Digitala Birgitta. Att tillgängliggöra heliga Birgittas fornsvenska texter
Heliga Birgittas uppenbarelser och andra skrifter bildar utgångspunkt för en stor och rik del av forskningen på svensk medeltid. Hennes ursprungliga texter översattes till latin för internationellt bruk och originalen är nästan helt försvunna. I Norden behövdes dock folkspråkliga versioner, och latinet översattes därför till främst fornsvenska. På samtliga dessa texter bygger undersökningar rörande språk och teologi jämte agrar-, idé-, genus-, mentalitets- samt socialhistoria bland mycket annat.
Det infrastrukturella underlaget för denna forskning har utgjorts av G. E. Klemmings utgåva (1857-1884). Den är imponerande men nu dock föråldrad och bristfällig i flera avseenden:
1. Klemming är inte fullständig: han kände inte till alla textvittnen och använde dem han hade tillgång till på ett inkonsekvent och delvis onöjaktigt sätt. Hans utgåva bör därför inte ligga till grund för vetenskapliga undersökningar; det behövs en modern, kritisk edition både i tryckt form och i digital version.
2. Klemming var en traditionell utgivare och värdesatte i princip endast handskrifterna som källor till den mest ursprungliga textversionen. Modern filologi har uppmärksammat också den stora betydelsen av enskilda handskrifter som källor till innehållets tillägnande och bruk i samtiden. Därför krävs textnära transkriptioner av samtliga handskriftsvittnen, högupplösta digitalbilder av desamma samt en beständig internetplattform som möjliggör snabba och smidiga sökningar.
Det infrastrukturella underlaget för denna forskning har utgjorts av G. E. Klemmings utgåva (1857-1884). Den är imponerande men nu dock föråldrad och bristfällig i flera avseenden:
1. Klemming är inte fullständig: han kände inte till alla textvittnen och använde dem han hade tillgång till på ett inkonsekvent och delvis onöjaktigt sätt. Hans utgåva bör därför inte ligga till grund för vetenskapliga undersökningar; det behövs en modern, kritisk edition både i tryckt form och i digital version.
2. Klemming var en traditionell utgivare och värdesatte i princip endast handskrifterna som källor till den mest ursprungliga textversionen. Modern filologi har uppmärksammat också den stora betydelsen av enskilda handskrifter som källor till innehållets tillägnande och bruk i samtiden. Därför krävs textnära transkriptioner av samtliga handskriftsvittnen, högupplösta digitalbilder av desamma samt en beständig internetplattform som möjliggör snabba och smidiga sökningar.
Slutredovisning
• Infrastrukturens syfte samt utveckling.
Projektet är del av ett större ramprojekt inriktat mot att ge ut samtliga heliga Birgittas skrifter på fornsvenska. Infrastrukturprojektet Digitala Birgitta har haft som syfte att tillgängliggöra dessa texter på fornsvenska i digital form. Detta sker i tre format, dels genom högupplösta fullfärgsbilder av alla handskrifter där det är tekniskt möjligt och genom diplomatarisk transkription av samtliga handskriftsvittnen, dels genom en OCR-version av den tryckta utgåvan. De båda förra versionerna blir tillgängliga vid ramprojektets slutförande i Menota (https://www.menota.org/forside.xhtml). Den senare versionen läggs fortlöpande ut i Litteraturbanken (https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/AnderssonR/titlar). Transkriptionerna och utgåvan i digitalt format är sökbara.
• Projektets resultat hittills, och ett resonemang om dessa.
Under de fyra år som projektet har fortgått är huvudresultatet dels utgivningen av Bok 2–5, dels en rad vetenskapliga studier med anknytning till arbetet. De kvalitativa målen har uppfyllts (se vidare medan) och det som har producerats motsvarar högt ställda krav på såväl handskriftsnära transkriptioner och digitala texter som kritiska utgåvor. Det ska tilläggas att de fylliga sammanfattningarna på modern svenska av varje kapitel som ingår i den kritiska utgåvan har visat sig uppskattas av såväl lekmannaläsare som filologer.
Samarbetet inom projektet har varit fruktbart med huvudredaktören som senior forskare och samordnare av såväl transkriptions- som det redaktionella arbetet, ständigt i samförstånd med och under medverkan av de två ledarna av ramprojektet (se ovan), Olle Ferm och Henrik Williams.
• Kort om hur infrastrukturen använts samt vilken forskning som påbörjats med hjälp av infrastrukturen.
Projektets infrastruktur består dels av de transkriberade texter som har producerats, vilka ger inblick i handskrifternas egna vittnesbörd, dels den kritiska utgåvan som utgör grunden för forskning på Birgittas svenska textversioner, nu och fortlöpande. Det vetenskapliga studiet kommer att ge frukt under årtionden framåt, men de första resultaten framgår av de arbeten som främst Roger Andersson har publicerat eller är i färd med att publicera (se publikationslistan).
• Oförutsedda tekniska och metodiska problem, samt avvikelser från den ursprungliga planen.
Enligt den ursprungliga tanken inom projektet skulle de digitaliserade transkriptionerna gjorts fortlöpande tillgängliga i Menota-format (se ovan). För att kunna garantera att dessa texter blir helt enhetliga har vi dock beslutat att vänta till ramprojektets slutförande, vilket dock har olägenheten att det därmed dröjer innan denna version blir tillgänglig.
Marco Bianchi svarar för denna del av projektarbetet och arbetar i princip linjärt, handskrift för handskrift, och inom handskrifterna i ”kronologisk” ordning. Han har kommit till och med bok 4 i A5a och A5b. En stor del av arbetstiden har gått åt att skapa ett system som automatiskt taggar wordfilerna. Därefter krävs endast minimal bearbetning (främst att ”översätta” fotnoterna till menotiskt xml-format).
Den ursprungliga projektplanen har fått revideras en del på grund av oförutsägbara händelser. Transkriptionsarbetet som i stort sett utfördes av Zeth Alvered fick ett för projektet och framförallt för Alvered själv olyckligt avbräck när han drabbades av irreparabel näthinneavlossning och sedan 2017 inte har kunnat fortsätta sitt värv. Genom hans höga produktionstakt återstod dock bara en mindre del transkription och en del av den har kunnat utföras av fil dr Helena Wistrand som tidigare har varit knuten till projektet. Det återstående faller dock på redaktörerna själva att göra, vilket påverkar takten i utgivningsarbetet.
Ingela Hedström tvingades återvända till sin anställning vid Riksarkivet för att myndigheten inte längre beviljade några tjänstledigheter. Hennes utgåva av Birgittas småskrifter (Sermo angelicus, Birgittas böner, klosterregeln) blev något fördröjd men är på gång inom kort. Extravaganterna, för vilka hon också skulle ha ansvarat, övertas därför av fil. dr Oliver Blomqvist som kommer att fullgöra denna uppgift med annan finansiering och inom en anställning vid Stockholms universitet.
Roger Andersson slutligen övergick under projektets sista del till en anställning som professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och har där delvis har kunnat sköta projektarbetet inom ramen för sin forskningsdel, dock inte i den takt som ursprungligen planerades. När vi sökte projektet skulle han ha arbetet 100 % vilket alltså blev 50 % och nu ytterligare har minskat. Detta tillsammans med ett oförutsett delansvar även för transkribering har lett till en justerad utgivningsplan. Vi räknar nu med att projektet kan avslutas 2024 (då Andersson fyller 67 år) i stället för 2022 som ursprungligen var sagt. Finansieringen av projektets slutfas täcks till stora delar av ytterligare ett bidrag från Vitterhetsakademin och genom medfinansiering från Stockholms universitet.
• Arbetets integrering i myndigheten/organisationen, samt hur infrastrukturen ska underhållas långsiktigt.
Allt arbete har skett inom ramen för anställningar vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, där också projektledaren verkar. Infrastrukturen har ett sådant format att det underhålls automatiskt (se nästa punkt).
• Infrastrukturens tillgänglighet och förhållande till krav på öppen tillgänglighet och Open Science.
Projektets resultat sprids genom Menota resp. Litteraturbanken (se ovan) som båda är gratis och fritt tillgängliga för alla.
• Eventuella internationella samarbeten.
Projektet anordnade 2016.09.30 ett seminarium med utländska gäster i Vadstena och sammastädes planeras av Ingela Hedström en internationell konferens i augusti 2020 med temat "Birgittine Circles – People and Saints in the Medieval World".
Projektdeltagarna är internationellt verksamma genom aktivt deltagande i ett antal konferenser och i samarbete med utländska filologer. Roger Andersson har deltagit i följande med direkt relevans:
2019 19/2. ”Old Swedish and Latin. Language Contact in Unedited Medieval Manuscripts”. Medieval Studies Colloquium. University of Illinois at Urbana Champaign.
2019 22/2. ”St. Birgitta, Women’s Literacy, and Literary Production in Medieval Sweden. Medieval Studies Workshop. University of Illinois at Urbana Champaign.
2019 25/4. ”Birgittautgåvan halvvägs. Reflektioner och nya rön.” Föredrag på Runica et Mediaevalia’s årsmöte på Medeltidsmuseet.
Han och Ingela Hedström har deltagit i ytterligare sammanlagt evenemang fem med mer indirekt relevans.
• Länkar till egna webbsidor.
Infrastrukturprojektets hemsida: https://www.nordiska.uu.se/forskning/projekt/digitala-birgitta/
Henrik Williams’ hemsida: https://katalog.uu.se/empinfo?id=XX3298
Roger Anderssons hemsida: https://www.su.se/profiles/roan4357-1.188340
Ingela Hedströms hemsidor: https://riksarkivet.se/redaktion-ds, https://riksarkivet.academia.edu/IngelaHedstr%C3%B6m
Marco Bianchis hemsida: https://katalog.uu.se/empinfo/?id=N4-588
Projektet är del av ett större ramprojekt inriktat mot att ge ut samtliga heliga Birgittas skrifter på fornsvenska. Infrastrukturprojektet Digitala Birgitta har haft som syfte att tillgängliggöra dessa texter på fornsvenska i digital form. Detta sker i tre format, dels genom högupplösta fullfärgsbilder av alla handskrifter där det är tekniskt möjligt och genom diplomatarisk transkription av samtliga handskriftsvittnen, dels genom en OCR-version av den tryckta utgåvan. De båda förra versionerna blir tillgängliga vid ramprojektets slutförande i Menota (https://www.menota.org/forside.xhtml). Den senare versionen läggs fortlöpande ut i Litteraturbanken (https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/AnderssonR/titlar). Transkriptionerna och utgåvan i digitalt format är sökbara.
• Projektets resultat hittills, och ett resonemang om dessa.
Under de fyra år som projektet har fortgått är huvudresultatet dels utgivningen av Bok 2–5, dels en rad vetenskapliga studier med anknytning till arbetet. De kvalitativa målen har uppfyllts (se vidare medan) och det som har producerats motsvarar högt ställda krav på såväl handskriftsnära transkriptioner och digitala texter som kritiska utgåvor. Det ska tilläggas att de fylliga sammanfattningarna på modern svenska av varje kapitel som ingår i den kritiska utgåvan har visat sig uppskattas av såväl lekmannaläsare som filologer.
Samarbetet inom projektet har varit fruktbart med huvudredaktören som senior forskare och samordnare av såväl transkriptions- som det redaktionella arbetet, ständigt i samförstånd med och under medverkan av de två ledarna av ramprojektet (se ovan), Olle Ferm och Henrik Williams.
• Kort om hur infrastrukturen använts samt vilken forskning som påbörjats med hjälp av infrastrukturen.
Projektets infrastruktur består dels av de transkriberade texter som har producerats, vilka ger inblick i handskrifternas egna vittnesbörd, dels den kritiska utgåvan som utgör grunden för forskning på Birgittas svenska textversioner, nu och fortlöpande. Det vetenskapliga studiet kommer att ge frukt under årtionden framåt, men de första resultaten framgår av de arbeten som främst Roger Andersson har publicerat eller är i färd med att publicera (se publikationslistan).
• Oförutsedda tekniska och metodiska problem, samt avvikelser från den ursprungliga planen.
Enligt den ursprungliga tanken inom projektet skulle de digitaliserade transkriptionerna gjorts fortlöpande tillgängliga i Menota-format (se ovan). För att kunna garantera att dessa texter blir helt enhetliga har vi dock beslutat att vänta till ramprojektets slutförande, vilket dock har olägenheten att det därmed dröjer innan denna version blir tillgänglig.
Marco Bianchi svarar för denna del av projektarbetet och arbetar i princip linjärt, handskrift för handskrift, och inom handskrifterna i ”kronologisk” ordning. Han har kommit till och med bok 4 i A5a och A5b. En stor del av arbetstiden har gått åt att skapa ett system som automatiskt taggar wordfilerna. Därefter krävs endast minimal bearbetning (främst att ”översätta” fotnoterna till menotiskt xml-format).
Den ursprungliga projektplanen har fått revideras en del på grund av oförutsägbara händelser. Transkriptionsarbetet som i stort sett utfördes av Zeth Alvered fick ett för projektet och framförallt för Alvered själv olyckligt avbräck när han drabbades av irreparabel näthinneavlossning och sedan 2017 inte har kunnat fortsätta sitt värv. Genom hans höga produktionstakt återstod dock bara en mindre del transkription och en del av den har kunnat utföras av fil dr Helena Wistrand som tidigare har varit knuten till projektet. Det återstående faller dock på redaktörerna själva att göra, vilket påverkar takten i utgivningsarbetet.
Ingela Hedström tvingades återvända till sin anställning vid Riksarkivet för att myndigheten inte längre beviljade några tjänstledigheter. Hennes utgåva av Birgittas småskrifter (Sermo angelicus, Birgittas böner, klosterregeln) blev något fördröjd men är på gång inom kort. Extravaganterna, för vilka hon också skulle ha ansvarat, övertas därför av fil. dr Oliver Blomqvist som kommer att fullgöra denna uppgift med annan finansiering och inom en anställning vid Stockholms universitet.
Roger Andersson slutligen övergick under projektets sista del till en anställning som professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och har där delvis har kunnat sköta projektarbetet inom ramen för sin forskningsdel, dock inte i den takt som ursprungligen planerades. När vi sökte projektet skulle han ha arbetet 100 % vilket alltså blev 50 % och nu ytterligare har minskat. Detta tillsammans med ett oförutsett delansvar även för transkribering har lett till en justerad utgivningsplan. Vi räknar nu med att projektet kan avslutas 2024 (då Andersson fyller 67 år) i stället för 2022 som ursprungligen var sagt. Finansieringen av projektets slutfas täcks till stora delar av ytterligare ett bidrag från Vitterhetsakademin och genom medfinansiering från Stockholms universitet.
• Arbetets integrering i myndigheten/organisationen, samt hur infrastrukturen ska underhållas långsiktigt.
Allt arbete har skett inom ramen för anställningar vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, där också projektledaren verkar. Infrastrukturen har ett sådant format att det underhålls automatiskt (se nästa punkt).
• Infrastrukturens tillgänglighet och förhållande till krav på öppen tillgänglighet och Open Science.
Projektets resultat sprids genom Menota resp. Litteraturbanken (se ovan) som båda är gratis och fritt tillgängliga för alla.
• Eventuella internationella samarbeten.
Projektet anordnade 2016.09.30 ett seminarium med utländska gäster i Vadstena och sammastädes planeras av Ingela Hedström en internationell konferens i augusti 2020 med temat "Birgittine Circles – People and Saints in the Medieval World".
Projektdeltagarna är internationellt verksamma genom aktivt deltagande i ett antal konferenser och i samarbete med utländska filologer. Roger Andersson har deltagit i följande med direkt relevans:
2019 19/2. ”Old Swedish and Latin. Language Contact in Unedited Medieval Manuscripts”. Medieval Studies Colloquium. University of Illinois at Urbana Champaign.
2019 22/2. ”St. Birgitta, Women’s Literacy, and Literary Production in Medieval Sweden. Medieval Studies Workshop. University of Illinois at Urbana Champaign.
2019 25/4. ”Birgittautgåvan halvvägs. Reflektioner och nya rön.” Föredrag på Runica et Mediaevalia’s årsmöte på Medeltidsmuseet.
Han och Ingela Hedström har deltagit i ytterligare sammanlagt evenemang fem med mer indirekt relevans.
• Länkar till egna webbsidor.
Infrastrukturprojektets hemsida: https://www.nordiska.uu.se/forskning/projekt/digitala-birgitta/
Henrik Williams’ hemsida: https://katalog.uu.se/empinfo?id=XX3298
Roger Anderssons hemsida: https://www.su.se/profiles/roan4357-1.188340
Ingela Hedströms hemsidor: https://riksarkivet.se/redaktion-ds, https://riksarkivet.academia.edu/IngelaHedstr%C3%B6m
Marco Bianchis hemsida: https://katalog.uu.se/empinfo/?id=N4-588