för de 6 artiklar som ursprungligen planerades.
Projektets viktigaste resultat
En central aspekt i projektplanen var att undersöka hur musik korsade konfessionella, kulturella och politiska gränser. Särskilt fokus låg på det omfattande bruket av katolsk musik vid furstehov i lutherska och dess höga status där under en period av starka religiösa spänningar. Våra studier visar att trots den stora betydelsen av konfessionell tillhörighet i samtiden verkar dessa aspekter ha varit mycket mindre viktiga i musikaliska sammanhang. Sakrala verk kunde lätt modifieras så att texterna inte kom i konflikt med den lutherska tron, särskilt när det gällde kulten av Jungfru Maria och helgonkult. I övrigt var förväntningarna på hög musikalisk kvalitet och på musik som var på modet viktigare än konfessionella aspekter. En liknande situation gäller användningen av fransk hovmusik vid hov i Nordeuropa: mode och Ludvig XIV:s hov som förebild var viktigare än politiska associationer.
En annan uppgift var att identifiera och studera förmedlare i transmissionen av musik i Europa och hur processer av det slaget fungerade. Våra studier visar på den avgörande betydelsen av nätverk och etablerade kontakter, men också på betydelsen av enskilda individer med en privilegierad position. Ibland är sådana nätverk resultatet av politiska eller andra relationer, men ofta visar de sig vara tillfälligheter och resultatet av aktiviteter som inte i första hand handlade om musik, såsom resor, diplomati etc. Vår forskning pekar också på den hittills underskattade betydelsen av Nederländerna som en kanal för förmedling av italiensk och fransk musik till de lutherska regionerna. Tryckindustrin blomstrade där, särskilt i städerna Amsterdam och Antwerpen, och regionen var också mindre politiskt och konfessionellt repressiv än andra delar av Europa vid den här tiden. Denna region har inte ansetts vara musikhistoriskt betydelsefull, men var mycket viktig i detta avseende.
En tredje viktig aspekt i projektet var omarbetningen och anpassningen av musik för nya ändamål och produktionen av ny musik i det lutherska Europa, med italiensk och fransk musik som modeller för imitation. Våra fallstudier visar att sådan imitation inte bara innebar enkel replikation, utan utgjorde komplexa och kreativa processer som resulterade i nya hybridformer. Den sakrala repertoaren vid hov och större städer i Östersjöområdet och i lutherska regioner i allmänhet under den period som undersöktes i projektet var utan tvekan starkt beroende av italienska modeller, men detta resulterade inte i rena kopior, utan i nya och idiosynkratiska stilar och lösningar som kombinerade lokala traditioner med importerade idéer. På ett liknande sätt fungerade den sekulära musikstil som Jean-Baptiste Lully banade väg för vid Ludvig XIV:s hov som en modell för nordeuropeiska kapellmästare, men den anpassades konsekvent till lokala traditioner, behov och smaker.
Projektet visar att det finns ett behov av fler fallstudier av dessa processer och den intressanta repertoar de resulterat i. Faktum är att vårt metodologiska tillvägagångssätt redan har anammats av kollegor i Europa, vilket har resulterat i liknande projekt med fokus på jämförbara material, till exempel ett projekt som finansieras av Suisse National Science Foundation (SNSF).
Nya forskningsfrågor och områden
Just metoder för omarbetning och imitation och inte minst stilistisk hybridisering förtjänar ytterligare studier. Lars Berglund avser att följa detta spår, med fokus på musik som producerats i Östersjöområdet, och med Dieterich Buxtehude i Lübeck som exempel. Det har också visat sig att det finns en intressant potential för mer systematiska studier av den italienska sakrala repertoaren med avseende på återkommande konventionella schemata, studier som skulle kunna bygga vidare på den innovativa utvecklingen inom studiet av 1700-talsmusik vad gäller schemateori och partimento.
Det finns också potential att utöka den kronologiska ramen till hela 1700-talet, och arbeta med de rika samlingar av musik som finns bevarade i norra Europa, inte minst i Sverige. Det pågående infrastrukturprojektet "Musik vid hov och universitet under frihetstiden (1718-1772)" (In19-0158:1) kommer att erbjuda nya resurser för denna forskning. Samtidigt kommer repertoarens gradvis förändrade sociala och kulturella kontext sannolikt att utmana de metoder som används och de perspektiv som genererats i det avslutade projektet, vilket ger impulser för vidare metodutveckling. Detta är något som Maria Schildt planerar att arbeta vidare med.
Spridning av forskningen och resultaten samt samarbeten
Projektet har resulterat i ett antal artiklar, bokkapitel och böcker som publicerats i olika kanaler. Vissa av dem har skickats in till tidskrifter, andra är resultatet av samarbeten eller konferenser som resulterat i antologier. Alla har genomgått en peer-review-process och alla är, eller kommer att bli, publicerade i open access. Vi har också presenterat föredrag vid internationella och nationella konferenser. Utöver dessa akademiska resultat har vi vid ett antal tillfällen hållit mer populärvetenskapliga föreläsningar och publicerat några kortare, populärvetenskapliga texter.
Under det första året arrangerade vi en konferens på Vitterhetsakademien i Stockholm, där vi bjöd in några av de ledande internationella forskarna inom området. Det resulterade i en stimulerande konferens och en antologi som vi redigerat. Den kommer att publiceras i akademien serier, och består av 13 kapitel med fallstudier och en introduktion skriven av Berglund & Schildt.
Vi samarbetade inom en intensivkurs för doktorander och masterstudenter arrangerad av universitetet i Padua, där vi gav föreläsningar baserade på vår forskning i projektet och sedan publicerade dem som kapitel i en resulterande antologi. Vi har också samarbetat med SNSF-projektet L'opera italiana oltre le Alpi, genom att bjuda in deras huvudforskare till Uppsala, delta i deras konferens och bidra med ett kapitel vardera i deras kommande publikation.
Hösten 2023 samarbetade vi med Kungliga Musikaliska Akademien och ensemblen Göteborg Baroque om ett konsertprogram och en eftermiddag med uppsökande föreläsningar om italiensk och fransk musik vid det svenska kungliga hovet.
Projektet syfte var att fördjupa förståelsen av kulturella relationer och utbyten i det tidigmoderna Europa och av hur olika former av kulturell tillhörighet kunde förmedlas genom musik. För att belysa dessa processer fokuserade projektet på tre områden: 1) spridningen av fransk och italiensk musik i norra Europa, både den materiella cirkulationen av musikaliska manuskript och tryck och den immateriella disseminationen av musikaliska verk och relaterade musikaliska kunskaper och färdigheter; 2) förmedlare som var involverade i dessa processer; och 3) bruket och anpassningen av musiken för nya ändamål i nya kontexter, inklusive omarbetningar och imitationer, som resulterade i ny lokal producerad musik baserad på franska eller italienska modeller. För den teoretiska ramen var begreppet ’translation’ centralt, i den kombinerade och integrerade betydelsen av förflyttning och modifiering.
Kort om genomförandet
Projektet har huvudsakligen fortskridit i enlighet med den ursprungliga planen, om än med vissa störningar på grund av pandemin. Många kontinentala arkiv och bibliotek hölls stängda, och det blev omöjligt att resa till konferenser. Eftersom RJ förlängde projektet med ett år påverkade dessa olägenheter inte forskningens kvalitet. Däremot resulterade det i ett mindre konferensdeltagande än vad som ursprungligen planerats.
Redan tidigt i projektet stod det klart att vi skulle kunna producera mer forskningsresultat än vad som angavs i projektplanen. En viktig förutsättning för projektet var utarbetandet av musikaliska transkriptioner. De var ursprungligen endast avsedda för internt bruk av PI (Lars Berglund), men han insåg att det var mer produktivt att publicera dem som kritiska utgåvor, även om detta innebar en del extra arbete. På liknande sätt beslutade PR Maria Schildt att publicera sin grundforskning om en av de viktiga musiksamlingarna i studien som en tryckt (och digitalt öppet tillgänglig) katalog.
Projektet resulterade i fler publikationer än vad som ursprungligen planerades även vad gäller artiklar och bokkapitel. I vår projektplan hade vi tänkt oss ett mindre antal mer syntetiserande undersökningar, men vi insåg snart att det var metodologiskt sundare och mer effektivt att istället skriva en rad fördjupande fallstudier. Resultatet blev att vi producerade 16 artiklar och bokkapitel, istället för de 6 artiklar som ursprungligen planerades.
Projektets viktigaste resultat
En central aspekt i projektplanen var att undersöka hur musik korsade konfessionella, kulturella och politiska gränser. Särskilt fokus låg på det omfattande bruket av katolsk musik vid furstehov i lutherska och dess höga status där under en period av starka religiösa spänningar. Våra studier visar att trots den stora betydelsen av konfessionell tillhörighet i samtiden verkar dessa aspekter ha varit mycket mindre viktiga i musikaliska sammanhang. Sakrala verk kunde lätt modifieras så att texterna inte kom i konflikt med den lutherska tron, särskilt när det gällde kulten av Jungfru Maria och helgonkult. I övrigt var förväntningarna på hög musikalisk kvalitet och på musik som var på modet viktigare än konfessionella aspekter. En liknande situation gäller användningen av fransk hovmusik vid hov i Nordeuropa: mode och Ludvig XIV:s hov som förebild var viktigare än politiska associationer.
En annan uppgift var att identifiera och studera förmedlare i transmissionen av musik i Europa och hur processer av det slaget fungerade. Våra studier visar på den avgörande betydelsen av nätverk och etablerade kontakter, men också på betydelsen av enskilda individer med en privilegierad position. Ibland är sådana nätverk resultatet av politiska eller andra relationer, men ofta visar de sig vara tillfälligheter och resultatet av aktiviteter som inte i första hand handlade om musik, såsom resor, diplomati etc. Vår forskning pekar också på den hittills underskattade betydelsen av Nederländerna som en kanal för förmedling av italiensk och fransk musik till de lutherska regionerna. Tryckindustrin blomstrade där, särskilt i städerna Amsterdam och Antwerpen, och regionen var också mindre politiskt och konfessionellt repressiv än andra delar av Europa vid den här tiden. Denna region har inte ansetts vara musikhistoriskt betydelsefull, men var mycket viktig i detta avseende.
En tredje viktig aspekt i projektet var omarbetningen och anpassningen av musik för nya ändamål och produktionen av ny musik i det lutherska Europa, med italiensk och fransk musik som modeller för imitation. Våra fallstudier visar att sådan imitation inte bara innebar enkel replikation, utan utgjorde komplexa och kreativa processer som resulterade i nya hybridformer. Den sakrala repertoaren vid hov och större städer i Östersjöområdet och i lutherska regioner i allmänhet under den period som undersöktes i projektet var utan tvekan starkt beroende av italienska modeller, men detta resulterade inte i rena kopior, utan i nya och idiosynkratiska stilar och lösningar som kombinerade lokala traditioner med importerade idéer. På ett liknande sätt fungerade den sekulära musikstil som Jean-Baptiste Lully banade väg för vid Ludvig XIV:s hov som en modell för nordeuropeiska kapellmästare, men den anpassades konsekvent till lokala traditioner, behov och smaker.
Projektet visar att det finns ett behov av fler fallstudier av dessa processer och den intressanta repertoar de resulterat i. Faktum är att vårt metodologiska tillvägagångssätt redan har anammats av kollegor i Europa, vilket har resulterat i liknande projekt med fokus på jämförbara material, till exempel ett projekt som finansieras av Suisse National Science Foundation (SNSF).
Nya forskningsfrågor och områden
Just metoder för omarbetning och imitation och inte minst stilistisk hybridisering förtjänar ytterligare studier. Lars Berglund avser att följa detta spår, med fokus på musik som producerats i Östersjöområdet, och med Dieterich Buxtehude i Lübeck som exempel. Det har också visat sig att det finns en intressant potential för mer systematiska studier av den italienska sakrala repertoaren med avseende på återkommande konventionella schemata, studier som skulle kunna bygga vidare på den innovativa utvecklingen inom studiet av 1700-talsmusik vad gäller schemateori och partimento.
Det finns också potential att utöka den kronologiska ramen till hela 1700-talet, och arbeta med de rika samlingar av musik som finns bevarade i norra Europa, inte minst i Sverige. Det pågående infrastrukturprojektet "Musik vid hov och universitet under frihetstiden (1718-1772)" (In19-0158:1) kommer att erbjuda nya resurser för denna forskning. Samtidigt kommer repertoarens gradvis förändrade sociala och kulturella kontext sannolikt att utmana de metoder som används och de perspektiv som genererats i det avslutade projektet, vilket ger impulser för vidare metodutveckling. Detta är något som Maria Schildt planerar att arbeta vidare med.
Spridning av forskningen och resultaten samt samarbeten
Projektet har resulterat i ett antal artiklar, bokkapitel och böcker som publicerats i olika kanaler. Vissa av dem har skickats in till tidskrifter, andra är resultatet av samarbeten eller konferenser som resulterat i antologier. Alla har genomgått en peer-review-process och alla är, eller kommer att bli, publicerade i open access. Vi har också presenterat föredrag vid internationella och nationella konferenser. Utöver dessa akademiska resultat har vi vid ett antal tillfällen hållit mer populärvetenskapliga föreläsningar och publicerat några kortare, populärvetenskapliga texter.
Under det första året arrangerade vi en konferens på Vitterhetsakademien i Stockholm, där vi bjöd in några av de ledande internationella forskarna inom området. Det resulterade i en stimulerande konferens och en antologi som vi redigerat. Den kommer att publiceras i akademien serier, och består av 13 kapitel med fallstudier och en introduktion skriven av Berglund & Schildt.
Vi samarbetade inom en intensivkurs för doktorander och masterstudenter arrangerad av universitetet i Padua, där vi gav föreläsningar baserade på vår forskning i projektet och sedan publicerade dem som kapitel i en resulterande antologi. Vi har också samarbetat med SNSF-projektet L'opera italiana oltre le Alpi, genom att bjuda in deras huvudforskare till Uppsala, delta i deras konferens och bidra med ett kapitel vardera i deras kommande publikation.
Hösten 2023 samarbetade vi med Kungliga Musikaliska Akademien och ensemblen Göteborg Baroque om ett konsertprogram och en eftermiddag med uppsökande föreläsningar om italiensk och fransk musik vid det svenska kungliga hovet.