Denna rapport är en avrapportering på ett forskningsprojekt som löpt under åren 2011-2016 inom ramen för Riksbankens Jubileumsfonds Flexit-program. De tre forskningsåren blev fler då projektledaren var tjänstledig under delar av anställningen. Flexit är ett pilotprojekt, där RJ söker nya flexibla lösningar för att sprida forskning och forskare utanför akademin med syftet att a) bygga broar mellan humanistisk/samhällsvetenskaplig forskning och näringslivet, b) underlätta kunskapsutbyte och stimulera kontakter så att fler organisationer utanför akademin kan se och nyttja kompetensen hos disputerade humanister och samhällsvetare, och vice versa, c) påverka meriteringssystemet så att akademin i högre grad värderar erfarenheter från näringslivet och vice versa, och d) visa alternativa karriärmöjligheter för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap.
Forskningsprojektet hade ursprungligen två principiella syften för att undersöka problematiken kring miljöanpassad upphandling, gröna innovationer och innovationsprocesser inom byggsektorn. Det ena syftet med forskningsprojektet var att med hjälp av en rättssociologisk forskningsmodell framtagen för att undersöka normer i regleringsutrymmen, ta fram kunskap om de värderingar som styr offentliga och privata aktörer i förhållande till miljöpåverkan, samt utvidga analysen till att inkludera värderingar hos både offentliga och privata aktörer i förhållande till gröna innovationer och innovationsprocesser. Under årens lopp har syftet vidgats till att inkludera hållbarhetshänsyn i upphandling, vilket har kommit att innebära en undersökning av sociala hänsyn i offentlig upphandling. Definitionen av sociala hänsyn har varit föremål för undersökning och kommit att definieras efterhand. Detta har dock medvetet lämnats åt att definieras empiriskt utifrån vad forskningsområdet inbegriper i begreppet, vilket också varierar. Däremot har perspektivet på sociala hänsyn visat sig likställd med miljöhänsyn i den bemärkelsen att det är något utöver vad som ursprungligen var avsikten med regleringen av offentlig upphandling inom europeisk rätt – säkerställandet av interna marknaden och konkurrens.
Detta leder mig till de tre viktigaste resultaten från forskningsprojektet. ETT är att hållbarhetsaspekter 2016 är integrerade i offentlig upphandlingspraktik i större eller mindre utsträckning. TVÅ är att lagstiftningen driver inte den hållbara offentliga upphandlingspraktiken. TRE är att eldsjälar utgör en avgörande faktor för att driva hållbar offentlig upphandling. Utifrån de intervjuer som genomförts med både de som ligger i framkant oavsett bransch och de som verkar inom upphandling inom byggsektorn, är det tydligt att miljöaspekter är integrerade i arbetet oavsett storlek på organisation på något sätt. Sociala hänsyn finns det kunskap och vetskap om, men de används i mindre utsträckning och är således till mindre del integrerade i offentlig upphandlingspraktik. Detta förklaras delvis av att miljöhänsyn diskuterats under en längre tid inom forskningen och praktiken relaterad till offentlig upphandling, än sociala hänsyn har. Vid projektets uppstart var praktiken mycket omogen eller outvecklad gällande miljöhänsyn och sociala hänsyn var näst intill obefintliga i praktiken. När det gäller det andra resultatet är det tydligt i studien av de som ligger i framkant inom hållbar offentlig upphandling att lagstiftningen är oväsentlig och de förtydliganden som gjorts gällande hållbar upphandling har inte påverkat deras förhållningssätt till hållbar upphandling. I vissa fall har de inte ens varit medvetna om den. När det gäller byggsektorn specifikt är det också tydligt att lagstiftningen inte varit det som drivit organisationerna, varken privata eller offentliga, att utveckla sitt hållbarhetsarbete kopplat till offentlig upphandling. Det är drivna individer, eldsjälar, organisatoriska styrdokument, politiskt ledarskap, kundkrav eller önskan om att bidra till samhällsutvecklingen som varit drivande. För det tredje viktigaste resultatet har det visat sig att de organisationer som ligger i framkant har angivit att ledarskap varit en framgångsfaktor, liksom att någon fått eller tagit ansvar för hållbarhetsperspektivet i upphandlingsprocessen eller organisationens utvecklingsarbete.
Projektets internationella förankring har säkerställts genom deltagande i flera internationella konferenser inom upphandling, hållbarhet och rättssociologi, liksom projektledarens deltagande i projektet ProcSIBE, Procurement for Sustainability and Innovation in the Built Environment, som har samarbete med Holland och Australien inom upphandlingsfrågor. Dessutom har projektledaren varit anställd i ett internationellt företag med direkt samröre med den globala bolagsdelen i företaget.
Några forskningsinformativa insatser har genomförts med kopplingar utanför akademin för att säkerställa kopplingen mellan universitetet, Skanska Sverige AB och även offentlig sektor. Ett seminarietillfälle genomfördes 2013 i tidigt skede av forskningsprojektet med inbjudna talare från bl.a. Skanska, rättssociologiska institutionen och Uppsala universitet, utvecklingsledare inom hållbar affärsutveckling på Skanska Åse Togerö, professor i rättssociologi Per Wickenberg och tidigare doktorand i offentlig upphandling, Ardalan Shekarabi. 2014 deltog projektledaren i Skanskas Framtidsdagar och diskuterade forskningen inom hållbar offentlig upphandling. Ett seminarietillfälle genomfördes 2015 med anledning av sociala hänsyn på Skanskas kontor, dit representanter från företag och kommuner var inbjudna för att diskutera sociala hänsyn i offentlig upphandling. Slutligen genomförde projektledaren en workshop i anknytning till en konferens om cirkulär ekonomi i Skåne med fokus på cirkulär upphandling i maj 2016, med deltagare från akademi men i huvudsak från företag och offentlig sektor. Inom nätverket ProcSIBE har ett brett nätverk med flertalet branscher, offentlig sektor och olika akademiska institut varit representerade och tagit del av, och bidragit till, forskningen från projektet.
Detta tydliggör delvis hur projektet har bidragit till ökad samverkan mellan lärosäte och organisationer utanför akademin. Utöver ovan nämnda utbyten har projektet lett till att projektledaren deltagit i referensgruppen för arbetet med innovationsupphandling hos dåvarande Miljöstyrningsrådet, samt varit en bidragande faktor till ett forskningssamarbete mellan ProcSIBE, Skanska, WSP och Volvo Cars för att studera hur hållbar offentlig upphandling i stora anläggningsprojekt kan förenklas och stödjas med olika existerande eller icke ännu existerande verktyg.
De två viktigaste publikationerna är en som är inskickad, Exploring Regulation Theory to Explain Sustainable Public Procurement, och väntar besked om publicering som beskriver utvecklingen inom hållbar offentlig upphandling utifrån ett regleringsteoretiskt perspektiv och den andra, Going Green in Construction, är en rapport som är publicerad i en rättssociologisk rapportserie som visar på flera resultat men framför allt innehåller den empiri som idag saknas inom detta forskningsområde och som kan användas vidare i framtida forskning.
Publiceringsstrategin har varit att sprida forskningen inom olika forum och har därför varit i form av rapporter, antologibidrag, artiklar och intervjureportage i branschtidskrifter.  Open access har säkerställts genom att alla publikationer varit fritt tillgängliga i pdf-format på internet och tidskrifter med open access har valts vid valet av inskick av artiklar.