I.B. Singers världar: Översättning, följetong, life-writing
Projektet undersöker hur jiddischförfattaren Yitskhok Bashevis (1902-1991) skapade engelskspråkiga versioner av sina verk under namnet Isaac Bashevis Singer, vilka sedermera översatts över hela världen. Jag undersöker Singers litterära världar genom att kombinera fyra teoretiska fält. Denna syntes är studiens främsta bidrag, genom bruket av innovativa metoder från forskningsfälten världslitteratur, översättning, följetong och life-writing. Projektet bryter ny mark genom att belysa Singer-verk från jiddischpressen som aldrig översatts eller kritiskt studerats. Genom att kartlägga och närläsa dessa oöversatta verk kommer jag demonstrera hur de kan användas för att bidra med nya innovativa perspektiv på Singers verk och liv.
Genom en revidering av Franco Morettis teorier om det ojämlika förhållandet mellan litterära centrum och periferi använder jag begreppet ”ickeuniversell global” (Levi och Schachter 2017) för att analysera Singers engelsk- och jiddischspråkiga verk. Kontrasten mellan kosmopolitisk och minoritetsstatus belyser dubbelheten i Singers verk, som både universella och inhemska. Singer tog nytta av sönderfallet av västerlandets litterära nätverket av centrum och periferier som orsakades av de migrant-, minoritets- och postkoloniala trender som framträdde efter Andra världskriget. Dessa trender skapade nya paradigm för Singers världslitteratur, med grund i ett mer flytande utbyte av verk i deras ursprungsspråk och i översättning.
Genom en revidering av Franco Morettis teorier om det ojämlika förhållandet mellan litterära centrum och periferi använder jag begreppet ”ickeuniversell global” (Levi och Schachter 2017) för att analysera Singers engelsk- och jiddischspråkiga verk. Kontrasten mellan kosmopolitisk och minoritetsstatus belyser dubbelheten i Singers verk, som både universella och inhemska. Singer tog nytta av sönderfallet av västerlandets litterära nätverket av centrum och periferier som orsakades av de migrant-, minoritets- och postkoloniala trender som framträdde efter Andra världskriget. Dessa trender skapade nya paradigm för Singers världslitteratur, med grund i ett mer flytande utbyte av verk i deras ursprungsspråk och i översättning.
Slutredovisning
Under mitt ettåriga RJ Sabbatical, 1/7/2022–1/7/2023, färdigställde jag fem av nio kapitel till mitt bokprojekt, The Worlds of I.B. Singer: Translation, Feuilleton, Life-Writing. Forskningen till de återstående fyra kapitlen är också genomförd. Forskningen sammanställer de fyra delar av min studie som bygger på digitaliserade manuskript och andra dokument som jag samlat in under mina forskningsvistelser till I.B. Singer-arkiven vid Harry Ransom Center, University of Texas, i Austin (UT). I nedanstående sammanställning har jag markerat de färdiga kapitlen med (F):
Introduction
Part One: Warsaw, New York, Stockholm
Chapter 1: Interwar Warsaw – In the World of Chaos: Early Writings (F)
Chapter 2: New York – The Sufferings of a Polygamous Werther (F)
Chapter 3: Stockholm - Nobel Prize, 1978
Part Two: Feuilletons
Chapter 4: At the Forverts
Chapter 5: From Feuilletons to Global Circulation (F)
Part Three: Translation and Ghostwriting
Chapter 6: The Year 1943: Demons and the Supernatural
Chapter 7: The Art of Ghost-writing (F)
Part Four: Life-writing
Chapter 8: The Singers - A Family of Writers
Chapter 9: A Jewish Storyteller’s Spiritual Quest
Epilogue: Afterlife
Jag har redigerat en samling av Singer tidiga texter. En reviderad version av min inledning till samlingen kommer att inkluderas i monografin som kapitel 1. Samlingen består av 45 texter från Singers tidiga arbete som journalist och författare i Warszawa (1923–1935) och New York (1935–1937). Texterna har översatts av åtta översättare som jag betalat med medel jag själv sökt. Samlingen på över 500 sidor kommer publiceras under 2024 eller 2025.
Kapitel 2 är en reviderad version av min tidigare publicerade artikel om romanen
Der man fun khaloymes (The Man of Dreams) som serialiserades i jiddischtidningen Forward år 1971 (se publikationsförteckning). Kapitel 3 har beforskats genom intervjuer med Dorothea Bromberg, som publicerat det mesta av Singer som utkommit på svenska, och i mitt efterord till den tyskspråkiga utgåvan av romanen Jarme and Kayle om prostituerade och hallickar i Warszawa före Första världskriget. Att Singer stoppade publiceringen av denna sexuellt vågade och kontroversiella roman runt tiden han fick sitt Nobelpris är ett exempel på hur han vårdade sin bild som världsförfattare.
Monografins andra del fokuserar på Singers arbete som journalist vid New Yorks största jiddischtidning, Forverts. Jag har bidragit till forskningsprojektet ”Below the Line: The Feuilleton and Modern Jewish Cultures” (se publikationsförteckning) med en text om en Singer-följetong om hans faders rabbindomstol. Kapitel 4 är en längre version av den här texten och Kapitel 5 en reviderad version av min artikel från 2020 (se publikationsförteckning). Del tre utforskar Singers översättningsmetodologi eller spökskriveri som tvåspråkig jiddisch-engelsk författare. Kapitel 6 fokuserar på år 1943 i Singers liv: han gifter sig, blir amerikansk medborgare, tillsvidareanställs på Forverts och publicerar Satan in Goray and other Stories, som blir hans genombrott. Denna samling monologer skrivna i den Ledes röst blir också Singers mest kända verk. Kapitel 7 är en reviderad version av min artikel från 2020 (se publikationsförteckning).
I del fyra tacklar jag Singers rikliga life-writing och hans förhållande till sina två syskon I.J Singer och Esther Kreitman, som också var jiddischförfattare. Jag har organiserat ett symposium i Stockholm (2–3/12/2023), The Singers – A Family of Writers (se publikationsförteckning) som kommer utmynna i en publikation om Singerfamiljen som författarfamilj. I Kapitel 8 diskuterar jag den filosofiska och religiösa bakgrunden till Singers andliga sökande utifrån mina fynd från Harry Ransom Center. I epilogen skriver jag fram nya trender i Singerforskningen som också utforskas i ett kommande specialnummer av tidskiften Studies in American Jewish Literature, ”Beyond Canonization: The Contested Legacy of Isaac Bashevis Singer” som jag samredigerar Zehavit Stern (Tel Aviv University) (se publikationsförteckning).
Min sabbatical har varit ett stort stöd i arbetet med mitt bokprojekt. Jag använde delar av tiden för att slutredigera samlingen av Singers tidiga texter som också har bidragit till skrivandet av Kapitel 1. Beforskningen och skrivandet av monografikapitlen understöddes också av mitt samarbete med de forskare och kuratorer som deltog vid konferensen “New Approaches to I.B.Singer” (27–29/3/2023) som jag organiserade i samarbete med judaistikprogrammet vid UT och Harry Ransom Center (HRC). I samband med konferensen kuraterade jag också en utställning vid HRC som visade utvalda dokument och manuskript från Singer-samlingen. Jag planerar att färdigställa de återstående fyra kapitlen, inledningen och epilogen och skicka manuset till förläggare innan 31/5/2024.
Introduction
Part One: Warsaw, New York, Stockholm
Chapter 1: Interwar Warsaw – In the World of Chaos: Early Writings (F)
Chapter 2: New York – The Sufferings of a Polygamous Werther (F)
Chapter 3: Stockholm - Nobel Prize, 1978
Part Two: Feuilletons
Chapter 4: At the Forverts
Chapter 5: From Feuilletons to Global Circulation (F)
Part Three: Translation and Ghostwriting
Chapter 6: The Year 1943: Demons and the Supernatural
Chapter 7: The Art of Ghost-writing (F)
Part Four: Life-writing
Chapter 8: The Singers - A Family of Writers
Chapter 9: A Jewish Storyteller’s Spiritual Quest
Epilogue: Afterlife
Jag har redigerat en samling av Singer tidiga texter. En reviderad version av min inledning till samlingen kommer att inkluderas i monografin som kapitel 1. Samlingen består av 45 texter från Singers tidiga arbete som journalist och författare i Warszawa (1923–1935) och New York (1935–1937). Texterna har översatts av åtta översättare som jag betalat med medel jag själv sökt. Samlingen på över 500 sidor kommer publiceras under 2024 eller 2025.
Kapitel 2 är en reviderad version av min tidigare publicerade artikel om romanen
Der man fun khaloymes (The Man of Dreams) som serialiserades i jiddischtidningen Forward år 1971 (se publikationsförteckning). Kapitel 3 har beforskats genom intervjuer med Dorothea Bromberg, som publicerat det mesta av Singer som utkommit på svenska, och i mitt efterord till den tyskspråkiga utgåvan av romanen Jarme and Kayle om prostituerade och hallickar i Warszawa före Första världskriget. Att Singer stoppade publiceringen av denna sexuellt vågade och kontroversiella roman runt tiden han fick sitt Nobelpris är ett exempel på hur han vårdade sin bild som världsförfattare.
Monografins andra del fokuserar på Singers arbete som journalist vid New Yorks största jiddischtidning, Forverts. Jag har bidragit till forskningsprojektet ”Below the Line: The Feuilleton and Modern Jewish Cultures” (se publikationsförteckning) med en text om en Singer-följetong om hans faders rabbindomstol. Kapitel 4 är en längre version av den här texten och Kapitel 5 en reviderad version av min artikel från 2020 (se publikationsförteckning). Del tre utforskar Singers översättningsmetodologi eller spökskriveri som tvåspråkig jiddisch-engelsk författare. Kapitel 6 fokuserar på år 1943 i Singers liv: han gifter sig, blir amerikansk medborgare, tillsvidareanställs på Forverts och publicerar Satan in Goray and other Stories, som blir hans genombrott. Denna samling monologer skrivna i den Ledes röst blir också Singers mest kända verk. Kapitel 7 är en reviderad version av min artikel från 2020 (se publikationsförteckning).
I del fyra tacklar jag Singers rikliga life-writing och hans förhållande till sina två syskon I.J Singer och Esther Kreitman, som också var jiddischförfattare. Jag har organiserat ett symposium i Stockholm (2–3/12/2023), The Singers – A Family of Writers (se publikationsförteckning) som kommer utmynna i en publikation om Singerfamiljen som författarfamilj. I Kapitel 8 diskuterar jag den filosofiska och religiösa bakgrunden till Singers andliga sökande utifrån mina fynd från Harry Ransom Center. I epilogen skriver jag fram nya trender i Singerforskningen som också utforskas i ett kommande specialnummer av tidskiften Studies in American Jewish Literature, ”Beyond Canonization: The Contested Legacy of Isaac Bashevis Singer” som jag samredigerar Zehavit Stern (Tel Aviv University) (se publikationsförteckning).
Min sabbatical har varit ett stort stöd i arbetet med mitt bokprojekt. Jag använde delar av tiden för att slutredigera samlingen av Singers tidiga texter som också har bidragit till skrivandet av Kapitel 1. Beforskningen och skrivandet av monografikapitlen understöddes också av mitt samarbete med de forskare och kuratorer som deltog vid konferensen “New Approaches to I.B.Singer” (27–29/3/2023) som jag organiserade i samarbete med judaistikprogrammet vid UT och Harry Ransom Center (HRC). I samband med konferensen kuraterade jag också en utställning vid HRC som visade utvalda dokument och manuskript från Singer-samlingen. Jag planerar att färdigställa de återstående fyra kapitlen, inledningen och epilogen och skicka manuset till förläggare innan 31/5/2024.