Vård och omsorgens organisationer och funktioner arbetar ständigt med frågor kring kvalitet och utveckling. Stora ansträngningar görs också från nationell nivå att stödja ett kontinuerligt utvecklingsarbete på lokal nivå. Under senare år har regionala strukturer byggts upp för att stödja en evidensbaserad praktik och ökad samverkan inom välfärdsområdet. Under en lång period fanns både ekonomiskt och praktiskt stöd från nationell nivå till landets regioner och kommuner för att stärka kunskapsbaserad utveckling av välfärdsområdet. Flexitprojektet "Sammanhållen vård och omsorg i en spretig verksamhetsmiljö - stödstrukturer i praktiken" tillkom i en tid när det nationella stödet fasades ut och när frågan om förutsättningarna för  stödstruktur för kvalitet inom välfärdsområdet ställdes på sin spets. FoU Välfärd, Region Västerbotten och Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa, Umeå universitet skapade tillsammans plattformen för Flexitprojektet som förädlade sin titel till "Stödstrukturer i praktiken - Kunskapsbildning, utvecklingsarbete och förändring i lokal vård och omsorg".

FoU Välfärd var en stark aktör i den nationella satsningen för ett bättre liv för de mest sjuka äldre. Att denna enhet valde att satsa på ett Flexitprojekt innebar också att man ställde sig själva och hela sin kontaktyta till förfogande för ett aktionsforskningsprojekt som innebar både krav och möjligheter för aktivitet och utveckling. Projektet har inneburit många lärdomar både för forskningen kring intermediära funktioner men också för den praktiska verksamheten på regional och på lokal nivå som deltagit i projektet. Under resans gång har många yttre förutsättningar förändrats vilket ställt stora krav på följsamhet i den regionala stödstrukturen. Att arbeta i ständig förändring är en av de förutsättningar som karaktäriserar intermediära funktioner och Flexitprojektet har fått följa och bidra till den utvecklingsprocess detta medfört, både på regional och på lokal nivå.

Forskningen beskrivningar av en alltmer komplex verklighet där ökad kunskap och förståelse om möjligheter och förutsättningar för vård och omsorg med hög kvalitet och säkerhet ställer allt större krav att kunna hantera gränslandet mellan ekonomistyrning och vårdkvalitet, politiska beslut och patientnytta. Det externa såväl som det interna trycket på verksamheterna att arbeta med kvalitet och utveckling inom vård och omsorg ökar. Strävan efter att på bästa möjliga vetenskapliga underlag och beprövade praktik bedriva vård och omsorg är lika självklart som det visat sig svårt att genomföra fullt ut. Att leda ett uthålligt utvecklingsarbete i en sådan rörlig och föränderlig verksamhet ställer stora strategiska krav oavsett om det är kontinuerlig förbättring i det dagliga arbetet eller stora projekt och satsningar. Att tillämpa en systemsyn på utveckling och förändring har visat sig svårt att åstadkomma i praktiken inte minst för att systemsynen innefattar att man med nödvändighet också behöver ta hänsyn till människor och deras förståelse, vilja och förmåga. Forskningen kring kvalitet i vård och omsorg har allt mer börjat intressera sig för de processer och strukturer som bildar motor för den kvalitetsutveckling som önskas, en typ av forskning har sedan lång tid funnits inom andra områden än den medicinska forskningssfären. Behov av att belysa dessa frågor tvärvetenskapligt är stort men inte enkelt eftersom forskningstraditioner och forskningsmetoder tenderar att krocka mer än samverka. Men intresset är väckt och varje bidrag som belyser samspelet mellan vad man vill uppnå och villkoren för hur detta kan ske har en plats på den internationella forskningsarenan.
Studien handlar om stödstrukturer på olika nivåer, deras mål och syfte, sammansättning och funktion. Ett av målen för studien var att ytterligare utveckla potentialen för regionala och lokala stödstrukturer som stödjande funktion för utveckling och kvalitet i vård och omsorg. Genom en aktionsforskningsansats har studien bidragit till utveckling av stödstrukturer som begrepp, funktion och resurs.

Tre frågor har följts genom projektet: Stödstrukturer för att stärka kunskapsöverföring och utvecklingsarbete - vad är det som behöver stödjas, vem stödjer vem och hur går det till?; Hur kan man lokalt koppla samman initiativ och kunskap från regionala stödstrukturer och egna förutsättningarna för och behov av kunskapsöverföring och utvecklingsarbete?; Hur tas brukares/patienters och personalens perspektiv och erfarenheter in i kunskapsöverföring och utvecklingsarbete inom vård och omsorg?

I projektet har genomförts intervjuer av och enkäter till regionala och lokala aktörer. Projektet har deltagit aktivt i olika nätverk och aktiviteter och eftersom forskningen genomförts med en aktionsforskningsansats har projektet deltagit i planering och uppföljning av aktiviteter och strategier för att både undersöka, utveckla och följa upp initiativ för att stärka stödstrukturernas arbete. En särskild satsning på systematiska kartläggande dialoger för hela regionens socialtjänster genomfördes. Projektet deltog även aktivt i utvecklingen av strukturer för lokal användning av nationella kvalitetsregister för utvecklingsarbete och i det sammanhanget prövades också utveckling av brukardialoger i kvalitetsutvecklingsprocessen. Under projekttiden undersöktes och förändrades också lokala funktioner som utgjort kontaktnoder mellan lokal och regional nivå. Nya strategier utvecklades i samverkan med projektet och är fortfarande under utveckling efter projektets avslut.
I Flexitprojektet har tre lärdomar blivit extra tydliga; För att utgöra en fungerande intermediär funktion, t ex mellan lokal och nationell nivå behövs kontinuerlig och nära dialog med den kontext där stödet ska genomföras. Utan en sådan dialog ökar risken för felsatsningar eller missriktat stöd med slöseri av resurser och tid för både intermediärer och aktörsverksamheter. Överraskande lite kunskap och ansträngningar står att finna kring just strategisk dialog för samverkan. I en verksamhetskontext med avsevärt begränsade resurser blir det extra viktigt att anpassa stöd efter behov, och att bidra till överföring mellan lokal och nationell nivå om behov och förutsättningar när t ex större satsningar som innehåller prestationsersättningar. Nästa lärdom handlar om vikten av lokal kapacitet för utvecklingsarbete för att kvalitetsarbete och utvecklingssatsningar ska bli uthålliga och få önskade resultat. Saknas lokal kapacitet på lednings- och/eller verksamhetsnivå för att arbeta med förändring och processer riskerar kvalitetsarbete att bli tillfälliga tomtebloss som t o m kan minska förutsättningarna för framtida utvecklingsarbete. Och omvänt, när kapacitet för utvecklingsarbete byggs upp systematiskt och långsiktigt förefaller varje ny satsning på utveckling gå lättare och villigheten att delta i nya utmaningar öka. Den regionala stödstrukturens möjligheter till att bidra till utveckling av lokala stödstrukturer är ett långsiktigt och strategiskt arbete på flera nivåer.  En tredje lärdom handlar om den intermediära funktionens interna sammansättning och strategiska arbete. För att fungera som intermediär funktion behöver en regional stödstruktur arbeta dynamiskt eftersom intermediärens kontext ofta är rörlig med skiftande förutsättningar och behov. Att vara i ständig dialog utåt kräver också kontinuerlig dialog internt för att hålla samman arbetet. En fungerande intermediär funktion behöver vara skicklig på kommunikation och analys för att kunna upptäcka behov, stärka kapacitet och öka nätverksarbetets styrka och värde.

Två nya forskningsfrågor väcktes ur Flexitarbetet, och båda har resulterat i nya projekt. Dels frågan om glesbygdens särskilda förutsättningar i att klara sitt uppdrag inom välfärdsområdet och vad innovation egentligen kan innebära som verktyg för utveckling och att hantera de stora utmaningar man möter. Dels frågan om de stora och ökande förväntningarna från nationell och lokal nivå på regionala samverkans- och stödfunktioner. Hur ser egentligen förutsättningarna ut för att vara intermediär funktion för välfärdsområdet på regional nivå när kunskapsstyrning blir allt mer aktuellt, och vad innebär det i praktiken?
Frågan om intermediära funktioner är på intet sätt avgränsat till välfärdsområdet eller till svenska förhållanden. Inom folkhälsoområdet såväl som välfärdsområdet specifikt är rollen att utgöra en mellanliggande funktion - en intermediär - mellan olika organisatoriska nivåer, t ex lokal och nationell ofta diskuterat och mycket utmanande. Värdet av att hitta strategier för den här typen av funktioner som kan arbeta i det knepiga kunskapsutvecklingsfältet kring tjänster och service för hälsa och välfärd är stort och efterfrågat. Projektet har påbörjat samtal med internationella forskare inom den egna enheten vid Umeå universitet men också i Skottland. Här fortsätter arbetet efter projektets avslut med fortsatta samtal kring möjlighet till forskning och utveckling.

Projektet har presenterats vid flera internationella konferenser och fler är planerade. Projektet höll också en uppskattad tankesmedja med aktörer från en bukett av aktörer inom och utom akademin, där kunskapsbildningskedjans möjligheter och förutsättningar ventilerades ivrigt och där oväntade kontakter knöts och nya erfarenheter och tankar byttes.
Samarbetet mellan FoU Välfärd, Region Västerbotten och Epidemiologi och Global Hälsa, Umeå universitet fortsätter och har stärkts ytterligare gnom nya projekt. Nya forskningsansökningar har också skrivits tillsammans med nya aktörer inom Umeå universitet där besked ännu väntas.