Psykosociala och miljömässiga barndomsprediktorer för brottslighet och brottsofferskap genom livet
Nordisk brottsforskning är globalt inflytelserik tack vare god tillgång till omfattande registerdata. Registerdata saknar dock psykosociala och miljömässiga barndomsprediktorer för brottslighet genom livet. Det föreslagna projektet råder bot på denna begränsning genom en analys av Stockholm Life-Course Project (SLCP), en longitudinell studie av brottslighet som även inkluderar intervjuer från barndomen. Tidigare banbrytande studier av brottsutvecklingen genom livet har likheter med SLCP; detta projekt går dock ett steg längre, genom att analysera både brottslighet och brottsofferskap genom livet. Fyra studier ingår i projektet.
Studie 1 ämnar analysera hur brottslighet och brottsofferskap sammanhänger genom livet, samt påvisa i vilken utsträckning information om barndomsmiljön kan användas för att förutsäga och urskilja offer och/eller förövare. En design för diskordanta syskon används.
Studie 2 ämnar påvisa huruvida det är ett viktigt fåtal ("vital few") som står för majoriteten av brottslighet och/eller brottofferskap, och huruvida barndomsfaktorer kan användas för att urskilja detta fåtal.
Studie 3 ämnar fastslå inverkan av låg självkontroll på brottslighet och brottsofferskap genom livet. Studien inkluderar en analys av deltagarnas barn.
Studie 4 ämnar fastslå betydelsen av föräldraövervakning för brottslighet och brottsofferskap genom livet. I syfte att analysera konkordans mellan brottslighet och brottsofferskap inom familjen jämförs deltagarna med sina syskon.
Slutredovisning
• Projektets syfte och utveckling.
Detta projekt analyserade kriminellt beteende och brottsofferskap genom livet i syfte att identifiera mönster av offer- och förövarbeteenden samt prediktorer för dessa. Projektet var innovativt i den bemärkelsen att det kombinerade svenska registerdata med barndomsdata som inte fanns tillgängliga i konventionella svenska register. Dessa data inhämtades från intervjuer med barn, deras föräldrar och lärare samt bedömningar utförda av psykologer. De ursprungliga data som föreslogs för projektet hämtades från Stockholm Life Course Project (SLCP), en longitudinell studie om brottslighetens utveckling genom livet. I takt med att projektet utvecklades så inkluderades även data från Stockholms födelsekohort.
• Kort sammanfattning av genomförandet.
Projektet pågick från januari 2019 till december 2023. Projektet var initialt planerat att pågå från januari 2019 till december 2021, men föräldraledighet och ändrade anställningsförhållanden ledde till att projektet förlängdes. Till följd av detta utvecklades projektet, delvis till följd av ny forskning inom området, och kom senare att inkludera fler utfall och nya data. Utfallet av brottsofferskap var alltför sällsynt för att kunna studeras djupare än vad som gjordes i Beckley et al. (2022). Covid-19-pandemin innebar också betydande svårigheter med arbetsflödet, och förhindrade ofta deltagande i konferenser och internationella resor. Trots att projektet officiellt har avslutats så innebär den långvariga processen med peer-review att manuskriptet fortfarande revideras och granskas.
• Projektets tre viktigaste resultat och slutsatser. De tre viktigaste resultaten var följande:
1. Det fastställde att problematiskt beteende i barndomen var förknippat med en förhöjd risk för kriminellt förövande, och sannolikt även brottsofferskap, senare i livet. Dessa resultat verkade ej påverkas av deltagande i ungdomskriminalvård.
2. Det fastställde att pojkar med nedsatt förmåga till självreglering löper en ökad risk för att senare begå brott, få en psykiatrisk diagnos eller dö i förtid. Dessutom visade sig lärarbedömningar av självreglering vara bättre prediktorer för framtida utfall än bedömningar utförda av föräldrar.
3. Det fastställde att utsatthet under barndomen innebar en ökad risk för brottslighet i vuxen ålder. Det framstod som att utsatthet ökade förekomsten av problematiskt beteende hos barn, vilket i sin tur utmynnar i kriminalitet i vuxenlivet.
• Nya forskningsfrågor som genererats.
Tre nya forskningsfrågor har utvecklats från denna studie. Den första lyder såhär: hur fungerar skyddsfaktorer i kombination med utsatthet i barndomen? Under studiens gång blev det uppenbart att individer som upplevt utsatthet under barndomen varierade kraftigt i sitt kriminella beteende och andra utfall senare i livet. Detta fynd har även noterats av andra forskare. Till följd av detta har allt fler forskare börjat intressera sig för de skyddsfaktorer som kan påverka sambandet mellan utsatthet och negativa livsutfall såsom brott och brottsofferskap. Denna forskningsfråga ligger till grund för en ansökan om forskningsmedel till ett nytt projekt, baserat på såväl svenska som nederländska data.
Den andra frågan är: hur fungerar sambandet mellan faktorer under moderslivet och beteenden i barndomen och vuxenlivet? Utsatthet under barndomen är ofta förknippat med perinatala risker såsom drogmissbruk och psykisk ohälsa hos modern. Min preliminära forskning visade att data om perinatala risker, som betraktas som avgörande för brottslighet senare i livet, inte kunde särskilja mellan ungdomar som fortsatte att begå brott som vuxna och de som slutade att begå brott i vuxen ålder. Denna forskningsfråga har lämnats in som en ansökan om ny forskningsfinansiering med svenska data.
Den tredje frågan lyder: hur fungerar sambandet mellan utsatthet och problematiskt beteende under barndomen? Denna fråga genererades av studien av negativa barndomsupplevelser och brott genom livet. Det stod klart att negativa barndomsupplevelser ökade risken för delaktighet i brott i vuxen ålder. Vi kunde också fastställa att mönstret för kriminellt beteende genom livet börjar före vuxen ålder och verkar påverkas av utsatthet i barndomens.
Det förblir oklart huruvida utsatthet under tidig barndom är mer eller mindre avgörande för fortsatt kriminellt beteende än utsatthet under tonåren. Forskning på denna fråga kommer sannolikt att bedrivas med data från the Stockholm Birth Cohort.
• Spridning av projektresultat och samarbete.
Till följd av denna forskning blev jag erbjuden att delta i flera samarbetsprojekt. Jag har verkat som medförfattare på olika manuskript (se publikationslista) och deltagit i möten såsom Lorenz Center Meeting on Violence och Perinatal Risk Register-based Research-mötet vid European University Institute i Florens, Italien. Mina forskningsresultat har spridits via föredrag på konferenser (se publikationslista), seminarier vid olika akademiska institutioner i Sverige och Finland, samt i vetenskapliga tidskriftsartiklar.
Detta projekt analyserade kriminellt beteende och brottsofferskap genom livet i syfte att identifiera mönster av offer- och förövarbeteenden samt prediktorer för dessa. Projektet var innovativt i den bemärkelsen att det kombinerade svenska registerdata med barndomsdata som inte fanns tillgängliga i konventionella svenska register. Dessa data inhämtades från intervjuer med barn, deras föräldrar och lärare samt bedömningar utförda av psykologer. De ursprungliga data som föreslogs för projektet hämtades från Stockholm Life Course Project (SLCP), en longitudinell studie om brottslighetens utveckling genom livet. I takt med att projektet utvecklades så inkluderades även data från Stockholms födelsekohort.
• Kort sammanfattning av genomförandet.
Projektet pågick från januari 2019 till december 2023. Projektet var initialt planerat att pågå från januari 2019 till december 2021, men föräldraledighet och ändrade anställningsförhållanden ledde till att projektet förlängdes. Till följd av detta utvecklades projektet, delvis till följd av ny forskning inom området, och kom senare att inkludera fler utfall och nya data. Utfallet av brottsofferskap var alltför sällsynt för att kunna studeras djupare än vad som gjordes i Beckley et al. (2022). Covid-19-pandemin innebar också betydande svårigheter med arbetsflödet, och förhindrade ofta deltagande i konferenser och internationella resor. Trots att projektet officiellt har avslutats så innebär den långvariga processen med peer-review att manuskriptet fortfarande revideras och granskas.
• Projektets tre viktigaste resultat och slutsatser. De tre viktigaste resultaten var följande:
1. Det fastställde att problematiskt beteende i barndomen var förknippat med en förhöjd risk för kriminellt förövande, och sannolikt även brottsofferskap, senare i livet. Dessa resultat verkade ej påverkas av deltagande i ungdomskriminalvård.
2. Det fastställde att pojkar med nedsatt förmåga till självreglering löper en ökad risk för att senare begå brott, få en psykiatrisk diagnos eller dö i förtid. Dessutom visade sig lärarbedömningar av självreglering vara bättre prediktorer för framtida utfall än bedömningar utförda av föräldrar.
3. Det fastställde att utsatthet under barndomen innebar en ökad risk för brottslighet i vuxen ålder. Det framstod som att utsatthet ökade förekomsten av problematiskt beteende hos barn, vilket i sin tur utmynnar i kriminalitet i vuxenlivet.
• Nya forskningsfrågor som genererats.
Tre nya forskningsfrågor har utvecklats från denna studie. Den första lyder såhär: hur fungerar skyddsfaktorer i kombination med utsatthet i barndomen? Under studiens gång blev det uppenbart att individer som upplevt utsatthet under barndomen varierade kraftigt i sitt kriminella beteende och andra utfall senare i livet. Detta fynd har även noterats av andra forskare. Till följd av detta har allt fler forskare börjat intressera sig för de skyddsfaktorer som kan påverka sambandet mellan utsatthet och negativa livsutfall såsom brott och brottsofferskap. Denna forskningsfråga ligger till grund för en ansökan om forskningsmedel till ett nytt projekt, baserat på såväl svenska som nederländska data.
Den andra frågan är: hur fungerar sambandet mellan faktorer under moderslivet och beteenden i barndomen och vuxenlivet? Utsatthet under barndomen är ofta förknippat med perinatala risker såsom drogmissbruk och psykisk ohälsa hos modern. Min preliminära forskning visade att data om perinatala risker, som betraktas som avgörande för brottslighet senare i livet, inte kunde särskilja mellan ungdomar som fortsatte att begå brott som vuxna och de som slutade att begå brott i vuxen ålder. Denna forskningsfråga har lämnats in som en ansökan om ny forskningsfinansiering med svenska data.
Den tredje frågan lyder: hur fungerar sambandet mellan utsatthet och problematiskt beteende under barndomen? Denna fråga genererades av studien av negativa barndomsupplevelser och brott genom livet. Det stod klart att negativa barndomsupplevelser ökade risken för delaktighet i brott i vuxen ålder. Vi kunde också fastställa att mönstret för kriminellt beteende genom livet börjar före vuxen ålder och verkar påverkas av utsatthet i barndomens.
Det förblir oklart huruvida utsatthet under tidig barndom är mer eller mindre avgörande för fortsatt kriminellt beteende än utsatthet under tonåren. Forskning på denna fråga kommer sannolikt att bedrivas med data från the Stockholm Birth Cohort.
• Spridning av projektresultat och samarbete.
Till följd av denna forskning blev jag erbjuden att delta i flera samarbetsprojekt. Jag har verkat som medförfattare på olika manuskript (se publikationslista) och deltagit i möten såsom Lorenz Center Meeting on Violence och Perinatal Risk Register-based Research-mötet vid European University Institute i Florens, Italien. Mina forskningsresultat har spridits via föredrag på konferenser (se publikationslista), seminarier vid olika akademiska institutioner i Sverige och Finland, samt i vetenskapliga tidskriftsartiklar.