Den fantasmatiska kryptan är dels en historisk undersökning av tidiga kinesiska och grekiska metaforteorier, dels en epistemologisk reflektion över den komparativa filosofins och litteraturens villkor och metoder, dels en litteratur-, text- och retoriktillvänd kritik av den kognitiva metaforteorin. Trots sporadiska skillnader mellan deras respektive filosofiska system uppfattade tidiga kinesiska och grekiska tänkare metaforiska uttryck såsom baserade på en tänkt likhet mellan två objekt eller fenomen, men också—och än viktigare—såsom framkallande ett ögonblick av begreppsförvirring hos mottagaren. Det sistnämnda förklarar varför tidiga metaforteorier i både Kina och Grekland är nära besläktade med en kritik av språkets förmåga att ljuga, vilseleda och producera skenbara sanningar, och varför liket (som liknar men inte längre är en levande person) är metaforens yttersta, mest sublima sinnebild i Xunzis (d. 238 f.Kr.) teori om figurativt språkbruk.

I polemik med tidigare forskning hävdas att en läsning av filosofen Xunzi ’mot’ Platons Sofisten men ’med’ Aristoteles Retoriken inte bara avslöjar en tematik som inte uppmärksammats i den sinologiska forskningen om tidig retorik och filosofi; den avslöjar också en korrespondens mellan Platons kritik av ’fantasmatisk’ efterbildning och Aristoteles påstående att en välgjord metafor fördröjer läsarens förståelse. Genom att sammanfläta ovannämnda tematiska trådar är manuskriptet det första i sitt slag.