Genuine savings. Mot ett alternativ till BNP
Projektet syftar till att spåra hållbarhetsnivåer från 1800-talet till idag med hjälp av Genuine Savings-metoden (hädanefter GS). GS är en indikator inspirerad av Världsbanken som används ofta i ekonomisk forskning; den mäter framsteg och utveckling och har visat sig vara en relevant indikator på hållbar utveckling. GS bygger på konceptet av förmögenhetsredovisning och behandlar brister i konventionella mätvärden för ekonomisk utveckling genom att integrera bredare åtgärder av sparande och investering, inklusive humankapital (utbildning) och naturresurser, detta genom att redovisa sociala kostnader för förorening och
naturresursutarmning. GS är en värdefull indikator, bland annat för att den kan användas för att förutsäga framtida levnadsstandard.
En central brist på GS-uppgifter från Världsbanken är dess begränsade historiska täckning. Data täcker vanligtvis perioden efter 1970-talet och kan därför inte användas i empiriska långsiktiga studier som förbinder tidigare GS och den framtida utvecklingen av levnadsstandarden. Vårt projekt ska fylla detta gap genom att utveckla, samla, och skapa historiska GS-mått för ett stort urval av länder. Vi kommer därför att tillhandahålla nödvändiga siffrorna för ekonomer, beslutsfattare och allmänheten för att bedöma hållbar utvecklingens roll på ett mer holistiskt sätt. Flera hållbara utvecklingsmål förbättras när GS används, till exempel "Prisvärd och ren energi", "Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt" och "Klimatåtgärder".
Slutredovisning
Vi har utvecklat en ny databas med historiska Genuine Savings (GS), en indikator på hållbar utveckling som främjas av Världsbanken och som används i stor utsträckning i samtida ekonomisk forskning. GS härrör från teoretiskt arbete med förmögenhetsredovisning och åtgärdar brister i konventionella ekonomiska utvecklingsmått genom att införliva bredare mått på sparande och investeringar, inklusive humankapital (utbildning) och utarmning av naturresurser. Dess värde som indikator bestäms av dess förmåga att användas för att förutsäga framtida välbefinnande. Projektet har tillhandahållit konsekventa historiska uppskattningar av GS sedan 1850 för 35 länder för att förbättra, komplettera och kontextualisera Världsbankens, forskare och konsulters arbete.
Resultaten som presenteras i detta projekt har starka implikationer för den nuvarande och framtida ekonomiska utvecklingen i de länder som behandlas i denna studie, och dessa resultat är kopplade till tidigare teorier om ämnet. Hartwick-regeln dikterar till exempel att uttömmande resursutvinning kan säkerställa en svag hållbarhet om resurshyror kan investeras på ett sådant sätt att det producerade kapitalet uppväger det konsumerade naturkapitalet (Hartwick, 1977). Dessutom hävdar flera studier att konsumtion är en funktion av (tidigare) kapitalackumulation eftersom den produktiva basen, dvs. arbete, fysiskt och immateriellt kapital, är de produktiva krafter som används för att generera inkomst. Lärdomarna från dessa studier är enkla: nuvarande investeringar i fysiskt kapital, immateriella tillgångar som humankapital och teknik kan leda till högre konsumtion, löner och välbefinnande i framtiden. Likaså kan erosion av den produktiva basen på grund av värdeminskning av tillgångar, föroreningar och utarmning av naturresurser begränsa, eller till och med minska, framtida välbefinnande. Implikationerna av detta perspektiv för den "globala" ekonomin är tydliga; För att säkerställa framtida hållbarhet måste 'Hartwick-regeln' följas och tekniska framsteg, det vill säga en alltmer intelligent användning av befintliga tillgångar, kan spela en betydande roll för framtida hållbarhet. Men för att kunna använda GS i ett tillämpat policyramverk måste ytterligare studier och tester genomföras. Data som utvecklats i projektet är avgörande input för en informerad debatt (McLaughlin et al, 2023).
Resultaten som presenteras i detta projekt har starka implikationer för den nuvarande och framtida ekonomiska utvecklingen i de länder som behandlas i denna studie, och dessa resultat är kopplade till tidigare teorier om ämnet. Hartwick-regeln dikterar till exempel att uttömmande resursutvinning kan säkerställa en svag hållbarhet om resurshyror kan investeras på ett sådant sätt att det producerade kapitalet uppväger det konsumerade naturkapitalet (Hartwick, 1977). Dessutom hävdar flera studier att konsumtion är en funktion av (tidigare) kapitalackumulation eftersom den produktiva basen, dvs. arbete, fysiskt och immateriellt kapital, är de produktiva krafter som används för att generera inkomst. Lärdomarna från dessa studier är enkla: nuvarande investeringar i fysiskt kapital, immateriella tillgångar som humankapital och teknik kan leda till högre konsumtion, löner och välbefinnande i framtiden. Likaså kan erosion av den produktiva basen på grund av värdeminskning av tillgångar, föroreningar och utarmning av naturresurser begränsa, eller till och med minska, framtida välbefinnande. Implikationerna av detta perspektiv för den "globala" ekonomin är tydliga; För att säkerställa framtida hållbarhet måste 'Hartwick-regeln' följas och tekniska framsteg, det vill säga en alltmer intelligent användning av befintliga tillgångar, kan spela en betydande roll för framtida hållbarhet. Men för att kunna använda GS i ett tillämpat policyramverk måste ytterligare studier och tester genomföras. Data som utvecklats i projektet är avgörande input för en informerad debatt (McLaughlin et al, 2023).