Nya molekylärgenetiska verktyg har gjort det möjligt att undersöka förhistoriska människors genetiska variationsmönster (arkeogenetik), vilket har förändrat den europeiska arkeologin i grunden. Dessa studier ger unika insikter om de individer som levde de liv vi försöker förstå, och hur olika individer och grupper är relaterade i Europas stenålder. Men mer arbete behövs för att förstå människorna under förhistorien utifrån de två fältens forskning och resultat, och för att resultaten inlemmas i arkeologisk grundforskning. Projektets syfte är att belysa den demografiska utvecklingen i skiftet av mellan- och senneolitikum i Skandinavien under det 3:e årtusendet f.Kr., via undersökningar av gravar på Gotland. Det är en turbulent tid som innefattar slutet av TRB-, GRK- och STY-kulturerna och den Senneolitiska kulturens början. Idag finns stora kunskapsluckor över denna tid på ön på grund av bristen på relevanta gravar. Genom ny arkivforskning har 20 gravar uppdagats med möjlig koppling till denna tidsperiod. Dessa kommer att kontextualiseras från osteologiska analyser, datering samt diet- och mobilitets analyser, och arkeologiska rapporter. Individerna kommer att vidare undersökas med moderna populationsgenetiska verktyg för att utröna den populationsdemografiska och kulturella utvecklingen över tid i förhållande till Östersjöområdet. Detta projekt kommer att kontextualisera den arkeologiska utvecklingen för ett av de starkaste demografiska skiftena i Europa under stenåldern.