Digitalt verktyg kan användas för att mäta motivation i skolan och lära oss mer om motivationens nyanser
Sara Bengtsson Flexitforskare 2016-2017 – Karolinska Institutet och Invigos

Syfte
Forskningens huvudsyfte är att förstå vad som motiverar elever att skriva genom att kontinuerligt mäta motivation med självskattningsfrågor via ett digitalt skriv- och lärverktyg, och kvantitativt utvärdera kontexter som samvarierar med motivationsnivå. I projektet använder eleverna skriv- och lärverktyget Invigos (www.invigos.se).

Det första syftet med studien är att undersöka om det är möjligt att mäta motivation med hjälp av ett digitalt verktyg. Vi undersöker detta på två sätt: i) andel elever som väljer att stänga av frågorna. Detta är ett mått på intresse kring motivationsfrågorna. ii) statistiskt signifikanta kopplingar mellan elevens rapporterade tankar/handlingar och deras motivationsskattningar. Detta är en indikation på att frågorna som ställs är relevanta och att elevernas svar är icke slumpvisa.

Det andra syftet är att få en systematisk bild av hur elevernas tankar kring deras motivation påverkas av eller påverkar handlingar under skrivprocessen med utgångpunkt från McGuires motivationsteori (McGuire, 1983). I korthet säger denna teori att individens handlingar skiljer sig beroende på om motivationen har sin grund i kognitiva eller emotionella motiv och huruvida motivationen beror på individen själv eller yttre faktorer.
De rapporterade tankar vi kan följa är: Min motivation beror på: Min tankeverksamhet, Mina känslor, Omgivningen, Min skrivuppgift. Vi studerar ett antal handlingar. Det vi analyserat hitintills är: Återkoppling: Till kamrat, Från kamrat, Till sig själv.

Kort om genomförandet
Vi skapade en enkel motivationsstege med fyra nivåer där varje trappsteg indikerades med en siffra (1-4) samt en emoticon. På första trappsteget ses en snarkande emoticon, på andra trappsteget syns en trött, sammanbiten emoticon, på tredje trappsteget syns en glad emoticon och på det fjärde trappsteget syns en ännu gladare emoticon som gör tummen upp.  Eleven ombeds klicka på det trappsteg som bäst motsvarar deras motivation just för stunden. Ytterligare frågor följer direkt efter motivationsstegen. Dessa rör huruvida elevens rapporterade motivation beror på dennes känslor eller tankeverksamhet (binärt svarsalternativ), och i nästföljande fönster ombeds eleven rapporter huruvida motivationsnivån som indikerats beror på skrivuppgiften eller omgivningen (binärt svarsalternativ).

Motivationssfrågorna presenteras på datorns skärm när eleven skriver en text i Invigos varje 20onde aktiv minut. Eleven kan stänga av frågorna definitivt genom en knapptyckning.

Vi har studerat sambandet mellan svaren på motivationsfrågorna och återkopplingar som eleven gör i Invigos. Återkoppling innebär att eleven fyller i en checklista med frågor rörande textens innehåll och kvalitet. För varje fråga kan svaret Ja, Delvis eller Inte än indikeras. Exempel på frågor är: Går det att förstå det sammanhang som texten avser att beskriva? och  Finns det miljöbeskrivningar?. Eleven kan återkoppla på sin egen text, eller skicka en förfrågan om återkoppling till klasskamrater. Förfrågan skickas anonymt. Flera kan återkoppla på samma text men förfrågan försvinner från notifieringsmenyn då första återkopplingen skickas tillbaka till avsändaren. De som påbörjat en återkoppling kan fullfölja och returnera.  Eleven kan från menyfönstret i Invigos välja att återkoppla på kamraters texter.  

Data samlades in från högstadieelever i Sverige mellan februari och april 2017. Endast elever som givit svar på minst två stegar inkluderas i analysen. Datan analyseras i QuickSight (2017 Amazon web services, Inc), och i SPSS (IBM, NY, USA) eller Matlab (Mathworks Inc, USA).

Projektets tre viktigaste resultat
Vi ser att man via ett digitalt verktyg kan fånga motivation som är kopplat till handlingar och tankemönster. Det finns ett samband mellan motivation och prosocialt beteende samt mellan motivation och hur mycket omgivningen påverkar eleven. När eleven är högt motiverad har hen gett/ger hen oftare återkoppling till sina kamrater. När motivationen är låg ser eleven oftare att orsaken är omgivningen snarare än skrivuppgiften. Vi finner vidare att när elever uppfattar att motivationen beror på deras känslor är deras beteende mindre socialt i avseende att ge återkoppling till andra, även då motivationen är hög, än när de uppfattar att motivationen beror på deras tankeverksamhet.

Ca 22% stängde av motivationsfrågorna direkt. 988 svar analyserades. Fördelningen mellan motivationsnivåer var: 27% mycket hög(4);  26% hög(3); 19% låg(2); 28% mycket låg(1).

Mycket låg motivation tenderar att vara sammankopplad med uppfattningen att motivationen beror på ’andra personer eller saker runt om’ (p<0,05) och mycket hög motivation ses oftast hos elever som givit många återkopplingar på sina kamraters texter (p<0.05). Vi fann ingen signifikant skillnad mellan motivationsnivå och antal självåterkopplingar.

Det finns ingen samband mellan motivationsnivå och huruvida eleven anser motivationen bero på känslor (K) eller tankeverksamhet (TV) (p=0.4). Däremot finner vi att TV i större utsträckning skyller på omgivningen när motivationen är mycket låg (p=0.035) och att TV i större utsträckning än K återkopplar på andra kamraters texter när motivationen är mycket hög (p=0.014). Ingen signifikant skillnad ses mellan TV och K i hur ofta eleven efterfrågar återkoppling via det digitala verktyget. Notera att resultaten är preliminära och kan komma att ändras när mer data kommer in framöver.

Vi känner inte till några tidigare studier där man kontinuerligt mätt motivation med hjälp av ett digitalt verktyg. Metoden möjliggör analys av en större mängd datapunkter från en bred population, samt studier av dynamiska motivationsförlopp. Man går dock miste om observationer av handlingar som inte registreras i verktyget, så som sociala interaktioner mellan elever och lärare i det fysiska klassrummet.  

En intressant observation är att elevens motivation kan vara känslodriven eller tankedriven oavsett om den är hög eller låg och att man beter sig olika om man upplever motivationen härstamma från tankeverksamhet eller känslor. Detta är en observation som är relevant att förstå på ett djupare plan. Lärare världen över ställer sig ofta frågande till vad de kan göra för att höja elevernas motivation och insikten om att motivationsbegreppet i sig är mångfacetterat underlättar utvecklandet av fruktbara interventioner. McGuires motivationsteori är inte särskilt välutforskad och heller inte vanligen citerad i aktuell motivationsforskning.

Nya forskningsfrågor som genererats
Kopplingen mellan motivation och textkvalitet utifrån erhållna poäng på checklistan kommer att undersökas. Huvudfrågan blir då huruvida hög motivation leder till bättre akademisk prestation och om typen av motivation har betydelse.
Jag ämnar även studera vilken typ av belöning som emotionellt respektive kognitivt motivationsursprung drivs mot. Metoden för detta kunde vara att göra en textanalys för att se om ordval och innehåll skiljer sig mellan dessa två, samt hjärnavbildningsstudier som undersöker vilka neurala motivationella processer som driver målorienterat beteende i de två fallen.

Projektets internationella dimensioner
En eller flera artiklar kommer att publiceras i internationella tidskrifter. Studien är av internationellt intresse då digitaliserad undervisning ökar värden över och motivation är ett ämne som berör de flesta lärare.
Under projektperioden har forskaren även arbetat med och publicerat en studie i en internationell tidskrift rörande processer som äger rum efter att man begått ett misstag under inlärning. Forskarens tidigare forskning har visat att motivationella processer spelar en betydande roll för hur misstag hanteras (Bengtsson et al., 2008). Den publicerade artikeln visar, med hjälp av den matematiska modellen Drift diffusion modelling, att uppmärksamheten kraftigt sjunker direkt efter ett misstag för att sedan långsamt återhämtas och att försiktighet förhöjs efter ett fel. Försiktigheten håller i sig ett bra tag efter felet. De individer som lyckas behålla mer av upmärksamheten efter ett fel lyckas bättre på uppgiften, likaså de som är mer försiktiga efter uppgiften. Studien är viktig eftersom den visar att flertalet processer äger rum efter ett fel och av dessa processer finns det både funktionella och icke-funktionella.

Samverkan lärosäte och organisation utanför akademin
Flexitprojektet avslutades i förtid eftersom forskaren fått en anställning vid ett engelskt universitet och därför genomfördes inte de temadagar där organisation och akademi möts som en del av Flexitprogrammets andra år. Projektgruppen har emellertid ordnat tre workshops där flexitforskaren föreläst för lärare och skolledare. Projektet genererade också en föreläsning på konferensen SETT (Scand Edu Tech Transform) 2017 där Bengtsson beskrev resultat från motivationsforskningen. Projektgruppen inledde under perioden samarbete med Hermods och VLM-institutet för att utveckla motivationsforskningen och fördjupa diskussioner. Forskaren har kommunicerat vetenskap varannan vecka via företagets facebooksida.

Medverkande
S Bengtsson, flexitforskare Karolinska Institutet, ansvarig för utformning av motivationsstege och följdfrågor samt analys av data och rapportskrivning. M Tiberg, VD och F Marchal, teknikansvarig har ombesörjt tillgång till Invigos. R Koski, Invigos har ansvarat för att pop-up fönsterna implementerats, med A Grelias, Invigos hjälp. R Ali och M Goncalves, Invigos har tekniskt möjliggjort forskarens datatillgång.

Referenser
McGuire, W. J. (1983). A contextualist theory of knowledge: Its implications for innovation and reform in psychological research. Advances in experimental social psychology, 16, 1-47.
Bengtsson, S. L., et al. (2008). Motivation to do well enhances responses to errors and self-monitoring. Cerebral Cortex 19(4), 797-804.