Svenskan är ett pluricentriskt språk, dvs. det talas i flera länder. I detta projekt undersöks hur svenska undervisas i Finland och Sverige i årskurs 1–9. I båda länderna finns flera skolämnen som utformats för ländernas heterogena elevgrupper (t.ex. svenska/svenska som andraspråk i Sverige; Modersmål och litteratur/Svenska som andraspråk och litteratur/Svenska som det andra inhemska språket, A- och B-svenska i Finland). I projektet undersöks hur undervisningen påverkas av ländernas språkpolicy, språkideologier och samhällen. Syftet är att jämföra och analysera svenskundervisning i Finland och Sverige och kartlägga förklaringar relaterade till lika och skiljaktiga undervisningspraktiker.
Vi ansluter till teori om språkpolicy och utrymmen för flerspråkighet, för att analysera hur språkplanering och -ideologi i länderna realiseras som praktik av lärare och skolor. Genom enkäter och gruppintervjuer med lärare urskiljs mönster i mål, prioriteringar och praktiker samt deras relevans för elevers användning och behärskning av svenska. Undervisningens ramar analyseras i styr- och policydokument samt texter från det akademiska fältet. Det triangulerade materialet analyseras med bas i diskursanalys. Sammantaget vill vi identifiera gemensamma och landspecifika undervisningsideologier och -praktiker i ett litet pluricentriskt språk. Två forskare från Finland och två från Sverige genomför projektet. Resultaten sprids i vetenskapliga publikationer samt via en lärarkonferens och -föreningar.